På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Konstruktion utan tak eller väggar ansågs vara ett byggnadsverk

Granskad:

Mark- och miljööverdomstolen dom 2015-11-12 mål nr P 5587-14

Boverkets referat

Plan- och bygglagen (2010:900) tillämpades i detta mål. I målet hade en tillbyggnad utan väggar utförts utan bygglov. Istället för väggar fanns horisontella träribbverk. När byggnadsnämnden påtalade att bygglov kunde krävas för tillbyggnaden ändrade byggherren konstruktionen på så sätt att takbeklädnaden togs bort så att enbart de primära och sekundära takbalkarna återstod.

Illustrationen visar en skiss på den aktuella åtgärden. Illustration: Boverket

Byggnadsnämnden bedömde att efter att ändringen gjorts så var konstruktionen inte en tillbyggnad som krävde bygglov. Nämnden beslutade därför att inte ingripa. En berörd granne överklagade beslutet. Länsstyrelsen fastställde byggnadsnämndens beslut. Mark- och miljödomstolen, MMD, ansåg att konstruktionen var en bygglovspliktig tillbyggnad och upphävde byggnadsnämndens beslut att inte ingripa. Byggherren överklagade till Mark- och miljööverdomstolen, MÖD.

MÖD konstaterade utifrån lagens förarbeten och rättspraxis att konstruktionen inte var en tillbyggnad, främst eftersom den inte hade något tak (prop. 1985/86:1 s. 501, prop. 2009/10:170 s. 152, samt RÅ 2009 ref 67 I-III och MÖD P 2293-15). Den var heller inte ett plank eller någon annan bygglovspliktig konstruktion. Däremot så ansåg MÖD att konstruktionen var att betrakta som en anläggning enligt PBL, och alltså ett byggnadsverk. Domstolen hänvisade här till lagens förarbeten (prop. 2009/10:170 s. 144 och 412). Eftersom konstruktionen var ett byggnadsverk var det flera olika krav enligt PBL som skulle uppfyllas. Som exempel tog domstolen upp kravet på att ett byggnadsverk ska följa detaljplan och områdesbestämmelser samt att ett byggnadsverk inte får innebära en betydande olägenhet för omgivningen. MÖD konstaterade också att byggnadsnämnden har ett tillsynsansvar för att byggnadsverk uppfyller dessa krav och ska ingripa vid behov, till exempel med ett föreläggande om att vidta rättelse. Byggnadsnämnden hade därmed inte haft lagstöd för att besluta att inte ingripa mot konstruktionen. MÖD fastställde därför MMD:s domslut att undanröja nämndens beslut och återförvisa ärendet till nämnden för fortsatt handläggning. Ett hovrättsråd i MÖD var av skiljaktig mening och ansåg att det inte var fråga om en byggnad eller lovpliktig anläggning och att byggnadsnämnden därför inte kunde ingripa mot den.

Domen har vunnit laga kraft.

4 §
  I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .

2 §
  Det krävs bygglov för
   1. nybyggnad,
   2. tillbyggnad, och
   3. annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att
      a) byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd,
      b) det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri, eller
      c) byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt.

Första stycket 3 c gäller bara om byggnaden ligger i ett område som omfattas av en detaljplan.

5 §
  En tillsynsmyndighet ska pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd enligt detta kapitel, så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse i denna lag, i föreskrifter, domar eller andra beslut som har meddelats med stöd av lagen eller i EU-förordningar som rör frågor inom lagens tillämpningsområde.

20 §
  Om det på en fastighet eller i fråga om ett byggnadsverk har vidtagits en åtgärd i strid mot denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga den som äger fastigheten eller byggnadsverket att vidta rättelse inom en viss tid
(rättelseföreläggande).

Byggnadsnämnden får inte besluta om ett föreläggande om det har förflutit mer än tio år från överträdelsen.

Den tioårsgräns som anges i andra stycket gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål. Lag (2011:335) .

2 §
  Om annat inte särskilt anges i denna lag eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, ska en åtgärd som avser ett byggnadsverk, en tomt eller en allmän plats genomföras så att åtgärden inte strider mot
   1. det lov som har getts för åtgärden, eller
   2. om åtgärden inte kräver lov, den detaljplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området.

Åtgärder som avses i 9 kap. 4-4 c §§ får, trots första stycket
2, strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser.

En åtgärd som avses i 9 kap. 4 f § får, trots första stycket
2, strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Detsamma gäller en åtgärd som avser en altan som inte kräver lov enligt 9 kap. 2 §, om åtgärden
   1. vidtas inom 3,6 meter från ett en- eller tvåbostadshus eller tillhörande komplementbostadshus, och
   2. inte vidtas i anslutning till en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2019:412) .

9 §
  Planläggning av mark och vattenområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt denna lag får inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket, skylten eller ljusanordningen kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt.

1 §
   /Upphör att gälla U:2021-08-02/
I fråga om andra anläggningar än byggnader krävs det bygglov för att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra
   1. nöjesparker, djurparker, idrottsplatser, skidbackar med liftar, kabinbanor, campingplatser, skjutbanor, småbåtshamnar, friluftsbad, motorbanor och golfbanor,
   2. upplag och materialgårdar,
   3. tunnlar och bergrum som inte är avsedda för väg, järnväg, tunnelbana, spårväg eller gruvdrift,
   4. fasta cisterner och andra fasta anläggningar för kemiska produkter som är hälso- och miljöfarliga och för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser,
   5. radio- eller telemaster eller torn,
   6. vindkraftverk som
      a) är högre än 20 meter över markytan,
      b) placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken,
      c) monteras fast på en byggnad, eller
      d) har en vindturbin med en diameter som är större än tre meter,
   7. murar och plank,
   8. parkeringsplatser utomhus,
   9. begravningsplatser, och
   10. transformatorstationer.
Förordning (2014:225).

1 §
   /Träder i kraft I:2021-08-02/
I fråga om andra anläggningar än byggnader krävs det bygglov för att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra
   1. nöjesparker, djurparker, idrottsplatser, skidbackar, skidliftar, linbaneanläggningar, campingplatser, skjutbanor, hamnar för fritidsbåtar, friluftsbad, motorbanor och golfbanor,
   2. upplag och materialgårdar,
   3. tunnlar och bergrum som inte är avsedda för väg, järnväg, tunnelbana, spårväg eller gruvdrift,
   4. fasta cisterner och andra fasta anläggningar för kemiska produkter som är hälso- och miljöfarliga och för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser,
   5. radio- eller telemaster eller torn,
   6. vindkraftverk som
      a) är högre än 20 meter över markytan,
      b) placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken,
      c) monteras fast på en byggnad, eller
      d) har en vindturbin med en diameter som är större än tre meter,
   7. murar och plank,
   8. parkeringsplatser utomhus,
   9. begravningsplatser, och
   10. transformatorstationer.
Förordning (2021:786).

Boverkets kommentar

Begreppet byggnadsverk enligt ÄPBL

Begreppet byggnadsverk är nytt i PBL och fanns inte i den tidigare gällande plan- och bygglagen, ÄPBL (1987:10). Däremot fanns det i den upphävda lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m., BVL (1994:847). I den lagen betydde begreppet "byggnad och annan anläggning" och omfattade även konstruktioner som regleras enligt andra lagar, som vägar, järnvägar, ledningsnät, slussar och dammar. Kraven gällde oavsett om konstruktionerna krävde lov eller inte. BVL handlade dock bara om vilka tekniska egenskapskrav dessa konstruktioner skulle uppfylla. Kraven på anpassning till och påverkan på omgivningen med mera reglerades i ÄPBL och omfattade bara byggnader och lovpliktiga anläggningar, alltså inte icke lovpliktiga anläggningar. Nu gällande PBL är inte uppbyggd på samma sätt.

Begreppet byggnadsverk i nya PBL

Byggnader och andra anläggningar omfattas av samlingsbegreppet byggnadsverk. Om ett krav enligt PBL gäller för byggnadsverk gäller det därmed både för byggnader och för andra anläggningar.

När nya PBL togs fram beslutade lagstiftaren att begreppet byggnadsverk skulle användas istället för "byggnader och lovpliktiga anläggningar". Begreppet var inte begränsat till lovpliktiga konstruktioner. Detta bedömdes enligt lagstiftaren få en endast begränsad effekt i praktiken, eftersom flera av kraven i 2 kap PBL bara är tillämpliga när en prövning enligt lagen ska göras, till exempel vid planläggning eller prövning av lov och förhandsbesked (prop. 2009/10:170 s. 145). De tekniska egenskapskraven och kraven på att åtgärder inte får vidtas i strid mot detaljplan är dock inte begränsade till de fall en prövning enligt PBL ska göras. Inte heller bestämmelsen om betydande olägenhet i 2 kap är begränsad till sådana fall. Dessa krav gäller alltså generellt för alla byggnadsverk, även om de inte är lovpliktiga. Det förefaller oklart om detta var lagstiftarens avsikt.

Kraven på byggnadsverk i PBL

Byggnader och andra anläggningar ska alltså uppfylla samtliga krav som ställs på byggnadsverk i PBL, även om byggnadsverket varken kräver bygglov eller anmälan. Begreppet annan anläggning än byggnad är inte definierat i lagen. Det finns en uppräkning av vilka andra anläggningar som kräver bygglov i plan- och byggförordningen, PBF. Denna innebär dock ingen uttömmande uppräkning av vilka konstruktioner som kan anses vara andra anläggningar. Enligt lagens förarbeten innefattar begreppet de flesta konstruktioner i samhället (prop. 2009/10:170 s 144). Avgränsningen av begreppet är alltså inte självklar, utan behöver ofta bedömas från fall till fall.

Byggnadsnämndens tillsynsansvar

Så som PBL är skriven är byggnadsnämndens tillsynsansvar inte begränsat till lov- eller anmälningspliktiga byggnadsverk. Så snart det finns anledning att anta att någon vidtagit en åtgärd i strid mot PBL så är byggnadsnämnden skyldig att pröva förutsättningarna för ett ingripande.

5 §
  En tillsynsmyndighet ska pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd enligt detta kapitel, så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse i denna lag, i föreskrifter, domar eller andra beslut som har meddelats med stöd av lagen eller i EU-förordningar som rör frågor inom lagens tillämpningsområde.

Enligt ÄPBL kunde byggnadsnämnden bara ingripa mot konstruktioner som på något sätt omfattades av lagens prövningssystem, till exempel om de krävde bygglov. Detta framgår av flera rättsfall från Regeringsrätten (till exempel RÅ 1993 ref. 2, RÅ 1993 ref. 40 och RÅ 2009 ref. 62). Till exempel så var byggnadsnämnden förhindrad i ett av fallen att ingripa mot en brygga som inte krävde bygglov. Detta var motiverat framför allt för att kraven i ÄPBL bara omfattade byggnader och lovpliktiga anläggningar.

Enligt MÖD:s tolkning av lagens ordalydelse är omfattningen av byggnadsnämndens tillsynsansvar alltså starkt utökad i PBL jämfört med ÄPBL. Precis som det skiljaktiga hovrättsrådet skrev i domen så finns det uttalanden i förarbetena till bestämmelsen om rättelseföreläggande i PBL som tyder på att lagstiftaren inte avsåg någon utvidgning av tillsynsansvaret när nya PBL infördes (prop. 2009/10:170 s. 492).

Vad domen innebär

Domen innebär två saker. För det första klarlägger den att en åtgärd som har väggar men saknar tak kan vara att se som ett byggnadsverk. För det andra så anser MÖD att byggnadsnämnden saknar lagstöd för att inte ingripa mot byggnadsverk på grunden att de inte är lovpliktiga.

Tekniska egenskapskrav

När det gäller de tekniska egenskapskraven och utformningskraven innebär domen ingen förändring när det gäller vilka krav som ska vara tillämpliga, då BVL omfattade flertalet anläggningar som inte krävde bygglov. Det som däremot kan ses som ett förtydligande är byggnadsnämndens skyldighet att ingripa mot byggnadsverk som inte uppfyller de tekniska egenskapskrav som är tillämpliga.

1 §
  En byggnad ska
   1. vara lämplig för sitt ändamål,
   2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och
   3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

4 §
  Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
   1. bärförmåga, stadga och beständighet,
   2. säkerhet i händelse av brand,
   3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
   4. säkerhet vid användning,
   5. skydd mot buller,
   6. energihushållning och värmeisolering,
   7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
   8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
   9. hushållning med vatten och avfall,
   10. bredbandsanslutning, och
   11. laddning av elfordon.

Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .

4 a §
  En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .

1 §
  För att uppfylla det krav på lämplighet för sitt ändamål som anges i 8 kap. 1 § 1 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad som innehåller bostäder vara utförd på ett sådant sätt att bostäderna i skälig utsträckning har avskiljbara utrymmen för sömn och vila, samvaro, matlagning, måltider, hygien och förvaring.

Bostäderna ska med hänsyn till användningen ha inredning och utrustning för matlagning och hygien.

2 §
  Det som gäller för en byggnads lämplighet enligt 8 kap.
1 § 1 plan- och bygglagen (2010:900) ska gälla också för andra anläggningar än byggnader.

3 §
  Det som gäller för en byggnads form-, färg- och materialverkan enligt 8 kap. 1 § 2 plan- och bygglagen
(2010:900) ska gälla också för
   1. andra anläggningar än byggnader som omfattas av krav på bygglov enligt 6 kap. 1 §, och
   2. skyltar och ljusanordningar som omfattas av krav på bygglov enligt 6 kap. 3, 3 a eller 4 a §.

Första stycket gäller för sådana upplag, materialgårdar, tunnlar och bergrum som avses i 6 kap. 1 § 2 och 3 endast i den mån det behövs för att uppfylla kravet på hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan enligt 2 kap.
6 § första stycket 1 plan- och bygglagen. Förordning (2017:422).

4 §
  Om det behövs för att en byggnad enligt 8 kap. 1 § 3 plan-
och bygglagen (2010:900) ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, ska byggnaden vara försedd med en eller flera hissar eller andra lyftanordningar.

Trots första stycket behöver en bostad inte vara tillgänglig genom en hiss eller annan lyftanordning, om byggnaden har färre än tre våningar. Om bostaden inte kan nås från marken, ska byggnaden dock vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att en hiss eller annan lyftanordning kan installeras utan svårighet. Vid tillämpningen av detta stycke ska med våning jämställas vind där det finns en bostad eller huvuddelen av en bostad.

5 §
  Det som gäller för en byggnads tillgänglighet och användbarhet enligt 8 kap. 1 § 3 plan- och bygglagen
(2010:900) ska gälla också för andra anläggningar än byggnader, om anläggningen kräver bygglov enligt 6 kap. 1 § 1, 2, 3, 5, 8 eller 9.

Andra anläggningar än byggnader ska göras tillgängliga och användbara enligt första stycket endast i den utsträckning det behövs med hänsyn till anläggningens syfte och behovet av tillträde för allmänheten.

Betydande olägenhet

MÖD pekade särskild ut kravet på att lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk måste göras så att byggnadsverket eller dess avsedda användning inte innebär en påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt. Detta krav ska enligt domen alltså alltid uppfyllas för byggnadsverk, även om de inte kräver lov eller anmälan.

9 §
  Planläggning av mark och vattenområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt denna lag får inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket, skylten eller ljusanordningen kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt.

Det är relativt vanligt att byggnadsnämnden får in klagomål från boende i bostadsområden om att ett byggnadsverk, till exempel en uteplats, på något sätt är störande. Enligt den rättspraxis som etablerades under ÄPBL så hade nämnden möjligheten att hänvisa till att byggnadsverket inte är bygglovspliktigt och besluta om att inte ingripa. Utifrån den här domen från MÖD så finns inte längre den möjligheten.

Detta betyder inte att byggnadsnämnden alltid måste fatta beslut om att ingripa. Det betyder bara att byggnadsnämnden inte kan fatta beslut om att inte ingripa utifrån grunden att byggnadsverket inte kräver bygglov. Nämnden behöver starta ett tillsynsärende och göra en bedömning av om olägenheten är sådan att den motiverar ett ingripande. Bedömningen ska alltid göras utifrån vilken omgivningspåverkan som kan förväntas i ett sådant område som det är fråga om i det enskilda fallet, det vill säga om olägenheten går utöver vad en granne har anledning att förvänta sig. Enligt Boverkets mening bör det vara relativt sällsynt att sådana åtgärder som är normala i ett bostadsområde, som altaner eller pooler, eller användningen av dessa är så störande för omgivningen att de kan ses som en betydande olägenhet. Det kan dock uppstå situationer där byggherren har en skyldighet att överväga alternativa placeringar där olägenheten kan antas vara mindre för närboende.

Här kan man jämföra med rättsfall från MÖD som handlat om från om förstörd havsutsikt kunnat vara en betydande olägenhet (MÖD 2014-09-08 (P 149-14), MÖD 2014-12-11 (P 6883-14), MÖD 2015-06-17 (P 2904-15)). Det finns även ett rättsfall där utökad insyn från grannhuset inte ansågs vara en betydande olägenhet eftersom det var fråga om ett tätbebyggt bostadsområde där olägenheten fick tålas (MÖD 2014-01-23 (P 4430-13)).

Kravet att följa detaljplanen

Ett byggnadsverk ska enligt domen följa detaljplanen, oavsett lov- eller anmälansplikt. Enligt förarbetet omfattar begreppet de flesta konstruktioner i samhället. Exempel på konstruktioner som i så fall ska följa detaljplanen är altaner, pooler, pergola, bryggor med mera. Byggnadsnämnden ska också ingripa mot dessa om de inte följer planen. Detta kan ses som en kraftig utvidgning av byggnadsnämndens tillsynsansvar.

2 §
  Om annat inte särskilt anges i denna lag eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, ska en åtgärd som avser ett byggnadsverk, en tomt eller en allmän plats genomföras så att åtgärden inte strider mot
   1. det lov som har getts för åtgärden, eller
   2. om åtgärden inte kräver lov, den detaljplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området.

Åtgärder som avses i 9 kap. 4-4 c §§ får, trots första stycket
2, strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser.

En åtgärd som avses i 9 kap. 4 f § får, trots första stycket
2, strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Detsamma gäller en åtgärd som avser en altan som inte kräver lov enligt 9 kap. 2 §, om åtgärden
   1. vidtas inom 3,6 meter från ett en- eller tvåbostadshus eller tillhörande komplementbostadshus, och
   2. inte vidtas i anslutning till en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2019:412) .

Tolkning av äldre planer

Frågan blir då hur MÖD:s ställningstagande ska tolkas avseende äldre planer, det vill säga sådana som antagits med stöd av ÄPBL. Innehållet i sådana planer ska som huvudregel tolkas i enlighet med den lagstiftning som gällde när planen antagits. Detsamma gäller planer som antagits innan ÄPBL, eftersom dessa enligt lagens övergångsbestämmelser ska betraktas som detaljplaner som antagits med stöd av ÄPBL.

Plan- och bygglag Övergångsbestämmelse punkt 5

4 §
  Stadsplaner och byggnadsplaner enligt byggnadslagen (1947:385)
eller stadsplanelagen (1931:142), sådana äldre planer och bestämmelser som anges i 79 och 83 §§ sistnämnda lag samt avstyckningsplaner, till den del de inte omfattas av förordnande enligt 168 § byggnadslagen, skall gälla som detaljplaner som antagits med stöd av denna lag.
Avstyckningsplaner, till den del de omfattas av förordnande som nyss har angetts, skall upphöra att gälla vid ikraftträdandet.

I fråga om stadsplaner och byggnadsplaner, som har fastställts efter utgången av år 1978, skall genomförandetiden enligt 5 kap. 5 § vara fem år räknat från ikraftträdandet. I fråga om övriga planer och bestämmelser som avses i första stycket skall genomförandetiden anses ha gått ut.

Om inte annat är föreskrivet i sådan plan eller bestämmelse som enligt första stycket skall gälla som detaljplan enligt denna lag, skall 39 §
byggnadsstadgan (1959:612) tillämpas som bestämmelse i planen. Lag (1991:604) .

Principen framgår bland annat av MÖD:s dom i mål nummer P 8223-14. Domen gällde ett bygglov som skulle hanteras enligt PBL, men där planen antagits med stöd ÄPBL. Domstolen ansåg att det inte fanns något hinder att bygga en parkeringsplats på mark som enligt planen inte fick bebyggas (så kallad prickmark), trots att begreppet bebygga är definierat i PBL som att förse mark med byggnadsverk. Domstolen tolkade nämligen planen efter den lagstiftning som gällde när den antogs. Eftersom det finns rättspraxis från ÄPBL:s tid som säger att man fick bygga parkeringsplatser på prickmark, skulle man få göra det även i det här fallet. Bygglovet godkändes alltså.

Detta betyder att byggnadsverk inom sådana äldre planområden visserligen ska följa detaljplanen, men att planens innehåll ska tolkas i enlighet med den lag och den rättspraxis som gällde när den antogs. När det gäller planbestämmelsen prickmark så fick sådan mark, enligt ÄPBL, bebyggas med vissa andra anläggningar än byggnader till exempel parkeringsplatser. Om byggnadsnämnden har ett tillsynsärende som avser till exempel en pool inom ett sådant äldre planområde, kan ärendet sannolikt inte leda till ingripande endast på grund av att den är byggd på prickmark. Detta eftersom en sådan anläggning enligt Boverket kan jämställas med en parkeringsplats. Boverket anser att en sådan tolkning är rimlig med tanke på de närmast oöverskådliga konsekvenser MÖD:s resonemang annars kan få. Andra planbestämmelser än prickmark också behöver tolkas i enlighet med den lagstiftning som gällde när den antogs.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen