Slamströmmar

Under vissa förhållanden kan det i planarbetet vara nödvändigt att ta hänsyn till risken för slamströmmar. Slamströmmar kan nå långt vilket innebär att även slamströmmar som startar långt upp från planområdet kan behöva beaktas i planläggningen. Förutsättningar för att slamströmmar ska uppkomma är brant topografi, eroderbara jordmaterial och stora nederbördsmängder.

En slamström är en flytande massa av vatten och jord som rör sig nedför en bäckravin eller en brant sluttning. Slamströmmar uppstår i samband med intensiva nederbördstillfällen och snösmältning och är vanliga i fjällen men förekommer även i övriga landet.

Förutsättningar för slamströmmar

För att en slamström ska kunna utvecklas krävs en hög vattenhastighet och att det finns material som kan lossgöras så som jord, sedimentärt berg, träd eller buskar längs vattendraget. En hög vattenhastighet kan uppkomma då vattnet rinner i en djup, smal ravin med branta sidoslänter. Ravinen hindrar vattnet från att breda ut sig och bidrar således till att skapa och bibehålla en hög vattenhastighet. Där bottenlutningen på vattendraget avtar kommer vattnets hastighet att avta och det material som vattnet fört med sig avsättas. Nedströms liggande bebyggelse kan komma att påverkas av stora vattenmängder och även transporterat jordmaterial, vilket kan få allvarliga konsekvenser för vägar, byggnader och människor.

En slamström kan utvecklas när vatten rinner med hög fart nedför en brant sluttning.
En slamström kan utvecklas när vatten rinner med hög fart nedför en brant sluttning. Materialet som transporteras med slamströmmen kan spridas och orsaka skada långt från den branta sluttningen. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Stabilitets- och avrinningsförhållanden hos slänter och raviner påverkas framförallt av områdets topografi, jordens geotekniska egenskaper, grundvattennivåer, nederbörd och växlighetens typ och omfattning. Slamströmmar kan utlösas exempelvis i samband med häftiga eller långvariga regn, vid förändrad belastning eller vid förändring av vegetation.

Mänsklig påverkan

Åtgärder i skog, som avverkning, spårbildning från tunga maskiner, byggande av drivningsvägar och skogsbilvägar, dikning eller andra aktiviteter som påverkar avrinningen kan leda till erosion, ras eller slamströmmar. Igensatta och bortspolade vägtrummor nedströms en avverkning kan vara utlösande faktorer för slamströmmar.

Ny exploatering kan också skapa förutsättningar för slamströmmar genom minskad vegetation och ökad dagvattenavledning.

Klimataspekter

Ökat antal dagar med skyfall och kraftig nederbörd leder till ökad ytavrinning och större sannolikhet för slamströmmar längs bäckraviner. Snabb avsmältning av snö och kraftiga vårfloder kan också resultera i slamströmmar.

Planläggning och lämplighetsbedömning

Det är ofta olämpligt att placera bebyggelse inom ett avsättningsområde för slamstömmar då det kan leda till risk för människors hälsa och säkerhet. För att göra marken lämplig kan det krävas stora skydds- och förstärkningsåtgärder. Exempel på åtgärder för att skydda befintlig bebyggelse är sedimentationsdammar, energidämpande konstruktioner, kanalisering samt god vegetationstäckning.

Även utanför det område där en slamström kan dra fram är det viktigt att ta hänsyn till markens stabilitet. Den planerade bebyggelsen behöver därför placeras tillräckligt långt från krönkanterna på ravinens sidoslänter.

Geoteknisk utredning

I områden där det finns förutsättningar för slamströmmar behöver risken utredas vid planläggning. Det gäller både slamströmmar som kan påverka planområdet och där genomförandet av planen kan leda till ökad risk för slamströmmar i områden utanför planen.

Utredningen bör göras av geotekniskt sakkunnig med rätt kompetens och erfarenhet. En metodik för att utreda risk för slamströmmar beskrivs i en rapport från SGI. Ta del av en länk till rapporten under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

En bedömning av hur klimatförändringar kan påverka risker för slamströmmar under bebyggelsens förväntade livslängd bör ingå i utredningen. SGI har publicerat en rapport, "Klimatlasters effekter på naturlig mark och geokonstruktioner", om hur klimatförändringar påverkar förutsättningarna för naturolyckor. Ta del av rapporten under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Stöd av SGI

SGI ger kostnadsfritt stöd om geotekniska säkerhetsfrågor i planprocessen.

Läs mer om SGI:s arbete med stöd vid planärenden på SGI:s webbplats. Ta del av länk till webbplatsen under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Planeringsunderlag från nationella myndigheter

Det är viktigt att vara medveten om att det kan förekomma stora osäkerheter i nationella planeringsunderlag. Att okritiskt använda sig av underlagen kan i vissa fall leda till en överskattning av risken, och i andra fall till en underskattning. I de enklaste fallen kan nationella planeringsunderlag vara tillräckliga för att bedöma risken, men i andra fall behövs ofta komplettering med mer detaljerade utredningar.

Översiktlig stabilitetskartering i morän och grovkorniga jordarter

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, utför översiktliga karteringar av markens stabilitet i morän- och grova sedimentjordar inom bebyggda områden. Karteringen omfattar endast vid karteringstillfället bebyggda områden i eller nedanför raviner och slänter i morän och grov sedimentjord där förutsättningar för slamströmmar, erosion och ras bedöms föreligga. Kartläggningen är översiktlig och ger en indikation på områden där mer detaljerade studier bör utföras inför exempelvis en detaljplaneläggning. Områden som ligger utanför de karterade områdena är inte bedömda, förutsättningar för slamströmmar kan finnas även där. Ta del av karterade kommuner under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Områden där skogsbruk och exploatering kan orsaka erosion, ras och slamströmmar

Skogsstyrelsen har i samverkan med Statens geotekniska institut (SGI) och Sveriges geologiska undersökning (SGU) översiktligt identifierat områden som kan ha förutsättningar för erosion, ras och/eller slamströmmar. Dessa områden kan vara känsliga för påverkan på vegetationen liksom förändringar av vattenmängder, vattnets flödesvägar och rinnhastigheter, det vill säga påverkan som ofta uppstår vid skogsbruk och exploatering. Metodiken bygger på översiktlig information om jordarter, marklutning, slänters höjd och vattendrag. För flera områden i landet saknas dock detaljerad jordartskarta, och information om moräners sammansättning, vilket påverkar detaljeringsgraden i planeringsunderlaget. Det framtagna underlaget kan, i detaljplaneläggning användas som en grov indikation på inom vilka områden mer detaljerade studier och fältbesök behövs för bedömning av markens lämplighet. Ta del av planeringsunderlagen i SGIS: kartvisningstjänst under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

SGI har tagit fram en vägledning om planeringsunderlagens detaljeringsgrad och användningsområde, "Kartunderlag om ras,
skred och erosion". Ta del av denna under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Inträffade slamströmmar

Här är några exempel på händelser där åtgärder i samband med skogsbruk och exploatering orsakat slamströmmar:

Ras och slamströmmar i Sysslebäck 1997. Intensiv nederbörd på branta sluttningar som på några ställen nyligen hade avverkats ledde till flera ras i sluttningar och slamströmmar i bäckar.

Ravinbildning utanför Sundsvall 2006 som orsakades av att en avverkning utförts ovanför en sluttning ner mot riksväg 86. Ytvatten från det avverkade området rann längs en traktorväg och när det nådde en sand- och siltformation skar vattnet ner och på bara några timmar bildades en 4–5 meter djup och 300 meter lång ravin. De eroderade jordmassorna flöt ut mot riksväg 86 och ut över en villafastighet.

Slamströmmar i Jönköping 2013 orsakade av ett kraftigt skyfall (63 millimeter på 30 minuter). Slamströmmar i flera raviner ledde till skador på bland annat E4:an och Ryhovs sjukhus. Områdena ovanför ravinerna är exploaterade med hårdgjorda ytor och en golfbana, varför avrinningen blev snabb och omfattande. Ökade nederbördsmängder och ökade antal tillfällen med intensiv nederbörd ger ökade förutsättningar för jordrörelser.

 

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej