Underskottet på särskilda boendeformer för äldre har ökat

Totalt 127 kommuner bedömer i 2019 års bostadsmarknadsenkät att de har ett underskott på särskilda boendeformer för äldre. Det är 11 kommuner fler än förra året, då 116 kommuner uppgav att de hade underskott på den här formen av bostäder.

Särskilda boendeformer för äldre

Det är kommunen som har ansvar för att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. Det framgår av 5 kap 5 § socialtjänstlagen (2001:453) (SoL). För att kunna bo i särskilt boende krävs en biståndsprövning och ett beslut av kommunen.

I årets bostadsmarknadsenkät uppger 268 kommuner att det finns drygt 86 000 bostäder som är klassade som särskilda boendeformer för äldre. Det finns fler bostäder i de kommuner som inte har uppgett något antal bostäder, vilket innebär att det faktiska antalet är större än drygt 86 000.

Antalet kommuner med balans har minskat

Antalet kommuner som bedömer att de har balans i utbudet av särskilda boendeformer för äldre har minskat med 9 kommuner sedan förra året. De kommuner som uppger att de har ett underskott på särskilda boendeformer för äldre har ökat från 116 till 127 kommuner.

Många kommuner planerar för fler bostäder med särskilda boendeformer

Totalt 64 procent av de kommuner som har besvarat frågan bedömer att behovet av särskilda boendeformer kommer att vara täckt om två år. På fem års sikt räknar 71 procent av kommunerna med att behovet av denna boendeform kommer att vara täckt.

Flera kommuner kommenterar i sina svar att åldersgruppen 80+ ökar och att en planering för särskilda boenden för äldre sker i kommunen. Planeringen består av alltifrån utredning och analys till mer långtgående planer.

Underskottet har blivit större och är spritt i hela landet

Förra året var underskottet på särskilda boendeformer för äldre mest utbrett i Storstockholm, där hälften av kommunerna uppgav att de hade ett underskott. Där är läget oförändrat. Enligt årets enkät svarar hela 70 procent av kommunerna bland högskoleorter med färre än 75 000 invånare att det saknas tillräckligt med särskilda boendeformer.

Tidigare har läget ofta varit bättre i kommuner utanför storstadsområdena och med litet invånarantal, men under senare år har underskottet spridit sig relativt jämnt, runt 40 procent, till samtliga kommuntyper. Den kommuntyp som skiljer sig från de andra är högskolekommuner med fler än 75 000 invånare. I den gruppen bedömer knappt 70 procent av kommunerna att de har balans.

Färre kommuner än förra året bygger, men fler bostäder

Totalt 101 kommuner bedömer att det sammanlagt kommer att tillkomma drygt 7 100 bostäder i särskilda boendeformer för äldre under 2019–2020. Det är 15 kommuner färre än förra året. Drygt hälften av bostäderna förväntas bli påbörjade under 2019, och den andra halvan har planerad byggstart 2020.

De flesta bostäderna, 6 775 bostäder, förväntas tillkomma genom nybyggnad. Totalt 338 bostäder är ett nettotillskott som kommer av att befintliga byggnader byggs om till bostäder.

Privata aktörer står för den största delen av det förväntade tillskottet, 40 procent, medan kommunerna själva står för 37 procent. Allmännyttan står som byggherre för 14 procent av tillskottet.

Vem bygger särskilda boendeformer för äldre	Antal bostäder 2019	Antal bostäder 2020	Summa 2019–2020	Procent
Hyresrätter – privata hyresvärdar	1 875	837	2 712	40
Hyresrätter – allmännyttan	407	504	911	14
Kommunen	1 063	1 458	2 521	37
Annan	339	292	631	9
Summa nybyggnation	3 684	3 091	6 775	100
Nettotillskott genom ändring av byggnad	139	199	338
Summa totalt	8 823	3 290	7 113

Stöd till bostäder för äldre

Sedan 2016 finns det ekonomiska stöd att söka för att öka antalet hyresbostäder för äldre och för att öka äldres möjligheter till gemenskap och trygghet. Läs mer om stöden via länken under "Relaterad information".

Privata byggherrar är vanligast i storstadskommunerna

I Storstockholm förväntas det tillkomma knappt 1 200 bostäder i särskilda boendeformer för äldre under 2019–2020. Där står de privata byggherrarna för 62 procent av det förväntade tillskottet. Kommunen och allmännyttan står för 7 respektive 3 procent, medan resterande 27 procent planeras av "annan byggherre".

I Storgöteborg förväntas det tillkomma knappt 700 bostäder i särskilda boendeformer under åren 2019 och 2020, och i Stormalmö cirka 200. I Storgöteborg står de privata byggherrarna för hela 80 procent av tillskottet, och allmännyttan för 12 procent. I Stormalmö svarar privata byggherrar för 51 procent av nytillskottet. Allmännyttan står för 29 procent och kommunen för resterande 20 procent.

Kommunen och privata byggherrar bygger lika mycket i högskolekommunerna

I de större högskolekommunerna är bedömningen att det kommer att påbörjas cirka 1 800 bostäder under 2019–2020. Kommunerna och de privata hyresvärdarna förväntas stå för 45 procent vardera av de nytillkomna bostäderna. Allmännyttan står för 10 procent.

De mindre högskolekommunerna uppger att knappt 600 bostäder kommer att börja byggas under den närmaste tvåårsperioden. Kommunerna förväntas stå för 46 procent av tillskottet av bostäder, privata värdar förväntas stå för 33 procent och allmännyttan förväntas stå för resterande 21 procent. Det är denna kommungrupp som procentuellt sett har flest kommuner med underskott på särskilda boenden.

Gruppen "övriga kommuner med fler än 25 000 invånare" rapporterar att man förväntar sig att knappt 700 bostäder kommer att börja byggas under åren 2019 och 2020. Kommunerna själva står för 56 procent av det förväntade byggandet och privata byggherrar för 38 procent.

De mindre kommunerna planerar för flest bostäder

Kommungruppen "övriga kommuner med mindre än 25 000 invånare" står för den högsta siffran när det gäller såväl antal planerade bostäder som antal bostäder i förhållande till befolkningen. Dessa kommuner förväntar sig att påbörja cirka 1 800 bostäder under de närmaste två åren. Den här kommungruppen har en äldre befolkning än vad storstadsområdena och högskolekommunerna har.

Kommungruppen omfattar 60 procent av landets kommuner, men 20 procent av landets befolkning. Här står kommunerna själva för 55 procent av det förväntade byggandet och allmännyttan för 21 procent. Privata hyresvärdar står för 9 procent av byggandet.

Under fördjupningsfliken hittar du kommunens svar på ett urval av frågorna från enkäten.