Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Bristen på särskilda boenden fortsatt stor

Granskad:

Totalt 112 kommuner bedömer i 2024 års bostadsmarknadsenkät att de har ett underskott på särskilda boendeformer för äldre. Det är i nivå med hur det har sett ut de senaste tio åren, bortsett från pandemiåren 2020–2021 då färre personer sökte plats på boendena.

Det här är ett särskilt boende för äldre

Särskilda boendeformer för äldre

Det är kommunen som har ansvar för att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. Det framgår av 5 kap 5 § socialtjänstlagen (2001:453) (SoL). För att få bostad i särskilt boende krävs en biståndsprövning och ett beslut av kommunen.

Det är kommunen som har ansvar för att inrätta särskilda boendeformer med service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. Det framgår av 5 kap 5 § socialtjänstlagen (2001:453) (SoL). För att få bostad i särskilt boende (SÄBO) krävs en biståndsprövning och ett beslut av kommunen. Ansökan om särskilt boende, eller äldreboende som det också kallas, görs hos kommunen.

Ett särskilt boende är ett boende för äldre som behöver service och omvårdnad dygnet runt. Där finns det personal som kan hjälpa till att underlätta de äldres behov. Det omfattar allt stöd som behövs i vardagen, inklusive sjukvårdsinsatser av sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och läkarbesök.

Det finns möjligheter att bo i ett särskilt boende permanent, men även för den som bara behöver bo en kortare tid finns det så kallat korttidsboende.

Boendet är ofta utformat som en egen lägenhet eller rum, med tillgång till gemensamma utrymmen som matsal, vardagsrum, trädgård och uteplats.

Äldreboende (på Seniorval.se)

Antal bostäder i särskilt boende

I årets bostadsmarknadsenkät uppger 274 kommuner att det finns cirka 88 600 bostäder som är klassade som särskilda boendeformer för äldre. Utav dem är 81 procent bostäder där kommunen själv är utförare och 19 procent av bostäderna köps in av kommunen genom exempelvis privata utförare. Antalet platser i korttidsboende är 6 200 fördelat på 274 kommuner.

Några kommuner, 14 stycken, har inte uppgett antalet bostäder eller inte besvarat frågan överhuvudtaget vilket innebär att det faktiska antalet bostäder är något större än 88 600. Detsamma gäller för korttidsbostäderna.

Många kommuner har inte tillräckligt med SÄBO

Antalet kommuner som bedömer att de har balans i utbudet av särskilda boendeformer har ökat något i 2024 års enkät jämfört med förra årets. I årets bostadsmarknadsenkät uppger 148 kommuner att utbudet av särskilda boendeformer är i balans, jämfört med 140 kommuner 2023. Det är i nivå med antalet kommuner som uppgavs före pandemin. Detsamma gäller antalet kommuner som uppger att de har ett underskott på SÄBO. Bortsett från pandemiåren har de legat runt cirka 110 kommuner sedan 2020.

Enligt svaren i bostadsmarknadsenkäten för 2021 och 2022 var utbudet av platser på särskilda boenden betydligt större än åren dessförinnan, det vill säga före pandemin. Det var betydligt färre personer som flyttade in på särskilt boende under 2020 och 2021 än tidigare år, enligt Socialstyrelsens årliga lägesrapport 2022 för vård och omsorg av äldre. En tydlig effekt var att färre personer sökte omsorg från sin kommun. Personer lät troligtvis bli att söka plats i boende av rädsla för att smittas. Smittspridningen ledde också till vissa intagningsstopp på boenden.

Utbud av bostäder i särskilda boendeformer för äldre. Antal kommuner 2017–2024. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2024, Boverket. Illustration: Boverket

Frågan om hur kommunen bedömer utbudet av särskilda boendeformer för äldre ställdes annorlunda i enkäten för 2021 jämfört med tidigare år. Alternativet med ”överskott” fanns inte med som alternativ i enkäten för 2021, men är tillbaka igen från år 2022.

Färre kommuner än tidigare räknar med att kunna täcka behoven

Cirka 55 procent av de kommuner som har besvarat frågan om framtida bostadsbehov bedömer att behovet av särskilda boendeformer kommer att vara täckt om två år. I förra årets enkät var motsvarande siffra 60 procent och året dessförinnan 65 procent. Kommunerna ser alltså större svårigheter framöver med att täcka behoven av särskilda boendeformer.

På fem års sikt räknar 39 procent av kommunerna att behovet av denna boendeform kommer att vara täckt. Det är en försämring med 5 procentenheter jämfört med förra året.

Flera kommuner kommenterar i sina svar att det finns många olika svårigheter med planeringen av särskilda boenden. På två års sikt svarar 18 procent av kommunerna att de inte kan göra en bedömning, och på fem års sikt uppger hela 37 procent att de inte kan göra en bedömning. Jämfört med svaren i förra årets enkät har kommunerna fått svårare att bedöma kommande behov, framför allt på fem års sikt.

Svårt för kommunerna att planera för särskilda boenden

Antalet äldre kommer enligt befolkningsprognosen att öka i hela landet, särskilt i åldern över 80 år. Därmed förväntas behovet av olika insatser inom äldreomsorgen att öka. Kommunerna bedömer att fler kommer att behöva mer vård, framför allt inom demensvård. Nuvarande lokaler kommer inte att täcka kommande behov; det byggs inte i takt med antalet ökande äldre i många kommuner.

När underskottet inte är tillräckligt stort för att motivera ett nybygge men det ändå inte finns tillräckligt med bostäder finns det olika sätt att lösa situationen. Några kommuner uppger i kommentarer att lösningen just nu är bland annat extra korttidsplatser, personer får vara kvar på korttidsplatser längre än nödvändigt och ökade insatser av hemtjänst i hemmet. Andra kommuner uppger att de exempelvis samverkar med privata aktörer och köper platser för att minimera underskottet.

Flera faktorer påverkar i vilken utsträckning det kommer att behövas fler platser inom särskilt boende. Av kommunernas kommentarer framgår bland annat att

  • tillgången på tillgängliga lägenheter och alternativa boendeformer så som seniorbostäder och trygghetsboenden påverkar i vilken mån äldre personer i behov av insatser kan bo kvar med hemtjänst
  • LOV på särskilt boende för äldre ger en osäker prognos
  • i det som byggs flyttar det även in en stor del äldre från andra kommuner
  • i många kommuner är det projekt på gång men byggprocessen är långsam. Försenade byggprocesser är ett problem. Nya boenden planeras men hinner inte färdigställas i den takt som behoven uppstår.

LOV - Lagen om valfrihetssystem (2008:962) reglerar vad som ska gälla när upphandlande myndigheter konkurrensutsätter delar av sin verksamhet genom att inrätta ett system där brukaren får välja mellan olika verksamheter som ska utföra den hjälp hen har fått beviljad.

Fler bostäder förväntas tillkomma den närmaste tvåårsperioden

Totalt 74 kommuner bedömer att det sammanlagt kommer att tillkomma cirka 5 400 bostäder i särskilda boendeformer för äldre under 2024–2025. Det är 14 kommuner fler än förra året som planerar att bygga och cirka 1 300 fler förväntade bostäder jämfört med förväntningarna inför 2023–2024, då antalet förväntade bostäder var cirka 4 080. Runt 2 150 av bostäderna förväntas bli påbörjade under 2024, och cirka 3 250 bostäder har planerad byggstart 2025. De positiva förväntningarna på byggande av särskilda boendeformer de närmsta två åren går lite mot den allmänna trenden av bostadsbyggandet.

Kommunernas förväntningar på antalet påbörjade bostäder har historiskt varit högre än vad som faktiskt har påbörjats. Under de senaste åren har det varit än svårare för kommunerna att göra bedömningar av byggandet. Utfallet har under perioden 2017–2023 i genomsnitt varit 63 procent av förväntningarna, där inbromsningen av byggandet 2023 drog ner genomsnittet. Utfallet kan skilja sig betydligt mellan kommungrupperna, där bedömningarna för Storgöteborg under de senaste fem åren har varit betydligt mer träffsäkra än för övriga kommungrupper.

Diagram över tillskottet av SÄBO.
Förväntat tillskott per 1 000 invånare av särskilda bostäder för äldre 2024–2025, indelning per kommungrupp. Källa Bostadsmarknadsenkäten 2024, Boverket. Illustration: Boverket

Kommungruppen ”övriga kommuner med färre än 25 000 invånare” står för den högsta siffran när det gäller planerade bostäder i förhållande till befolkningen. Dessa kommuner förväntar sig att påbörja cirka 700 respektive drygt 800 bostäder under de närmaste två åren. Liksom förra året är ”Storgöteborg” den kommungrupp där det förväntas tillkomma minst antal bostäder inom särskilda boendeformer för äldre, cirka 80 bostäder.

Kommungruppen ”högskolekommuner med färre än 25 000 invånare” är den kommungrupp som rapporterar det största underskottet av SÄBO, 59 procent. Den kommungrupp där minst andel har ett underskott på SÄBO är ”övriga kommuner med fler än 25 000 invånare”.

Bara en liten del av kommunerna har inrättat biståndsbedömt trygghetsboende

Sedan april 2019 har kommunerna möjlighet att inrätta särskilda boendeformer för äldre som främst behöver stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service, och som därutöver har behov av att bryta oönskad isolering. Regeln finns i 5 kap. 5 § tredje stycket socialtjänstlagen. Boendeformen benämns biståndsbedömt trygghetsboende. Det är frivilligt för kommunen att inrätta denna boendeform.

Det är en boendeform som kan beviljas efter en individuell behovsbedömning och som tar vid när det inte längre fungerar att bo kvar hemma, men när ett boende med heldygnsvård inte heller är nödvändigt. Till skillnad från särskilt boende ingår varken mat, service, omvårdnad eller sjukvård. Enligt lagstiftningen om biståndsbedömt trygghetsboende finns det inte krav på personal på plats dygnet runt, men personal ska finnas vissa tider om dygnet. Behov av service- och omsorgsinsatser för de boende tillgodoses i form av hemtjänst och hemsjukvård.

I år uppger 31 kommuner att de har inrättat biståndsbedömt trygghetsboende.

Har kommunen infört biståndsbedömt trygghetsboende?

  BME 2020 BME 2021 BME 2022 BME 2023 BME 2024
Ja 14 24 23 29 31
Nej 261 243 250 246 248
Vet ej - 5 3 4 1
Tomma 15 18 14 11 10

Tabell: Antalet kommuner som infört biståndsbedömt trygghetsboende 2020–2024. Källa Bostadsmarknadsenkäten 2020–2024, Boverket.

Av de 31 kommuner som infört boendeformen, bedömer 14 kommuner att de har balans, sju att de har ett underskott och sju att de har ett överskott. Tre kommuner har inte besvarat frågan.

Få kommuner ser ett behov av biståndsbedömt trygghetsboende

Av de 248 kommuner som hittills inte har inrättat boendeformen uppger 41 kommuner att det finns ett behov av biståndsbedömt trygghetsboende och 141 att det inte finns något behov.

Inom de närmaste tre åren uppger 26 kommuner att de planerar att inrätta eller bygga mer av boendeformen. 17 av de 26 kommunerna har inte biståndsbedömda trygghetsboenden sedan tidigare. Kommunerna planerar i cirka 80 procent av fallen att tillföra nya platser genom omvandling av särskilda boendeformer för äldre och resterande genom omvandling av ordinarie bostäder, seniorbostäder eller nyproduktion.

Boendeformen biståndsbedömt trygghetsboende är en relativt ny möjlighet för kommunerna. Flera kommuner uppger att de utreder frågan, och att de diskuterar olika typer av mellanboendeformer. Några kommuner planerar för trygghetsboende men har ännu inte bestämt om de ska vara biståndsbedömda eller ej. Andra tycker exempelvis att kommunens seniorboenden uppfyller behovet. En kommun kommenterar att de har avvecklat platserna då de inte haft några sökanden till insatsen.

Stöd till bostäder för äldre

Det finns ekonomiska stöd att söka för att öka antalet hyresbostäder för äldre och för att öka äldres möjligheter till gemenskap och trygghet. Läs mer om stöden via länken i "Relaterad information".

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen