Hälsosamma och trygga miljöer
Arkitektur spelar en avgörande roll för att skapa en byggd miljö som stödjer god hälsa, välbefinnande och trygghet. Hur våra miljöer är planerade och utformade, hur trygga de upplevs och hur lätt det är att nå olika funktioner påverkar människors möjligheter till ett hälsosammare liv.
Viktiga offentliga miljöer
Propositionen för Gestaltad livsmiljö lyfter vikten av att byggnader och miljöer är anpassade efter människors behov och uppförda så att de kan gynna hälsa, trygghet, sammanhållning och välbefinnande. Stadsnära natur och parker som bidrar till livskvalitet och främjande av folkhälsan blir allt viktigare att prioritera och värna i de allt tätare städerna och i konkurrensen kring mark. Att de offentliga platserna bidrar till trygghet och möten och möjlighet till rörelse och vardagsmotion för alla är också viktigt. Propositionen betonar att förskolan och skolan liksom vård är viktiga offentliga miljöer som särskilt bör uppmärksammas. Propositionen lyfter fram att det finns en tydlig koppling mellan rumslig segregation, socioekonomiska skillnader och ohälsa och att vi genom planering och utformning av den byggda miljön kan bidra till förändring avseende dessa frågor.
Strategin för levande städer lyfter betydelsen av att bostäder och livsmiljöer utformas hållbart. Genom ökad gång-, cykel- och kollektivtrafik i våra städer och tätorter kan folkhälsan förbättras och buller och luftföroreningar minskas. Tillgänglighet i den byggda miljön och inte minst i de offentliga rummen, är en förutsättning för trygghet, inkludering och delaktighet. I Strategin för levande städer lyfts trygghetsaspekten kopplat till vikten av att beakta olika behov och förutsättningar hos människor, flickor och pojkar, kvinnor och män i olika ålder, från olika bakgrund utifrån olika funktionsförmågor.
Arkitektur spelar en avgörande roll för att skapa en byggd miljö som stödjer god hälsa, välbefinnande och trygghet. Hur samhället är planerat och utformat, hur tryggt det upplevs och hur lätt man kan nå olika funktioner som exempelvis fritidsanläggningar, grönområden, parker och torg påverkar människors möjligheter att vara aktiva och röra på sig. En plats måste därför vara planerad så att den tillåter och uppmuntrar fysisk aktivitet och ger inte minst barnen rörelsefrihet. Hur vi utformar våra offentliga rum som gator och torg påverkar risken för olyckor, upplevelsen av trygghet, hur mycket buller vi utsätts för och om vi får platser för vila, återhämtning och avkoppling.
Det offentliga rummets betydelse
Stadsgrönska bidrar till livskvalitet, förbättrar folkhälsan och gör städer mer motståndskraftiga mot ett förändrat klimat. En ökad risk för översvämningar kan leda till negativa konsekvenser för naturen, människors hälsa, byggnader, infrastruktur och areella näringar. Effekterna av buller på hälsa och välbefinnande är väl kända. Trafikbuller stör samtal och kommunikation, försvårar arbete och barns inlärning, hindrar vila och återhämtning och ger försämrad sömn. Hur en byggnad är utformad och samspelar med sin omgivning påverkar människors upplevelse av en plats. Hur man som människa möter en plats eller byggnad – entrén, rummet, skalan – är några faktorer som påverkar upplevelsen och känslan för platsen.
Byggnadens betydelse
Våra byggnader behöver planeras utifrån en mängd olika aspekter, såväl inne som ute. Vår hälsa och vårt välbefinnande påverkas av ljud, ljus, luft, materialval, strålning, rörelsemönster, rumssamband, tillgänglighet, trygghet, tillgången till olika funktioner med mera. Valet av material och konstruktion samt byggnadens livscykel har också stor betydelse för hälsan. Bostaden är vår centrala punkt och en plats där vi också vistas en stor del av dygnet. Att bostaden är hälsosamt utformad är därför av stor vikt.
Barn tillbringar en stor del av sin vakna tid i förskolans och skolans inom- och utomhusmiljöer. Sett till hur många personer som vistas där varje dag är skolan också landets största arbetsplats. En god inom- och utomhusmiljö, arbetsmiljö och en bra verksamhet hänger ihop. Det gäller för såväl barn som vuxna. Den fysiska miljön kan understödja det pedagogiska arbetet och är en förutsättning för god hälsa, utveckling, trivsel, trygghet och stimulans.
Flera studier visar på att en omsorgsfullt gestaltad miljö påverkar förmågan att återhämta sig från sjukdom. Modern forskning stödjer bilden av att viss utformning kan optimera effekten av en sjukdomsbehandling, till exempel som tillgången till dagsljus, påverkan av färger och ljud och att rumsliga förhållanden främjar säkerhet och komfort. Med en allt större andel äldre i befolkningen är det viktigt att med en medveten utformning skapa miljöer och boenden som är trygga och som uppmuntrar till sociala kontakter och gemenskaper över generationsgränser. Alla människor är olika och har olika förutsättningar. Behoven hos en enskild person varierar över tid och i olika situationer. Genom att sträva efter universell utformning av våra miljöer kan dessa användas av många utan speciell anpassning.
Konstens betydelse
Konsten är en viktig del i skapandet och förvaltandet av hälsosamma livsmiljöer. Med hjälp av konst kan helt nya sammanhang skapas som kan förändra upplevelsen av en plats i grunden. Genom konst och konstnärliga processer kan även invånarnas perspektiv och unika kunskap om platsen tas tillvara. Det kan i förlängningen skapa stolthet och känsla av gemensamt ansvar och ägandeskap. Genom den fria konsten skapas ytor för reflektion och dialog.