Arkitekturstrategi som ett fristående dokument
Om din kommun väljer att ta fram en arkitekturstrategi som ett fristående dokument som formellt inte har tagits fram och processats enligt plan- och bygglagen, PBL, är ni mer fria i hur dokumentet och dess innehåll processas fram och dess geografiska omfattning. Genom ett politiskt beslut på högsta nivå, i kommunfullmäktige, kan arkitekturstrategin som ett fristående dokument bli styrande för alla kommunens förvaltningar och bolag.
En arkitekturstrategi som tas fram som ett fristående dokument kan vara en strategi, en policy, ett program eller en handlingsplan beroende på hur ni inom kommunen definierar era styrdokument. Ett fristående dokument är ett kommunalt styrdokument men bör också ses som ett planeringsunderlag i den fysiska planeringen. Om en arkitekturstrategi görs som ett fristående dokument avgör ni inom kommunen vilka delar av arkitekturstrategin som ska arbetas in i översiktsplanen när den ändras eller en ny antas.
Fördelar
Det finns flera fördelar med att ta fram en arkitekturstrategi som fristående dokument:
- Kommunen är mer fri i hur dokumentet och dess innehåll processas fram.
- Kommunen kan välja geografisk omfattning vilket gör det lättare att gå stegvis tillväga och göra en strategi för till exempel staden först och sedan koppla på omlandet, tätorter och landsbygd.
- Kommunen kan välja att ta fram ett mer övergripande dokument med mer generella ställningstaganden.
Nackdelar
Det finns även nackdelar med att ta fram en arkitekturstrategi som fristående dokument:
- Ett fristående dokument är inte vägledande för beslut om mark- och vattenanvändningen och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras på samma sätt som en arkitekturstrategi som gjorts som en ändring av översiktsplanen genom tillägg. Detta innebär till exempel att kommunen inte behöver motivera eventuella avsteg i samband med detaljplaneläggning.
- Kommunen kan ha sämre möjligheter att vid överklaganden av detaljplaner och bygglov kunna hävda olika kvaliteter och värden.
För att skapa ett gemensamt kunskapsbyggande och en förståelse för vad arkitekturen kan göra är det viktigt med en bred dialog vid framtagandet av arkitekturstrategin. Den har också betydelse för hur lätt det blir att använda och tillämpa det färdiga dokumentet. Som kommun väljer ni hur ett fristående dokumentet ska processas, men vi rekommenderar att ni genomför minst ett bredare samråd där förutom interna förvaltningar och bolag även medborgare, civilsamhället som branschen inkluderas i diskussionen. Då kan den gestaltade livsmiljön som helhet levandegöras, och en diskussion om vilka gemensamma och olika roller som arkitektur, offentlig konst och kulturarv spelar, lyftas in.
För att få politisk tyngd och bred förankring bör ett fristående dokument antas av kommunfullmäktige. Dokumentet kan då bli styrande för alla kommunala förvaltningar och bolag.
Du kan läsa mer varför det är viktigt med dialog när en arkitekturstrategi tas fram på sidan ”Ta fram och förankra” som du hittar i menyn.