På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Vem som får överklaga lov och förhandsbesked

Granskad:

Ett beslut om bygglov eller förhandsbesked får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot.

Vem får överklaga?

För att någon ska ha rätt att överklaga ett beslut om att bevilja, avslå eller avvisa en ansökan om lov eller förhandsbesked måste beslutet angå den klagande och ha gått denne emot. Detta kan behöva bedömas från fall till fall.

8 §
  Bestämmelser om vem som får överklaga beslut som avses i 2 a, 3, 5 och 6 §§ finns i 42 § förvaltningslagen
(2017:900). Lag (2018:845) .

42 §
  Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot.

Hur överklagar man ett beslut?

Att ett beslut angår någon kan förklaras som att det kan påverka dennes situation på ett sätt som inte är obetydligt. Det krävs normalt också att beslutets rättsverkningar berör ett intresse som på något sätt erkänts av rättsordningen eller att beslutet påverkar personens rättsliga ställning. Dessa rättsverkningar kan ligga antingen på det rättsliga planet eller vara av faktisk natur, till exempel gälla en störning för en närboende. Egendomsskyddet gör att alla beslut som påverkar en persons egendom, till exempel dess värde eller annars rättsliga status anses överklagbara av den personen. Det är verkningarna av beslutet som ska bedömas. Det förutsätts också att beslutets effekt drabbar klaganden direkt. Det ska även vara frågan om negativa följder för den som klagar. Att beslutet har gått den klagande emot har i praxis ansetts ha ungefär samma betydelse som att det angår personen. Oftast räcker det att personen som beslutet angår yrkar på att beslutet ska upphävas eller ändras för att det ska anses ha gått denne emot. (jfr Hellners och Malmqvist (2010), Förvaltningslagen med kommentarer. Norstedts Juridik. sid. 285-299 och RÅ 2004 ref. 13)

Den grupp av enskilda och sammanslutningar som har rätt att överklaga ett visst beslut kallas ibland för överklagandekretsen. Alla som ingår i överklagandekretsen för beslut om bygglov, marklov och förhandsbesked ingår inte i överklagandekretsen för beslut om rivningslov.

Överklagandekretsen vid bygglov, marklov och förhandsbesked

De som oftast ska ingå i överklagandekretsen vid överklagande av bygglov, marklov och förhandsbesked är:

  • Sakägare och rågrannar
  • Staten
  • Byggnadsnämnden
  • Bostadsrättshavare, hyresgäster och boende
  • Ideella föreningar.

Sakägare och rågrannar

Beslut om bygglov, marklov och förhandsbesked får överklagas av sökanden, ägare till en fastighet som gränsar direkt till den fastighet som bygglovet eller förhandsbeskedet gäller eller skiljs åt endast genom en gata eller väg. En så kallad rågranne, det vill säga en ägare till en fastighet som direkt gränsar till den fastighet som lovet eller förhandsbeskedet avser, har rätt att överklaga beslutet oavsett avståndet mellan den plats där åtgärden är tänkt att utföras och rågrannens fastighet eller bostad.  Även samfälligheter som direkt gränsar till den berörda fastigheten är sakägare och har rätt att överklaga. (MÖD 2018-09-19 mål nr P 1991-18/ 2018:25, RÅ 2005 ref. 36 och MÖD 2014-12-22 mål nr P 8071-14)

Ägare till fastigheter som inte direkt gränsar till den aktuella fastigheten kan under vissa omständigheter också vara sakägare. Om de har rätt att överklaga beror på vilken betydelse beslutet om lov eller förhandsbesked får för sakägaren. Detta med hänsyn till exempelvis arten och omfattningen av den eller de åtgärder som lovet eller förhandsbeskedet omfattar, natur- eller trafikförhållandena på platsen med mera. En bedömning måste göras från fall till fall. (MÖD 2013-12-17 mål nr P 8828-13)

Det är förhållandena vid tiden för prövningen hos kommunen som är avgörande om någon har rätt att överklaga. Även om det senare under processens gång har skett till exempel en fastighetsbildning så att den klagande inte längre är rågranne med fastigheten där lovet eller förhandsbeskedet har sökts, så anses grannen ha klagorätt. (MÖD 2012-12-13 mål nr P 8631-12)

Om en granne har godkänt en åtgärd i sitt granneyttrande anses denne ändå ha klagorätt. Rätten att klaga faller alltså inte bort för att någon har ställt sig positiv till en åtgärd i sitt yttrande till byggnadsnämnden. (HD 2014-06-12 mål nr T 5554-13)

Staten

Ett beslut som har gått staten emot i egenskap av fastighetsägare eller innehavare av särskild rätt till en fastighet får överklagas av den statliga myndighet som förvaltar fastigheten. Statens klagorätt är alltså varken mer eller mindre omfattande än enskilda sakägares klagorätt. Det är staten som har klagorätt, men den förvaltande myndigheten som hanterar överklagandet för statens räkning. Normalt framgår det av fastighetsregistret om en fastighet ägs av staten. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 362) (Lantmäteriets föreskrifter LMVFS 2006:1 1 kap 6 §)

10 §
  Ett beslut som gäller staten i egenskap av fastighetsägare eller innehavare av en särskild rätt till en fastighet får överklagas av den statliga myndighet som förvaltar fastigheten.

10 a §
  Ett beslut om planeringsbesked enligt 5 kap. 10 f § får överklagas endast av kommunen. Lag (2017:424) .

Ett beslut om lov eller förhandsbesked inom vissa skydds- eller säkerhetsområden får överklagas av vissa statliga myndigheter. Transportstyrelsen får överklaga ett beslut som rör en civil flygplats. Säkerhetsmyndigheten får överklaga om beslutet rör en kärnkraftreaktor eller annan kärnteknisk anläggning. Försvarsmakten eller Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får överklaga inom skydds- eller säkerhetsområden för anläggning för totalförsvaret eller annan anläggning som kräver ett skydds- eller säkerhetsområde.

14 §
  Ett beslut om lov eller förhandsbesked inom sådana skydds- eller säkerhetsområden som avses i 9 kap. 13 § får överklagas av
   1. Transportstyrelsen, om beslutet rör en civil flygplats,
   2. Strålsäkerhetsmyndigheten, om beslutet rör en kärnkraftsreaktor eller annan kärnteknisk anläggning, och
   3. Försvarsmakten eller Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, i andra fall än de som anges i 1 och 2.

13 §
  Det krävs marklov för schaktning, fyllning, trädfällning och skogsplantering i ett område utanför detaljplan, om
   1. åtgärden ska genomföras i ett område som är avsett för bebyggelse eller i närheten av en befintlig eller planerad anläggning för totalförsvaret, statlig flygplats, annan flygplats för allmänt bruk, kärnreaktor, annan kärnenergianläggning eller annan anläggning som kräver ett skydds- eller säkerhetsområde, och
   2. kommunen i områdesbestämmelser har bestämt att det krävs sådant marklov i området.

Byggnadsnämnden

Det framgår inte uttryckligen av lagen om byggnadsnämnden har rätt att överklaga länsstyrelsens eller domstolens beslut om att ändra eller upphäva nämndens beslut om lov eller förhandsbesked. Rätten för byggnadsnämnden att överklaga sådana beslut beror på om beslutet angår nämnden och går nämnden emot.

42 §
  Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot.

Hur överklagar man ett beslut?

36 §
  Ett beslut får överklagas av den som beslutet rör, om det har gått honom eller henne emot.

Bara att nämndens beslut upphävs av överinstansen innebär inte att överinstansens beslut går nämnden emot. Rättspraxis tyder på att bedömningen av om ett sådant beslut går nämnden emot ska göras utifrån de intressen som nämnden ska företräda i målet. Vid bedömningen spelar det ingen roll att nämnden varit part i det överklagade målet. Behovet av vägledande avgöranden eller att nämnden anser att överinstansens beslut är felaktigt är inte heller tillräckligt för att beslutet ska anses gå nämnden emot. (jfr MÖD 2017-02-21 mål nr P 196-16/2017:6 och MÖD 2017-07-10 mål nr P 9947-16/2017:39)

I prövningen av ärenden om lov och förhandsbesked företräder och bevakar nämnden de allmänna intressen som enligt lagen ska prövas i ärendet. De allmänna intressena är desamma oavsett vilken instans ett ärende befinner sig i. Nämnden är också den enskildes motpart i ärenden om PBL som överprövas i mark- och miljödomstolarna. Det innebär att nämnden företräder de allmänna intressena i överinstansen och har rätt att överklaga i vissa fall.

2 §
  Om en enskild överklagar en förvaltningsmyndighets avgörande är den förvaltningsmyndighet som först beslutat i saken motpart till den enskilde sedan handlingarna i målet överlämnats till mark- och miljödomstolen, om inte annat är särskilt föreskrivet.

I mål om planer enligt plan- och bygglagen (2010:900) är kommunen den enskildes motpart.

Det som föreskrivs i första stycket gäller inte när det är en lantmäterimyndighets beslut som har överklagats eller när en ideell förening eller en annan juridisk person som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken har överklagat.

I ett rättsfall från mark- och miljööverdomstolen, MÖD, gjordes en bedömning av nämndens klagorätt. Målet handlade om ett överklagat beslut om att bevilja bygglov som hade upphävts av länsstyrelsen. Nämnden ansågs inte ha rätt att överklaga upphävandet. MÖD ansåg att nämnden inte har till uppgift enligt PBL att bevaka sitt beslut att bevilja bygglov i en efterföljande domstolsprocess. Nämnden ansågs inte heller ha till uppgift att överklaga ett sådant beslut om det upphävs. Bara det faktum att ett bygglov upphävs innebär inte en begränsning av nämndens möjligheter att bevaka de intressen som nämnden har att bevaka enligt plan- och bygglagstiftningen. (MÖD 2020-09-21 mål nr P 2658-20)

MÖD har även i ett beslut om prövningstillstånd konstaterat att om nämnden har avslagit en ansökan om bygglov och en överprövande instans ändrar detta och beviljar ansökan kan nämnden ha rätt att överklaga beslutet. (MÖD 2018-05-18 mål nr P 12113-17)

Sammantaget borde detta betyda att nämnden har rätt att överklaga om ett beslut att neka bygglov upphävs av länsstyrelsen eller av domstolen. Nämnden borde däremot inte ha rätt att överklaga om ett beslut att ge bygglov upphävs. Motsvarande gäller även för förhandsbesked.

Bostadsrättshavare, hyresgäster och boende

Även bostadsrättshavare, lokalhyresgäster, första- eller andrahandshyresgäster och boende kan ha rätt att överklaga beslut om bygglov, marklov eller förhandsbesked. Det är alltså inte endast föreningar av exempelvis hyresgäster eller bostadsrättshavare som får överklaga, utan även hyresgästerna och bostadsrättshavarna själva. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 459 och 610, RÅ 1994 ref 66, HD 2017-01-04 mål nr Ö 1901-16).

Klagorätten förutsätter att den klagande är hyresgäst när lovet meddelas. Den som har blivit hyresgäst efter det att beslut om lov eller förhandsbesked har meddelats har alltså inte rätt att överklaga beslutet. (RÅ 1992 ref. 43 och Regeringen 2003-05-28 dnr M 2001/4369/F/P)

I de fall där den klagande har flyttat när ärendet överprövas och därför inte kan betraktas som hyresgäst längre har denne inte längre rätt att överklaga och den överprövande instansen ska avvisa överklagandet. (Regeringen 1997-04-30 dnr In 96/997/PL)

Ideella föreningar

Enligt praxis från MÖD kan även ideella föreningar ha rätt att överklaga lovbeslut. Det gäller så kallade miljöorganisationer. I ett rättsfall från Högsta Domstolen, HD, hade en miljöorganisation överklagat ett beslut om bygglov för nybyggnad av ett enbostadshus utanför detaljplanelagt område. Fastigheten låg inom riksintresse för naturvård och kulturmiljövård och i närheten av två naturreservat. I översiktsplanen hade området pekats ut som ekologiskt särskilt känsligt med särskilt höga värden för naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård. HD ansåg därför att bygglovet aktualiserade hänsynstaganden som tydligt relaterade till miljön och naturskyddet. HD bedömde därför att det aktuella beslutet om bygglov var ett sådant beslut som får överklagas av miljöorganisationer enligt EU-rätten. (HD 2019-06-24 mål nr Ö 6017-18)

Enligt rättsfallet omfattar rätten att överklaga bara vissa organisationer. För att ha rätt att överklaga ska den ideella föreningen eller juridiska personen ha till huvudsakligt ändamål att

  • tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen,
  • inte vara vinstdrivande,
  • ha bedrivit verksamhet i Sverige under minst 3 år, och
  • ha minst 100 medlemmar eller på annat sätt visa att verksamheten har allmänhetens stöd.

13 §
  Överklagbara domar och beslut om tillstånd, godkännande eller dispens enligt denna balk, om upphävande av skydd av områden enligt 7 kap. eller om tillsyn enligt
10 kap. eller i sådana frågor enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken, får överklagas av en ideell förening eller en annan juridisk person som
   1. har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen,
   2. inte är vinstdrivande,
   3. har bedrivit verksamhet i Sverige under minst tre år, och
   4. har minst 100 medlemmar eller på annat sätt visar att verksamheten har allmänhetens stöd.

Rätten att överklaga enligt första stycket gäller även om överklagandet enbart avser ett villkor eller en annan bestämmelse i domen eller beslutet och även om domen eller beslutet är resultatet av en prövning enligt 22 kap. 26 §,
24 kap. 2, 3, 5, 7, 10 eller 13 § denna balk eller en prövning enligt 7 kap. 13, 14 eller 16 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Rätten att överklaga enligt första stycket gäller dock inte domar och beslut som rör Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Förvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt.

Den som vill överklaga med stöd av första eller andra stycket ska göra det innan tiden för överklagande har gått ut för parterna och sakägarna. Lag (2018:1407) .

Särskild klagorätt vid beslut i MKB-projekt

Miljöorganisationer har en särskild rätt att överklaga beslut om bygglov och förhandsbesked för MKB-projekt utanför detaljplanerat område. Klagorätten gäller beslut där byggnadsnämnden kommit fram till att åtgärden inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och där det getts bygglov eller positivt förhandsbesked. Klagorätt föreligger också om byggnadsnämnden utifrån en felaktig tillämpning av föreskrifterna har kommit fram till att någon bedömning av åtgärdens miljöpåverkan inte ska göras. Miljöorganisationers rätt att överklaga MKB-projekt gäller inte beslut som rör Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt. (jfr prop. 2020/21:174 sid. 144-145)

12 §
   /Upphör att gälla U:2021-08-02/
En sådan ideell förening eller annan juridisk person som avses i 16 kap.
13 § miljöbalken får överklaga ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för verksamheter eller åtgärder som anges i 4 kap.
34 § denna lag.

12 §
   /Träder i kraft I:2021-08-02/
En sådan ideell förening eller annan juridisk person som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken får överklaga
   1. ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan vars genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk på ett sådant sätt som anges i 4 kap. 34 § andra stycket denna lag, och
   2. ett beslut att ge bygglov eller positivt förhandsbesked för en åtgärd som anges i 4 kap. 2 § första stycket 3 a och som ska föregås av en bedömning av om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Rätten att överklaga enligt första stycket gäller dock inte beslut som rör Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt. Lag (2021:785) .

13 §
  Överklagbara domar och beslut om tillstånd, godkännande eller dispens enligt denna balk, om upphävande av skydd av områden enligt 7 kap. eller om tillsyn enligt
10 kap. eller i sådana frågor enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken, får överklagas av en ideell förening eller en annan juridisk person som
   1. har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen,
   2. inte är vinstdrivande,
   3. har bedrivit verksamhet i Sverige under minst tre år, och
   4. har minst 100 medlemmar eller på annat sätt visar att verksamheten har allmänhetens stöd.

Rätten att överklaga enligt första stycket gäller även om överklagandet enbart avser ett villkor eller en annan bestämmelse i domen eller beslutet och även om domen eller beslutet är resultatet av en prövning enligt 22 kap. 26 §,
24 kap. 2, 3, 5, 7, 10 eller 13 § denna balk eller en prövning enligt 7 kap. 13, 14 eller 16 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Rätten att överklaga enligt första stycket gäller dock inte domar och beslut som rör Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Förvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt.

Den som vill överklaga med stöd av första eller andra stycket ska göra det innan tiden för överklagande har gått ut för parterna och sakägarna. Lag (2018:1407) .

42 §
  Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot.

Hur överklagar man ett beslut?

Överklagandekretsen vid rivningslov

PBL innehåller ingen särskild bestämmelse om vem som får överklaga ett beslut om rivningslov jämfört med bygglov, marklov och förhandsbesked. Av praxis framgår dock att grannar inte har rätt att överklaga ett beslut om beviljat rivningslov. I normalfallet bör det därför bara vara den som ansökt om rivningslov och fått avslag som har rätt att överklaga. (RÅ 1993 ref. 14 och MÖD 2016-10-14 mål nr P 8598-15)

Det framgår inte av lagen om byggnadsnämnden har rätt att överklaga ett beslut av länsstyrelsen eller domstolen om att upphäva ett beviljat eller avslaget rivningslov. Enligt Boverkets tolkning av rättspraxis har dock nämnden klagorätt om ett nekat rivningslov upphävs. Däremot har nämnden inte rätt att överklaga om ett beviljat rivningslov upphävs.  (jfr MÖD 2017-10-18 mål nr P 10511-16 och MÖD 2018-05-18 mål nr P 12113-17)

Partssuccession

Under tiden som ett ärende om lov eller förhandsbesked pågår kan fastigheter få nya ägare. Det finns då möjlighet till det som kallas partssuccession. Det innebär att rätten att överklaga kan flyttas över till den nya ägaren. Den nya ägaren får träda in i processen med samma rättsliga ställning som den tidigare ägaren hade. Det innebär att om den föregående ägaren har överklagat ett beslut har den nya ägaren rätt att ta över klagorätten från den tidigare ägaren. Det finns dock inget krav på att den nya ägaren måste träda in i processen. Om så inte är fallet ska målet inte prövas i sak. Om den tidigare ägaren inte har överklagat i rätt tid så har den nya ägaren inte rätt att överklaga. (MÖD 2013-10-25 mål nr P 3922-13, RÅ 2002 not 14 och RÅ 1995 ref. 50)

Vem bestämmer vem som får överklaga?

När någon har överklagat ett beslut är det den överprövande instansen, det vill säga länsstyrelsen eller domstolen, som avgör om någon har rätt att överklaga. När ett överklagande kommer in till byggnadsnämnden ska nämnden endast göra en rättidsprövning. Det är därefter länsstyrelsen som gör bedömningen av om beslutet får överklagas och om den som överklagat är klagoberättigad. Byggnadsnämnden kan aldrig neka någon att överklaga.

46 §
  Om överklagandet inte avvisas ska beslutsmyndigheten skyndsamt överlämna överklagandet och övriga handlingar i ärendet till överinstansen.

Om en myndighet ändrar ett beslut som har överklagats, ska den överlämna även det nya beslutet till överinstansen. Överklagandet ska anses omfatta det nya beslutet.

47 §
  Överinstansen prövar frågor om att avvisa ett överklagande på någon annan grund än att det har kommit in för sent.

Om ett överklagande felaktigt har getts in till överinstansen, ska den myndigheten vidarebefordra överklagandet till beslutsmyndigheten och samtidigt ange vilken dag som överklagandet kom in till överinstansen.

Vid expedieringen av ett beslut kan byggnadsnämnden behöva bedöma vilka som ska få beslutet skickat till sig med en överklagandehänvisning. Den överprövande instansen är dock inte bunden av nämndens bedömningar, utan gör en fristående bedömning utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Att nämnden skickat ett meddelande till en person om att till exempel en ansökan om bygglov har beviljats, betyder därför inte att den personen har rätt att överklaga beslutet. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 359)

9 §
  Enbart det förhållandet att någon har underrättats eller ska ha underrättats enligt denna lag ger inte denne rätt att överklaga beslut som avses i 2 a, 3, 5 och 6 §§. Lag (2016:252) .

Att någon har rätt att överklaga innebär inte att överklagandet ska bifallas. Att någon getts klagorätt i överinstansen betyder alltså bara att den klagandes invändningar mot beslutet kommer prövas. Om den klagande inte anses ha klagorätt avvisas överklagandet utan att invändningarna prövas.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen