Ersättning på grund av att rivning vägrats

Om en byggnad inte får rivas har fastighetsägaren rätt till ersättning av kommunen om den ekonomiska skadan till följd av detta är betydande.

Om rivning av en byggnad inte tillåts har fastighetens ägare rätt till ersättning av kommunen för den ekonomiska skada detta innebär. Rätten till ersättning gäller dock endast om skadan är betydande i förhållande till värdet av den berörda delen av fastigheten.

Plan- och bygglag (2010:900) 14 kap 7 §

Rivningslov ska vägras om byggnaden eller byggnadsdelen i fråga omfattas av ett rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser. Likaså om den bör bevaras på grund av sitt eget eller omgivande bebyggelses historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värde.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 34 §

Uttrycken betydande skada och berörd del

Av förarbetena till den tidigare plan- och bygglagen framgår att med "betydande skada" menas en minskning av marknadsvärdet med i storleksordningen 10–20 procent. Med "berörd del" avses den tomtplats som byggnaden är belägen på, vilket i de flesta fall är detsamma som hela den aktuella fastigheten.

När man bedömer om skadan uppnår kvalifikationsgränsen för betydande skada ska hänsyn också tas till vissa andra beslut om restriktioner för markanvändningen enligt plan- och bygglagen, lagen om kulturminnen m.m., miljöbalken och skogsvårdslagen. Besluten ska ha meddelats inom tio år före det senaste beslutet. Det saknar betydelse om rätten att begära ersättning för en äldre skada har gått förlorad. Ersättning ska alltså betalas om den sammanlagda skadan under tioårsperioden, den så kallade ackumulerade skadan, bedöms som betydande.

Plan- och bygglag (2010:900) 14 kap 22 §

Ersättning och inlösen

Om skadan bedöms som betydande ska ersättning betalas för fastighetens marknadsvärdeminskning och för eventuella övriga ekonomiska skador som fastighetsägaren drabbas av till följd av den vägrade rivningen. Vid bedömningen av skada och ersättning ska dock förväntningsvärden inte beaktas, det vill säga värden som beror på att marknaden förväntar sig att markanvändningen ska förändras. Dessutom ska det göras ett avdrag från ersättningen som motsvarar vad som ligger under kvalifikationsgränsen betydande skada.

Plan- och bygglag (2010:900) 14 kap 23-24 §§

Om skadan är så stor att användningen av fastigheten synnerligen försvåras är kommunen skyldig att lösa in fastigheten om fastighetsägaren begär det.

Plan- och bygglag (2010:900) 14 kap 13 §

Det som gäller i fråga om fastighetens ägare ska gälla också den som har en särskild rätt till fastigheten, till exempel ett servitut eller ett arrende.

Plan- och bygglag (2010:900) 14 kap 12 §

Rätten till ersättning uppkommer antingen när rivningsförbud införs i en detaljplan eller i områdesbestämmelser eller när rivningslov vägras utan stöd av ett sådant förbud. I det första fallet ska den som vill begära ersättning göra det inom två år från den dag då beslutet om detaljplan eller områdesbestämmelser vann laga kraft. I det andra fallet är tidsfristen två år från den dag då lovbeslutet vann laga kraft.

Plan- och bygglag (2010:900) 15 kap 5 §

Om kommunen avser att införa rivningsförbud i en detaljplan får kommunen förelägga den som kan komma att drabbas av en skada till följd av detta att inom en viss tid anmäla sitt anspråk på ersättning eller inlösen. Tidsfristen för anmälan ska bestämmas till minst två månader.

Plan- och bygglag (2010:900) 5 kap 26 §

Den som inte anmäler sina anspråk inom den utsatta tidsfristen förlorar sin rätt till ersättning eller inlösen. Rätten gäller dock även i detta fall för en sådan skada som inte rimligen kunde förutses inom den angivna tiden.

Plan- och bygglag (2010:900) 14 kap 27 §

Om kommunen begär det och det inte är uppenbart oskäligt, ska domstolen förordna att ersättning ska betalas ut först när vissa åtgärder har genomförts, exempelvis om en byggnad ska bevaras av kulturhistoriska skäl. Syftet med bestämmelsen är att kommunen inte ska vara tvungen att kompensera fastighetsägaren utan att någon förbättring av byggnaden kommer till stånd.

Plan- och bygglag (2010:900) 15 kap 6 §

Om kommunen har infört ett rivningsförbud efter ett planföreläggande och för att tillgodose ett riksintresse enligt miljöbalken, är staten skyldig att ersätta kommunen för dess kostnader för ersättning eller inlösen.

Plan- och bygglag (2010:900) 14 kap 25 §

Lantmäteriet ansvarar för innehållet på sidan.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej