Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Dessa byggnader ska klimatdeklareras

Granskad:

Från och med den 1 januari 2022 ska en klimatdeklaration upprättas när nya byggnader uppförs, men vissa byggnader undantas från detta krav. På denna sida finns mer information om vilka byggnader som omfattas. 

Endast nya byggnader berörs

En klimatdeklaration ska upprättas och lämnas in till Boverket när nya byggnader uppförs. Lagen om klimatdeklaration för byggnader tillämpas på byggnader för vilka ansökan om bygglov har kommit in till byggnadsnämnden den 1 januari 2022 eller senare.

2 §
  Lagen ska tillämpas när nya byggnader uppförs om inte något annat framgår av 5 eller 6 §.

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.
  2. Lagen tillämpas inte på byggnader för vilka ansökan om bygglov har kommit in till byggnadsnämnden före ikraftträdandet.

4 §
  I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .

Begränsningen till byggnader innebär att andra anläggningar än byggnader inte omfattas av krav på klimatdeklaration. Exempel på andra anläggningar än byggnader är vindkraftverk, idrottsplatser, nöjesparker, tunnlar, telemaster, parkeringsplatser och transformatorstationer.

Illustration som visar en skolbyggnad, en villa, ett flerbostadshus och en lyftkran.
Illustration: Jenny lilja/Infab/Tictac

Kravet att klimatdeklarera gäller vid uppförande av nya byggnader vilket innebär att reglerna inte gäller när befintliga byggnader

  • flyttas till en ny plats
  • byggs till
  • byggs om
  • ändras

Redan uppförda byggnader omfattas alltså inte av kravet att klimatdeklarera, oavsett om några åtgärder vidtas kopplat till den befintliga byggnaden eller inte.

Prop. 2020/21:144, sid. 25 - Med tanke på att klimatdeklarationen är ett nytt styrmedel bedömer regeringen att det är lämpligt att den inledningsvis inte omfattar alla typer av byggåtgärder. I nuläget bedömer regeringen därför att kravet enbart bör tillämpas när en ny byggnad uppförs. 

Klimatdeklaration för byggnader, prop. 2020/21:144 (på Sveriges riksdags webbplats)

Vissa byggnader undantas

Vissa byggnader undantas från kravet på att upprätta och lämna in en klimatdeklaration.

Undantaget gäller byggnader som:

  • har tidsbegränsade bygglov, vilka är avsedda att användas i högst två år
  • inte kräver bygglov enligt 9 kap. 6, 7 eller 9 §§ PBL
  • används för industri- eller verkstadsändamål
  • är ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring
  • inte har större bruttoarea än 100,0 m²
  • är avsedda för totalförsvaret och byggnader som är av betydelse för Sveriges säkerhet
  • byggs av vissa statliga byggherrar
  • byggs av privatpersoner och det inte sker inom näringsverksamhet.

5 §
  Skyldigheten att upprätta och ge in en klimatdeklaration omfattar inte
   1. byggnader med tidsbegränsade bygglov som är avsedda att användas i högst två år,
   2. byggnader som inte kräver bygglov enligt 9 kap. 6, 7 eller
9 § plan- och bygglagen (2010:900),
   3. byggnader för industri- eller verkstadsändamål,
   4. ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring,
   5. byggnader som inte har större bruttoarea än 100,0 kvadratmeter, och
   6. byggnader som är avsedda för totalförsvaret och byggnader av betydelse för Sveriges säkerhet.

Om en byggherre som uppför byggnader som är undantagna från skyldigheten att ge in klimatdeklaration enligt första stycket
6 också uppför andra byggnader, får regeringen meddela föreskrifter om sådant undantag även för dessa andra byggnader.

6 §
  En byggherre som är en fysisk person och som på annat sätt än i näringsverksamhet uppför en byggnad, är inte skyldig att upprätta eller ge in en klimatdeklaration.

4 §
  Om Affärsverket svenska kraftnät, Fortifikationsverket, Statens fastighetsverk, Trafikverket eller Specialfastigheter Sverige AB är byggherre och uppför byggnader som är undantagna från skyldigheten att ge in klimatdeklaration enligt 5 § första stycket 6 lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader också uppför andra byggnader, omfattas inte dessa andra byggnader av skyldigheten att upprätta och ge in en klimatdeklaration enligt 4 § samma lag.

Läs mer om undantagen på sidan ”Dessa byggnader behöver inte klimatdeklareras” som du hittar i menyn.

Exempel på byggnader som omfattas av krav på klimatdeklaration

Exempel på byggnader (större än 100,0 m2) som det i de flesta fall krävs klimatdeklaration för är följande:

  • flerbostadshus
  • småhus som byggs av annan än privatperson tex. småhustillverkare, byggfirma eller fastighetsbolag
  • LSS-boende
  • parkeringshus, garage
  • förskola, skola (grundskola, gymnasium, högskola, universitet, folkhögskola)
  • museum
  • idrottshall (tex. padelhall, gymnastikhall, ishall eller simhall)
  • ridhus
  • tandläkarmottagning
  • djurklinik
  • samfund (tex. kyrka, moské eller liknande)
  • hotell, vandrarhem
  • restaurang, café
  • kontor
  • mataffär, kiosk
  • byggvaruhus
  • handelslokal (för tex. möbler, elektronik, fordon, kläder, byggvaror)
  • plantskola, trädgårdsbutik, blomsteraffär
  • gym
  • drivmedelsstation
  • mässhall
  • värme- och raststuga.

Bekräftelsen är en förutsättning för slutbesked

Om klimatdeklaration krävs ska den lämnas in till Boverket. Den som deklarerar får en bekräftelse från Boverket på att en klimatdeklaration har lämnats in. För att kunna få slutbesked av byggnadsnämnden krävs att byggherren antingen lämnar in bekräftelsen eller gör sannolikt att en klimatdeklaration inte krävs.

4 §
  Byggherren ansvarar för att en klimatdeklaration upprättas när en ny byggnad uppförs om inte något annat framgår av 5 eller 6 §. Byggherren ska ge in deklarationen till den myndighet som regeringen bestämmer (registreringsmyndigheten).

I 10 kap. 34 § 2 plan- och bygglagen (2010:900) finns bestämmelser om att en byggnadsnämnd kan meddela ett slutbesked först efter att en klimatdeklaration har getts in eller byggherren gjort sannolikt att det inte finns någon skyldighet att ge in en klimatdeklaration.

34 §
  Byggnadsnämnden ska med ett slutbesked godkänna att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om
   1. byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda,
   2. byggherren har visat att denne har gett in en klimatdeklaration enligt lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader eller gjort sannolikt att det inte finns någon skyldighet att ge in en klimatdeklaration, och
   3. nämnden inte har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap. Lag (2021:788) .

Prop. 2020/21:144, sid. 86 - Kraven på byggherren att göra sannolikt att något av undantagen är tillämpliga och att det därmed inte finns en skyldighet att ge in en klimatdeklaration bör inte ställas för högt. I de flesta fall bör byggherrens uppgifter kunna godtas.

Klimatdeklaration för byggnader, prop. 2020/21:144 (på Sveriges riksdags webbplats)

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen