Beräkna byggnadens klimatpåverkan

Byggherren ansvarar för att klimatdeklarationen görs och lämnas in till Boverket. Byggherren ansvarar också för att klimatdeklarationen är gjord på rätt sätt. Denna sida ger mer information om vad som behövs för att beräkna en byggnads klimatpåverkan. Den beräknade klimatpåverkan ska redovisas i klimatdeklarationen.

Den som gör beräkningen och lämplig kompetens inom området

Den som tar fram underlag till eller upprättar en klimatdeklaration behöver inte ha en speciell certifiering eller ackreditering men det är lämpligt med relevant kompetens inom området. Denna kompetens kan finnas internt eller så kan byggherren anlita en konsult eller entreprenör för detta.

Klimatdeklarationen baseras på beräkningsresultat

Byggnadens klimatpåverkan måste beräknas för att en klimatdeklaration ska kunna göras. Klimatdeklarationen utgörs av de uppgifter om beräknad klimatpåverkan som byggherren redovisar i Boverkets register för klimatdeklarationer.

Illustration: Infab

Flera olika beräkningsprogram kan användas

Det finns flera olika beräkningsprogram på marknaden för att underlätta klimatberäkningar. En del är ganska enkla och kan användas utan särskilda förkunskaper. Andra är mer avancerade. Vissa beräkningsprogram tillhandahålls gratis medan andra kräver licens. Det finns också särskilda LCA-program och klimatberäkningsfunktioner i BIM-program och i kostnadskalkylprogram. Boverket tillhandahåller en öppen klimatdatabas med klimatdata som kan användas i klimatberäkningsverktyg.

Det är fritt att välja beräkningsprogram, så länge beräkningarna utförs med klimatdata enligt reglerna och så länge alla efterfrågade uppgifter finns med i deklarationen. I Boverkets ”Vägledning om LCA för byggnader” se mer under Relaterad information, finns  övergripande information om beräkningsverktygen på marknaden.

I Boverkets vägledning om LCA för byggnader finns en generell vägledning i miljöberäkningar av byggprojekt, och inom byggsektorn utvecklas successivt fler beskrivningar av klimatberäkningar för byggnader baserat på erfarenheter och råd från pilotprojekt. Följande är några som kan nämnas:

• ”Klimatkrav till rimlig kostnad” som IVL Svenska Miljöinstitutet, Sveriges Allmännytta och Kommuninvest tagit fram.
• ”Lokal Färdplan Malmö 2030”, vilket är ett projekt som sammanställts av IVL Svenska Miljöinstitutet.

Observera att dessa vägledningar kan ha andra avgränsningar än reglerna om klimatdeklaration för byggnader. Se mer under Relaterad information.

Klimatpåverkan beräknas per kvadratmeter bruttoarea

Klimatpåverkan beräknas som utsläpp av växthusgaser i enheten kilogram koldioxidekvivalenter per kvadratmeter bruttoarea (BTA). Denna enhet inkluderar den sammantagna effekten av utsläpp av växthusgaser exklusive upptag och utsläpp av biogen koldioxid.

Bruttoarea, som förkortas BTA, är summan av alla våningsplans yta och begränsas av de omslutande byggnadsdelarnas utsida. BTA beräknas enligt standard SS 21054:2020 (se ordlista för hänvisning till äldre standard.) 

Olika klimatdata kan användas i olika skeden

I en klimatdeklaration får man använda antingen generiska klimatdata från Boverkets klimatdatabas eller specifika klimatdata för byggprodukter (EPD:er). I ett tidigt skede i byggprojektet vet man inte alltid vilka produkter som faktiskt ska användas. Då är det bästa alternativet att använda generiska klimatdata för klimatberäkningen. Men för att få ett grepp om förbättringspotentialen i byggprojektets inledning är det bra att redan tidigt försöka byta till specifika klimatdata för produkter med stor klimatpåverkan.

Generiska klimatdata för byggprodukters klimatpåverkan (modul A1–A3) samt energislag och bränslen finns i Boverkets klimatdatabas. Värdena för byggprodukter (modul A1–A3) i databasen är konservativt satta, med ett visst påslag på det medelvärde som beräknats för produktgruppen. Syftet är att stimulera användning av specifika klimatdata. Läs mer om konservativa klimatdata på sidan Om klimatdatabasen, som du hittar i menyn. I klimatdatabasen finns också uppgifter om den faktor som använts för att beräkna det konservativa värdet.

I tidiga skeden, när man jämför och väljer material, kan det vara mer relevant att använda genomsnittsvärden. Sådana värden finns också i Boverkets klimatdatabas men de får inte användas i den s