På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Utomhusmiljöer som främjar lek och rörelse

Granskad:

Utemiljön vid förskolor och skolor har en nyckelroll för barn och ungas fysiska aktivitet. Det behöver finnas plats för fartfyllda och intensiva lekar och aktiviteter som passar barn och unga i olika åldrar och med olika intressen. En rymlig utemiljö ger större möjlighet till variation och valfrihet mellan olika aktiviteter.

Illustrationer som visar att sidan handlar om förskola, skola och skolmiljö ute.
Hyllievångsskolan i Malmö har en varierad utemiljö med flera typer av rumsligheter som stimulerar till olika typer av fysisk aktivitet. Arkitekt: Liljewall arkitekter. Landskapsarkitekt: SWECO Architects. Foto: Ulrika Åkerlund/Boverket.

Att tänka på vid gestaltningen

  • Utomhusmiljöer vid förskolor och skolor behöver vara tillräckligt stora och varierade för att locka flickor och pojkar i olika åldrar till fysisk aktivitet och rörelse.
  • Varierad topografi som kullar och backar stimulerar till fysiskt aktiv lek.

Skolgården

  • Gestalta utemiljön som en helhet så att det lätt går att växla mellan olika aktiviteter och lekar och att det finns möjlighet att ta en paus.
  • Multisportarenor och bollplaner skapar mycket fysisk aktivitet och social aktivitet för många, men se till att det också finns plats för fri lek och andra aktiviteter som inte omfattar ett tävlingsmoment.
  • Lektioner som tar plats utomhus ger samtidigt fysisk aktivitet. Därför är det viktigt att beakta behovet av miljöer för lärande utomhus.
  • Dela gärna in skolgården i flera funktionella rum för att skapa plats för olika, parallella aktiviteter och variation.
  • Färger, slänter, kurvor och linjer på marken kan dela in och avgränsa rum på skolgården, men skapar bara aktivitet om det passar elevernas behov.
  • Natur, grönska, träd och buskar ger inspiration till en fysiskt aktiv och fri lek. Särskilt viktiga är dessa ytor för de yngsta eleverna upp till och med mellanstadiet.
  • Ju närmare elevernas klassrum eller skolans entré lekredskap, bollplaner och klätterställningar är placerade, desto mer används de. Detta gäller särskilt äldre elever.
  • För äldre elever behövs gångar och stigar som lockar till kortare promenader på rasterna.

Förskolegården

  • Utforma gården för variation genom många små rum hellre än några få stora ytor.
  • Tänk över val och placering av fast lekutrustning och integrera den i leklandskapet med mellanrum av grönska för ökad fysisk aktivitet hos barnen.

Mervärden

Platser för rörelse och fysisk aktivitet kan även användas av lokalsamhället på tiderna då skola och förskola och skola är stängda.

Mer rörelse utomhus än inomhus

Att vara utomhus ger större möjligheter till fysisk aktivitet. Studier visar att barn i förskolan rör sig dubbelt så mycket utomhus jämfört med inomhus. Utemiljön, utan hindrande väggar och tak, har därför stor potential att öka barn och ungas fysiska aktivitet. När inget är i vägen kan de röra sig friare och få utlopp för sin energi och spring i benen utan vuxnas förmaningar.

Lek ger rörelse

Lek är viktig för barns utveckling under hela uppväxten, det vill säga långt upp i skolåren. Den är lustfylld och självbelönande. Leken i barns vardag utvecklar både deras fysik och tränar deras sociala kompetens, men kan också ge möjlighet till mental återhämtning och ökat välbefinnande.

Den fysiska miljön utomhus inbjuder barn och unga att upptäcka, utforska och uppleva, och ger impulser som skapar rörelse och aktivitet på ett naturligt sätt.

Lekplats utanför en skolbyggnad. Barn som leker och klättrar i klätterställningen.
På Landamäreskolan i Göteborg är klätterställningen väl integrerad i utformningen av utemiljön och nära entrén till skolan. Landskapsarkitekt: Landskapsgruppen. Foto: Åke E:son Lindman

Storleken på utemiljön har betydelse för den fysiska aktiviteten

En sammantagen bild av forskningen visar att utemiljöns storlek har stor betydelse för hur fysiskt aktiva barn är. Storleken skapar förutsättningar för att rymma olika typer av platser som sammantaget ger en god helhet med många funktioner.  Beroende på barnens ålder behöver det finnas en kombination av löst material, fast lekutrustning, hårdgjorda ytor, sportytor, varierad topografi och vegetation sammanfogad med en dynamisk gestaltning. (Jansson, M. et al. (2021)

Skolgårdar på över 10 000 m2 och förskolegårdar på över 6 000 m2 tycks ha särskilt goda förutsättningar att rymma alla dessa funktioner. Alltför små ytor begränsar leken och aktiviteten och kan ge upphov till stressfaktorer som aggressivitet eller undvikande beteende till följd av trängsel. Önskvärd fysisk aktivitet blir samtidigt svår att nå och konsekvensen blir ökad risk för fetma. (Jansson, M. et al. (2021)

I skolor där eleverna har tillgång till en rejäl utemiljö i direkt anslutning till verksamheten har den visat sig kunna ge en tredjedel av deras dagliga behov av fysisk aktivitet. (Mårtensson et al. 2014)

Egen gård ger mer rörelse

Att skolgården eller förskole- eller skolgården ligger i direkt anslutning till verksamhetens byggnad är av stor betydelse för fysiskt aktiv lek.

För förskolan är det särskilt viktigt med en egen gård. Ligger utemiljön på avstånd ökar behovet av personal, eftersom det måste finnas bemanning för att en person ska kunna gå tillbaka till förskolan medan den andra stannar hos barngruppen. Detta begränsar i sin tur de tider då barngruppen kan vara ute.

Skolbarn som har tillgång till en egen gård leker på ett mer aktivt och fantasifullt sätt än de som hänvisas till en närliggande park. Om barn är beroende av vuxna för att ta sig till sin lekmiljö, riskerar detta att kraftigt dra ned aktivitetsnivån. (Nordström, 2013)

Val och placering av lekredskap och konstruktioner

Redskap och konstruktioner som stimulerar till rörelse (gunga, hoppa, rutscha, balansera, hänga, klättra) är alltid väl använda. Undersökningar visar att flera mindre lekredskap med olika funktioner placerade på olika platser i leklandskapet och integrerade i vegetationen är mer funktionellt än ett större multifunktionellt redskap. (Jansson et. al. 2021)

Eftersom många lekredskap som gungställningar och klätterställningar, bollplaner med mera, tar mycket plats är det bra att undersöka vilka lekplatser och sportytor som finns i närheten av förskolan eller skolan och som kan komplettera den egna miljön.

En slänt med ett rep som man kan klättra upp och ner för, två rutschkanor och en trappa.
På Lilla Alby skola i Sundbyberg finns en slänt med både rutschkana och klättermöjligheter. Foto: Lena Jungmark/Boverket

Viktigt att gestalta utemiljöer för och med äldre elever

Enkla tillägg i den fysiska miljön kan stimulera till fysisk aktivitet. Här är ett nytänkande utegym för fysisk aktivitet, kompishäng och utmaningar som ska främja både pojkars och flickors fysiska aktivitet på Norra Fäladskolan i Lund. Arkitekt: Fojab/projektet Equalizer. Foto: Daniel Zachrisson

Äldre elever över 11 år är särskilt viktiga att locka till rörelse eftersom åldersgruppen 11-15 år inte rör sig tillräckligt. Det är därför angeläget att skolgården är gestaltad så att den lockar även äldre elever att röra sig. Det kan vara sportplaner, dans eller parkour kompletterat med promenadslinga med sittytor i grön, gärna kuperade miljöer miljö som kan locka ut högstadieelever som annars gärna väljer att stanna inne under rasterna.  

En viktig utgångspunkt i gestaltningen av utemiljöer för äldre elever är att diskutera och utveckla utomhusmiljöerna tillsammans med dem.  Genom dialog och workshops kan deras önskemål fångas upp och det skapas på så sätt bättre förutsättningar för att miljön ska bli välanvänd.

Nedan ges exempel på olika typer av fysiska miljöer som stimulerar till fysisk aktivitet och motoriska färdigheter i olika åldrar. (Halvorsen-Thorén et al. 2019)

Fysisk aktivitet och motoriska färdigheter 0 – 3 år

Små barn är inte så intensivt fysiskt aktiva under längre tid. Det viktigaste för barn i åldern 0-3 år är att lära sig grundläggande motoriska färdigheter som att krypa, sitta, resa sig, stå, gå, springa, hoppa och klättra.

Exempel på lämpliga utomhusmiljöer är:

  • plana ytor, men också lätt kuperad terräng gärna med gräs, barkflis eller sand
  • små hinder som inte är för höga eller för glatta, till exempel trästockar
  • platser att balansera på. Undvik dock högre kanter runt sandlådor då de yngre barnen inte kommer över dem på egen hand
  • låga buskar, ”miniskogar”
  • material som går att påverka och förändra som sand, pinnar och löv.

Fysisk aktivitet och motoriska färdigheter 4 - 5 år

I den här åldern övar barnen på att behärska de grundläggande rörelserna. Barnen gör det genom att springa, hoppa jämfota, rulla, kasta och liknande. Det är viktigt att behärska tyngdkraften/centrifugalkraften, vilket barnen gör genom att öva på att balansera, snurra och kontrollera rörelsen. Många av dessa färdigheter är viktiga för att utveckla särskilda motoriska färdigheter senare i livet, och är också viktiga i olika idrotter. Leken spelar en stor roll i den här åldern.

Exempel på lämpliga utomhusmiljöer är:

  • både flacka och kuperade områden med olika underlag
  • områden för cykling (balans)
  • gungor och redskap som snurrar tränar centrifugal- och centripetalkraften
  • målpunkter för att öva på att kasta prick
  • ett varierat landskap många förändringar inom en begränsad yta
  • svårframkomlig terräng
  • natur
  • områden för skidor och skridskor.

Fysisk aktivitet och motoriska färdigheter 6 - 9 år

Under denna ålder utvecklar barnen uppgiftsorienterade motoriska färdigheter i varierade miljöer. Utvecklingsmässigt är det stora variationer och perioden kallas ofta för lilla puberteten. Skillnaden mellan pojkar och flickor är inte så stora och barnen har god kroppsbehärskning och mätbara färdigheter i styrka, snabbhet, balans, rörelse och koordination. I den här åldern finns en stor potential att lära sig olika typer av rörelser. Denna period i barnens liv innebär också en stor förändring genom att de flyttas från förskola till skola. Övergången från förskola till skola innebär att barnen behöver större utmaningar än förut, och de nya miljöerna behöver erbjuda något annat än förskolans.

Exempel på lämpliga utomhusmiljöer är:

  • platsbyggda lekredskap och mer tillrättalagda anläggningar för idrott och lek
  • klätternät
  • andra saker att klättra på som stockar, stora stenar, klippor och liknande
  • robusta träd att klättra i
  • naturområden med varierad terräng.

Fysisk aktivitet och motoriska färdigheter 10 - 12 år

10-12-åringar är inne i en lugn växtperiod och behärskar normalt grundläggande rörelser som att springa, hoppa, kasta och klättra. Pojkar behärskar några rörelser bättre så som att kasta, längdhopp och att springa längre distanser. Barn i denna åldersgrupp som behärskar de grundläggande motoriska färdigheterna har nu fått en grund för att utveckla tekniker som krävs för olika aktiviteter och idrotter. Det är dock även viktigt med en allsidig aktivitet och att öva färdigheter som att snurra, snabbhet, uthållighet, styrka, koordination och balansträning. Det bör läggas vikt vid lekbetonad fysisk aktivitet som innebär moderat till hög aktivitetsnivå.

Utemiljöerna behöver nu erbjuda ännu större utmaningar och variation än tidigare och innehålla till exempelvis:

  • anläggningar för bollsporter som basket och fotboll.
  • gestaltning som inbjuder till att gå en runda
  • skidmöjligheter
  • skridskomöjligheter
  • hinderlöpning
  • studsmattor
  • skateboard
  • BMX
  • naturområden med varierad terräng.

Fysisk aktivitet och motoriska färdigheter 13 - 15 år

Detta är en period med stora kroppsliga, psykiska och sociala förändringar. Den fysiska aktivitetsnivån sjunker ofta drastiskt under denna period och särskilt flickorna är passiva.  För detta åldersspann kan man behöva anpassa utemiljön för att särskilt stimulera till fysisk aktivitet med moderat till hög intensitet. Dialog och delaktighet är central för denna grupp. Aktiviteter för killar kan ofta vara tävlingsinriktade, medan de för tjejer i högre grad kan vara sociala. Det kan behövas anläggningar för bollaktiviteter som beachvolleyboll, basket och liknande. Miljöer som bjuder in till att gå en promenad, att klättra, åka skidor och skridskor, vattenaktiviteter, träningslöpning, platser för dans, aerobics och yoga, parkour, studsmattor, skateboard och natur med varierad terräng är också lämpliga.

Referenser

Jansson et al. 2021. Rum för skolans utemiljö – Fördjupad analys kring yta för utemiljö på skola och förskola. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning.

Mårtensson, F., Jansson, M., Johansson, M., Raustorp, A., Kylin, M., & Boldemann, C. 2014. The role of greenery for physical activity play at school grounds. Urban Forestry & Urban Greening, 13(1), 103-113.

Nordström, Maria. ”Med eller utan skolgård - gör det någon skillnad?” i Skolans och förskolans utemiljöer - kunskap och inspiration til stöd vid planering av barns utemiljö, av Suzanne de Laval, 39-44. Stockholm: Skolhusgruppen, 2014.

Thorén, K. H., Nordbø, E. C. A., Nordh, H., & Ottesen, I. Ø. (2019). Uteområder i barnehager og skoler - Hvordan sikre kvalitet i utformingen. Norges Miljø- og biovitenskapelige universitet, Fakultet for landskap og samfunn.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen