På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Loftgångar

Granskad: 

Loftgångshus är en vanlig typ av flerbostadshus. I de flesta fall är loftgångarna en del av byggnadens utrymningsvägar. Genom BBR ställs krav på bland annat hur långa utrymningsvägar får vara, när brandteknisk avskiljning krävs mot loftgångar och vad som gäller för ytskikt mot loftgångar. I denna text kan du läsa mer om hur flerbostadshus med loftgångar kan utformas med hänsyn till brandskyddskraven i BBR.

Utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt ska i de flesta fall ha tillgång till två av varandra oberoende utrymningsvägar. En utrymningsväg kan till exempel vara en dörr som leder direkt ut till det fria eller ett utrymme som leder från en brandcell och vidare ut till en säker plats. Det kan också vara ett fönster där personer kan utrymma själva eller med hjälp av räddningstjänsten. En utrymningsväg kan även omfatta loftgångar. I de allra flesta loftgångshus är loftgångarna utrymningsvägar.

5:321 Allmänt

Om inget annat anges i avsnitt 5:322 ska utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt utformas med tillgång till minst två av varandra oberoende utrymningsvägar.

Om bostaden eller lokalen har fler än ett plan ska det finnas minst en utrymningsväg från varje plan. Mindre entresolplan får dock utformas utan utgång till utrymningsväg från entresolplanet under förutsättning att utrymningen ändå kan ske på ett tillfredsställande sätt. (BFS 2011:26).

Allmänt råd Utrymningsvägar bör placeras så långt ifrån varandra att utrymning kan ske även om en utrymningsväg blockeras av branden. För att utrymningsvägar ska betraktas som oberoende av varandra bör avståndet mellan dem vara minst 5 meter. Exempel på utrymmen där man vistas mer än tillfälligt är
  • -   gemensamma utrymmen såsom tvättstuga och hobbyrum i flerbostadshus
  • -   garage över 50 m2
  • -   hygienutrymmen i verksamhetsklasserna 2 och 5.
Exempel på utrymmen där man vistas tillfälligt respektive mer än tillfälligt ges även i avsnitt 1:6. En av utrymningsvägarna kan vara åtkomlig genom intilliggande brandcell i samma plan om utrymningsvägen är åtkomlig utan nyckel eller annat redskap. Detta gäller dock inte om någon av utrymningsvägarna endast utgörs av fönster eller balkong, förutom för boenderum i verksamhetsklass 3B. För samlingslokaler i verksamhetsklasserna 2B eller 2C bör den intilliggande brandcellen innehålla huvudentrén. För verksamhetsklass 5C kan båda utrymningsvägarna vara tillgängliga genom horisontell passage till intilliggande lokaler i verksamhetsklass 5C. En korridor inom egen brandcell, en loftgång eller motsvarande i direkt anslutning till det utrymme som den betjänar kan – utom för samlingslokaler i verksamhetsklasserna 2B eller 2C – utgöra en gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar. Sådana korridorer bör avskiljas i enheter om högst 60 meters längd. Avskiljningarna bör utformas i lägst brandteknisk klass E 15 med dörrar i brandteknisk klass E 15-C. I utrymningsfallet avses med mindre entresolplan ett plan inom brandcellen som utgör en liten del av underliggande plan, som inte är uppdelad i mindre rum, och som endast är försett med räcke eller motsvarande. Ett mindre entresolplan utgör maximalt 50 % av golvarean på underliggande plan dock högst 25 m2. Mindre entresolplan bör förses med brandvarnare. (BFS 2014:3).

I byggnader med fler än åtta men högst 16 våningsplan ska bostäder och lokaler utformas med tillgång till minst ett trapphus Tr2. I byggnader med fler än 16 våningsplan ska bostäder och lokaler utformas med tillgång till minst ett trapphus Tr1. (BFS 2011:26).

Allmänt råd I byggnader med fler än 16 våningsplan bör övriga trapphus vara minst Tr2. (BFS 2011:26).
5:247 Utrymningsväg och säker plats

En utrymningsväg ska vara en utgång till en säker plats. En utrymningsväg får även vara ett utrymme i en byggnad som leder från en brandcell till en sådan utgång. (BFS 2011:26).

Allmänt råd Med säker plats avses plats i det fria där brand och brandgaser inte kan påverka utrymmande personer. Säker plats kan exempelvis vara en gata i det fria eller terrass, gårdsplan eller liknande under förutsättning att man kan nå gata i det fria därifrån. En utrymningsväg kan omfatta dörrar och förbindelsevägar såsom korridorer eller trappor inom egna brandceller, loftgångar eller liknande utrymmen utomhus. (BFS 2011:26).

Det finns två huvudsakliga utformningar av flerbostadshus med loftgångar vad gäller byggnadens utrymningsstrategi, beroende på om räddningstjänstens stegutrustning utgör utrymningsväg eller inte. Typexempel på de två utformningarna förklaras nedan.

Gångavstånd till utrymningsväg får vara maximalt 15 meter på en loftgång med endast ett trapphus där det också finns möjlighet till utrymning via fönster från respektive lägenhet.
Fönsterutrymning med hjälp av räddningstjänst som alternativ utrymningsväg från varje lägenhet. Illustration: Fabian Ardin/Boverket

Utrymning med hjälp av räddningstjänsten

En typ av utformning är då byggnaden har ett trapphus och det i varje våningsplan finns en gemensam loftgång som leder till olika bostäder. Varje bostad ska i en sådan byggnad också kunna utrymmas med hjälp av räddningstjänsten via fönster eller balkong från motsatt sida av byggnaden. Det avstånd utrymmande måste förflytta sig på loftgången innan dessa når trapphuset bör maximalt vara 15 meter. I figuren nedan åskådliggörs en sådan utformning.

5:332 Gångavstånd inom utrymningsväg

Utrymningsvägar ska utformas så att risken för att personer blir instängda av brand och brandgas begränsas. (BFS 2011:26).

Allmänt råd Gångavstånd inom en utrymningsväg till
  • 1.  närmaste trappa som leder till annat plan alternativt
  • 2.  utgång som leder till säker plats
bör inte överstiga 30 meter. I utrymningsväg där utrymningsmöjlighet endast finns i en riktning bör gångavståndet inte överstiga de avstånd som anges i tabell 5:332. Vid beräkning av gångavstånd inom utrymningsväg behöver ingen faktor för sammanfallande gångavstånd beaktas. (BFS 2011:26).
Tabell 5:332 Gångavstånd inom vissa utrymningsvägar

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Utrymning utan hjälp av räddningstjänsten

En annan typ av utformning är då byggnaden har fler än ett trapphus och loftgången utgör en gemensam del av två i övrigt skilda utrymningsvägar i enlighet med BBR 5:321. I ett sådant fall behöver inte de bostäder som ansluter till loftgången kunna utrymmas med hjälp av räddningstjänsten, utan de olika trapphusen är att betrakta som två av varandra oberoende utrymningsvägar.

Där utrymningsmöjlighet finns i två riktningar bör det längsta avståndet utrymmande måste förflytta sig på loftgången innan dessa når ett trapphus vara 30 meter. Det längsta avståndet i loftgången mellan två trapphus där utrymning kan ske i två riktningar kan därmed uppgå till 60 meter. Även i de fall där det finns två eller flera trapphus gäller dock fortfarande 15 meter om utrymningsmöjlighet enbart finns i en riktning för vissa delar av loftgången. I figuren nedan åskådliggörs en sådan utformning.

Gångavstånd till utrymningsväg får vara maximalt 30 meter på en loftgång med tillgång till trapphus i två riktningar.
Illustration: Fabian Ardin/Boverket
5:321 Allmänt

Om inget annat anges i avsnitt 5:322 ska utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt utformas med tillgång till minst två av varandra oberoende utrymningsvägar.

Om bostaden eller lokalen har fler än ett plan ska det finnas minst en utrymningsväg från varje plan. Mindre entresolplan får dock utformas utan utgång till utrymningsväg från entresolplanet under förutsättning att utrymningen ändå kan ske på ett tillfredsställande sätt. (BFS 2011:26).

Allmänt råd Utrymningsvägar bör placeras så långt ifrån varandra att utrymning kan ske även om en utrymningsväg blockeras av branden. För att utrymningsvägar ska betraktas som oberoende av varandra bör avståndet mellan dem vara minst 5 meter. Exempel på utrymmen där man vistas mer än tillfälligt är
  • -   gemensamma utrymmen såsom tvättstuga och hobbyrum i flerbostadshus
  • -   garage över 50 m2
  • -   hygienutrymmen i verksamhetsklasserna 2 och 5.
Exempel på utrymmen där man vistas tillfälligt respektive mer än tillfälligt ges även i avsnitt 1:6. En av utrymningsvägarna kan vara åtkomlig genom intilliggande brandcell i samma plan om utrymningsvägen är åtkomlig utan nyckel eller annat redskap. Detta gäller dock inte om någon av utrymningsvägarna endast utgörs av fönster eller balkong, förutom för boenderum i verksamhetsklass 3B. För samlingslokaler i verksamhetsklasserna 2B eller 2C bör den intilliggande brandcellen innehålla huvudentrén. För verksamhetsklass 5C kan båda utrymningsvägarna vara tillgängliga genom horisontell passage till intilliggande lokaler i verksamhetsklass 5C. En korridor inom egen brandcell, en loftgång eller motsvarande i direkt anslutning till det utrymme som den betjänar kan – utom för samlingslokaler i verksamhetsklasserna 2B eller 2C – utgöra en gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar. Sådana korridorer bör avskiljas i enheter om högst 60 meters längd. Avskiljningarna bör utformas i lägst brandteknisk klass E 15 med dörrar i brandteknisk klass E 15-C. I utrymningsfallet avses med mindre entresolplan ett plan inom brandcellen som utgör en liten del av underliggande plan, som inte är uppdelad i mindre rum, och som endast är försett med räcke eller motsvarande. Ett mindre entresolplan utgör maximalt 50 % av golvarean på underliggande plan dock högst 25 m2. Mindre entresolplan bör förses med brandvarnare. (BFS 2014:3).

I byggnader med fler än åtta men högst 16 våningsplan ska bostäder och lokaler utformas med tillgång till minst ett trapphus Tr2. I byggnader med fler än 16 våningsplan ska bostäder och lokaler utformas med tillgång till minst ett trapphus Tr1. (BFS 2011:26).

Allmänt råd I byggnader med fler än 16 våningsplan bör övriga trapphus vara minst Tr2. (BFS 2011:26).
5:332 Gångavstånd inom utrymningsväg

Utrymningsvägar ska utformas så att risken för att personer blir instängda av brand och brandgas begränsas. (BFS 2011:26).

Allmänt råd Gångavstånd inom en utrymningsväg till
  • 1.  närmaste trappa som leder till annat plan alternativt
  • 2.  utgång som leder till säker plats
bör inte överstiga 30 meter. I utrymningsväg där utrymningsmöjlighet endast finns i en riktning bör gångavståndet inte överstiga de avstånd som anges i tabell 5:332. Vid beräkning av gångavstånd inom utrymningsväg behöver ingen faktor för sammanfallande gångavstånd beaktas. (BFS 2011:26).
Tabell 5:332 Gångavstånd inom vissa utrymningsvägar

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Brandteknisk avskiljning mot loftgångar

Under förutsättning att loftgången är öppen mot det fria behöver loftgången normalt inte avskiljas brandtekniskt från de bostäder som ansluter till loftgången. Detta gäller trots att loftgången är en utrymningsväg. Det finns dock undantag angivna i BBR 5:538 då brandteknisk avskiljning mot loftgången ändå är nödvändig. Dessa undantag utgörs av:

  1. Loftgångar som är inglasade. Om loftgången glasas in, till exempel för att skydda mot regn och vind, ska brand- och brandgasspridning till loftgången begränsas. Detta kan uppnås genom att samtliga bostadslägenheter och andra utrymmen som ansluter mot loftgången avskiljs från loftgången i lägst brandteknisk klass EI 30. Detta gäller även för dörrar, fönster med mera.
  2. Loftgångar som är den enda utrymningsvägen och samtidigt är utformade så att det förekommer delar där utrymning enbart är möjlig i en riktning. Om bostäder som ansluter mot loftgången inte utformas för att utrymmas med hjälp av räddningstjänsten krävs brandteknisk avskiljning där utrymning enbart kan ske i en riktning och utrymmande måste passera förbi andra bostadslägenheter eller utrymmen för att nå ett trapphus. För sådana fall bör samtliga bostadslägenheter eller andra utrymmen som utrymmande måste passera avskiljas i lägst brandteknisk klass EI 30. Kan bostadslägenheterna utrymmas med hjälp av räddningstjänsten från motsatt sida krävs alltså inte avskiljning mot de utrymmen som måste passeras för att nå ett trapphus, eftersom loftgången då inte utgör den enda utrymningsvägen.
5:538 Avskiljning mot loftgångar

Konstruktioner mot inglasade loftgångar, och loftgångar som är den enda utrymningsvägen, ska utformas så att brand- och brandgasspridning begränsas.

Trapphus i minst tre våningsplan ska utformas så att brand- och brandgasspridning mot loftgång begränsas. (BFS 2014:3).

Allmänt råd Fönster, dörrar och andra konstruktioner som ansluter mot inglasade loftgångar bör utföras i lägst klass EI 30. Om utrymning endast kan ske i en riktning, och loftgången utgör den enda vägen till närmaste utrymningsväg, bör de brandceller som man passerar, inklusive fönster och dörrar, utföras i lägst klass EI 30. Dörrar mellan trapphus och loftgångar bör avskiljas i lägst klass E15-C. (BFS 2014:3).

I figurerna nedan åskådliggörs olika utformningar av loftgångshus där brandteknisk avskiljning mot loftgången är nödvändig respektive inte nödvändig. Vilka krav som ställs på avskiljning av trapphus mot loftgång framgår av nästa avsnitt.

Illustration av loftgång där brandteknisk avskiljning mot lägenheter inte krävs. Avskiljningen krävs inte eftersom lägenheterna antingen har tillgång till två trapphus eller är placerade så att de utrymmande inte behöver passera förbi någon annan lägenhet.
Ingen brandteknisk avskiljning mellan lägenheter och loftgång nödvändig. Illustration: Fabian Ardin/Boverket
Illustration av inglasad loftgång där det krävs brandteknisk avskiljning i klass EI 30 mellan lägenheterna och loftgången.
Vid inglasad loftgång krävs brandteknisk avskiljning EI 30 mot loftgång. Illustration: Fabian Ardin/Boverket
Illustration av loftgång där det krävs avskiljningen i klass EI 30 eftersom utrymning endast är möjlig i en riktning. Avskiljning krävs för de lägenheter som utrymmande personer måste passera på väg till trapphuset.
Då loftgång utgör enda utrymningsväg och där utformning är sådan att utrymning enbart kan ske i en riktning krävs brandteknisk avskiljning EI 30 mot de brandceller som utrymmande måste passera för att nå närmsta trapphus. Illustration: Fabian Ardin/Boverket

Brandteknisk avskiljning av trapphus

Trapphus mot loftgångar i byggnader med tre eller fler våningsplan ska utformas så att brand- och brandgasspridning begränsas. Detta kan uppnås genom att dörren till trapphuset utformas i lägst klass E 15-C. I BBR finns i det allmänna rådet inte reglerat vad som gäller för väggarna mot det fria i sådana trapphus, men det förutsätts att det i normala fall finns väggar mot trapphuset. Invändiga brandcellsgränser mot trapphuset ska utformas i samma klass som kravet på brandcellsgränser för byggnaden i övrigt (normalt EI 60), väggar mot det fria kan oftast utformas i lägre brandteknisk klass genom analytisk dimensionering.

Det förekommer att man vill utforma loftgångsbyggnader i tre eller fler våningsplan där utvändiga och öppna trapphus utgör utrymningsväg. Sådana lösningar finns inte reglerade i allmänt råd i BBR, utan faller alltid under analytisk dimensionering eftersom man då behöver säkerställa att brand- och brandgasspridning längs fasaden inte riskerar att påverka utrymningen av hela byggnaden.

Om byggnaden har färre än tre våningsplan kan trapphus mot loftgångar i normala fall utformas utan hänsyn till brand- och brandgasspridning. I dessa fall kan därför helt öppna trappor användas.

5:538 Avskiljning mot loftgångar

Konstruktioner mot inglasade loftgångar, och loftgångar som är den enda utrymningsvägen, ska utformas så att brand- och brandgasspridning begränsas.

Trapphus i minst tre våningsplan ska utformas så att brand- och brandgasspridning mot loftgång begränsas. (BFS 2014:3).

Allmänt råd Fönster, dörrar och andra konstruktioner som ansluter mot inglasade loftgångar bör utföras i lägst klass EI 30. Om utrymning endast kan ske i en riktning, och loftgången utgör den enda vägen till närmaste utrymningsväg, bör de brandceller som man passerar, inklusive fönster och dörrar, utföras i lägst klass EI 30. Dörrar mellan trapphus och loftgångar bör avskiljas i lägst klass E15-C. (BFS 2014:3).

Krav på ytskikt i loftgångar

Loftgångar är oftast utrymningsvägar i loftgångshus, men samtidigt är också en yttervägg mot en loftgång en del av byggnadens fasad. Detta innebär att flera föreskrifter i BBR kan vara tillämpbara på ytskikten i en loftgång.

BBR 5:522 anger att väggar och tak i utrymningsvägar ska utformas så att en brands utveckling inte får nämnvärt bidrag från takens och väggarnas ytskikt. Samtidigt anger BBR 5:55 att fasadbeklädnader vid brand endast får utveckla värme och rök i en begränsad omfattning. Beroende på antal våningsplan, brandteknisk byggnadsklass och verksamhetsklass inom byggnaden varierar kravnivån för både ytskikt i utrymningsvägar och för fasadbeklädnad. Det kan dock konstateras att det i stort handlar om likartade skyddsmål, det vill säga att ytskikt och beklädnad inte ska ge nämnvärt bidrag till en brands utveckling och att värme- och rökutveckling enbart får förekomma i begränsad omfattning.

För byggnader i byggnadsklass Br1 (i regel byggnader med tre eller fler våningsplan) ställs i de flesta fall höga krav på fasaden avseende brandspridning längs med fasadytan. Detta medför att det krav som ställs på fasadbeklädnaden i många fall innebär att kravet på ytskikt på vägg i utrymningsväg också uppfylls.

För byggnader i byggnadsklass Br2 och Br3 (i regel lägre byggnader med ett eller två våningsplan) kan ofta kravet på fasadbeklädnaden uppfyllas med exempelvis en oskyddad träpanel. För sådana byggnader är ytskiktskravet för utrymningsvägar högre än kravet på fasadbeklädnad.

Reglerna om ytskiktskrav för vägg i utrymningsvägar enligt BBR 5:522 är i första hand skrivna med invändiga utrymningsvägar i åtanke och det kan vara möjligt att utforma ytskikten i en lägre klass, exempelvis motsvarande vad som gäller för fasadbeklädnad i sådana byggnader.

Ytskikt i tak kan ha stor påverkan på en brands utveckling. För ytskikt på undersidan av en loftgång kan det därför vara tillrådligt att tillämpa de ytskiktskrav som gäller för invändiga utrymningsvägar för att säkerställa att ytskiktet i taket inte ger nämnvärt bidrag till brandens utveckling och att föreskriften uppfylls. Kravet på fasadbeklädnad är inte heller avsett för horisontella byggnadsdelar utan främst för vertikala ytor.

Sammanfattningsvis finns det inget entydigt svar på vilket krav som ställs på ytskikten mot loftgångar, utan det finns flera föreskrifter att ta hänsyn till. Vilka krav som kan ställas på ytskikt i loftgångar behöver därför avgöras i det enskilda fallet. Exempel på sådant som kan behöva beaktas är:

  • Byggnadens våningsantal, byggnadsklass och vilka brandtekniska krav som ställs på fasadbeklädnaden.
  • Byggnadens utrymningsstrategi och hur ytskikten vid en brand kan påverka förutsättningarna för utrymning.
  • Hur ytskikten på fasad och i tak (undersida av loftgången) kan bidra till en brands utveckling och spridning på loftgången.
  • Om loftgången är inglasad eller inte.
  • Hur trapphus är avskilda mot loftgången och mot det fria.
5:522 Väggar och tak i utrymningsvägar

I utrymningsvägar ska väggar och tak utformas så att en brands utveckling i lokalen inte får nämnvärt bidrag från takens och väggarnas ytskikt.

Allmänt råd I byggnader i klass Br1 och Br2 bör takytor och väggytor i utrymningsvägar ha ytskikt av lägst brandteknisk klass B-s1,d0. Ytskiktet bör fästas på material i brandteknisk klass A2-s1,d0 eller på beklädnad i lägst brandteknisk klass K210/B-s1,d0. I byggnader i klass Br3 bör takytor och väggytor ha ytskikt enligt följande:
  • a)  Utrymningsvägar i verksamhetsklass 4 och 5A bör ha ytskikt av klass B-s1,d0 på takytor och lägst klass C-s2,d0 på väggytor. Ytskikten bör fästas på material av A2-s1,d0 eller på beklädnad i klass K210/B-s1,d0.
  • b)  Utrymningsvägar som är gemensamma för två eller flera bostads- eller kontorslägenheter bör ha ytskikt av klass B-s1,d0 på takytor och av lägst klass C-s2,d0 på väggytor.
  • c)  Utrymningsvägar från lokaler i verksamhetsklass 6 bör ha tak- och väggytor med ytskikt av klass B-s1,d0 fäst på material av A2-s1,d0 eller på beklädnad i klass K210/B-s1,d0. (BFS 2013:14).
5:55 Ytterväggar

Fasadbeklädnader får vid brand endast utveckla värme och rök i begränsad omfattning. (BFS 2011:26).

Allmänt råd Med begränsad omfattning avses att möjligheten till tillfredställande utrymning och brandsläckning bibehålls. Regler om skydd mot brandspridning mellan byggnader finns i avsnitt 5:6. (BFS 2011:26).
5:551 Ytterväggar i byggnad klass Br1

Ytterväggar i byggnader i klass Br1 ska utformas så att

  • 1.  den avskiljande funktionen upprätthålls mellan brandceller,
  • 2.  brandspridning inuti väggen begränsas,
  • 3.  risken för brandspridning längs med fasadytan begränsas,
  • 4.  risken för personskador till följd av nedfallande delar av ytterväggen begränsas.
Allmänt råd Ytterväggskonstruktioner som vid provning enligt SS-EN 13501-2 med brandpåverkan enligt kapitel 4.2 (standardbrandkurvan) uppfyller tillämpliga delar av kraven i avsnitt 5:531 på avskiljande funktion uppfyller föreskriftens krav i punkt 1. Ytterväggar som enbart innehåller material av lägst klass A2-s1,d0 eller som avskiljs på ett sådant sätt att en brand inuti väggen hindras från att sprida sig förbi avskiljande konstruktion, uppfyller föreskriftens krav i punkt 2 på skydd mot brandspridning inuti väggen. Ytterväggar uppfyller föreskriftens krav i punkt 3 om de utförs i lägst klass A2-s1,d0. Som alternativ kan kraven uppfyllas med en fasadbeklädnad i lägst klass D-s2,d2 och om något av följande villkor är uppfyllda
  • -   byggnaden har högst två våningsplan,
  • -   beklädnaden, oavsett byggnadens höjd, täcker endast byggnadens bottenvåning,
  • -   byggnaden har högst åtta våningsplan och förses med automatiskt släcksystem samt att fasadytan i bottenvåningen utförs i material i lägst
    A2-s1,d0,
  • -   byggnaden har högst åtta våningsplan och brännbart material av lägst klass D-s2,d2 endast täcker en begränsad del av fasadytan.
Ytterväggar bör utformas så att kravet i punkt 4 uppfylls så att risken för nedfallande byggnadsdelar, såsom glassplitter, mindre putsbitar och liknande begränsas. Ytterväggskonstruktion som klarar provning enligt SP FIRE 105 med förutsättningarna nedan uppfyller punkt 2, 3 och 4 av föreskriften. För ytterväggar till byggnader med högst åtta våningsplan om det vid provningen visas att
  • a)  inga stora delar av fasaden faller ned, t.ex. stora putsstycken, plåtar eller glasskivor, vilka kan orsaka fara för utrymmande människor eller räddningspersonal,
  • b)  brandspridningen i ytskiktet samt inuti väggen begränsas till underkanten av fönster två våningar ovanför brandrummet, och
  • c)  inga yttre flammor uppträder som kan antända takfoten belägen ovanför fönstret två våningar ovanför brandrummet. Som likvärdigt kriterium gäller att gastemperaturen strax under takfoten inte överstiger 500 °C under en sammanhängande tidsperiod längre än 2 minuter eller 450 °C längre än 10 minuter.
För ytterväggar i byggnader med fler än åtta våningsplan gäller vid provningen förutom kriterierna a–c att ytterväggen inte ökar risken för brandspridning till annan brandcell i någon våning ovanför brandrummet. Som likvärdigt kriterium vid provning enligt SP FIRE 105 gäller att det totala värmeflödet in mot fasaden i centrum av fönstret i våningen ovanför brandrummet inte överstiger 80 kW/m2. (BFS 2014:3).
5:552 Ytterväggar i byggnader i klass Br2 och Br3

Ytterväggar, i byggnader i klass Br2 och Br3, ska utformas så att brandspridning längs fasadytan begränsas. (BFS 2011:26).

Allmänt råd Fasadbeklädnader bör uppfylla kraven för klass D-s2,d2. För tältbyggnader i verksamhetsklasserna 1 och 2A med ett enkelt skikt dukmaterial kan klass E accepteras. (BFS 2014:3).

Täthet mot brand- och brandgasspridning

Loftgångar är inte att betrakta som utrymmen i egna brandceller enligt den definition som finns i BBR. Trots detta är det viktigt att beakta eventuella spalter som kan förekomma mellan själva loftgången och ytterväggen och hur sådana kan påverka brand- och brandgasspridning längs med fasaden och mellan olika brandceller. Särskilt viktigt att beakta är hur sådana spalter kan påverka möjligheterna till utrymningen av byggnaden. På motsvarande sätt är också själva loftgångsplattan i sig viktig att beakta ur detta hänseende.

Notera särskilt att för loftgångar som är inglasade gäller uttalade krav på skydd mot brand- och brandgasspridning till andra utrymmen, såsom andra inglasade loftgångar.

5:242 Brandcell

Med brandcell avses en avskild del av en byggnad inom vilken en brand under hela eller delar av ett brandförlopp kan utvecklas utan att sprida sig till andra delar av byggnaden eller andra byggnader. Brandcellen ska vara avskild från byggnaden i övrigt med omslutande väggar och bjälklag eller motsvarande, så att utrymning av byggnaden tryggas och så att personer i intilliggande brandceller eller byggnader skyddas under hela eller delar av ett brandförlopp. (BFS 2011:26).

5:537 Inglasade balkonger, loftgångar och uterum

Skydd mot brand- och brandgasspridning mellan brandceller ska upprätthållas vid inglasning av utrymmen som ansluter till brandcellen, såsom balkonger, loftgångar och uterum. (BFS 2011:26).

Allmänt råd Skydd mot brand- och brandgasspridning bör utgöras av brandtekniskt avskiljande konstruktion, skyddsavstånd eller en kombination av båda. Skydd mot brand- och brandgasspridning mellan intill- och ovanliggande utrymmen som nämns ovan, eller till fönster i andra brandceller, bör motsvara avskiljning i minst klass E 30. Skyddet bör omfatta de ytor som vetter parallellt mot varandra, t.ex. ovansida mot undersida eller sida mot sida. Ytorna anses vara parallella om vinkeln mellan dessa är mindre än 60°. Avskiljande konstruktion kan kombineras med, eller ersättas av, skyddsavstånd. För skydd med enbart avstånd bör skyddsavståndet mellan parallella horisontella ytor som är oskyddade vara minst 3 meter och mellan parallella vertikala ytor minst 0,5 meter. (BFS 2011:26).

Bärförmåga vid brand

Bärförmåga vid brand regleras i Boverkets konstruktionsregler, EKS. Enligt EKS ska byggnadsdelar hänföras till en brandsäkerhetsklass beroende på risk för personskada vid kollaps av byggnadsdelen. Till vilken brandsäkerhetsklass en byggnadsdel hänförs avgör sedan med vilken bärförmåga vid brand byggnadsdelen ska utformas med.

I EKS avdelning C Kap 1.1.2 2§ Tabell C-2-C-3 ges exempel på lämplig indelning av byggnadsdelar i sådana brandsäkerhetsklasser.

I byggnader med byggnadsklass Br1 (i regel byggnader med tre eller fler våningsplan) kan loftgångar med bärverk som är gemensamt med flera loftgångar normalt hänföras till brandsäkerhetsklass 4 medan loftgångar utan gemensamt bärverk normalt kan hänföras tills brandsäkerhetsklass 3. Utgör bärverket även en del av byggnadens bärande huvudsystem hänförs det till brandsäkerhetsklass 4 eller 5.

För loftgångar vars byggnadsdelar inte utgör en del av byggnadens bärande huvudsystem i en byggnad i byggnadsklass Br2 eller Br3 (i regel lägre byggnader med ett eller två våningsplan) ställs normalt inga särskilda krav på bärförmåga vid brand för loftgångarna.

Brandsäkerhetsklass

2 §    Byggnadsdelar ska hänföras till brandsäkerhetsklasser enligt tabell C-2 utifrån risken för personskador om byggnadsdelen kollapsar under ett brandförlopp.

I bedömningen ska hänsyn tas till

  • a)  risken för att personer, såsom utrymmande eller räddningspersonal, vistas i skadeområdet,
  • b)  sekundära effekter som kan uppstå, såsom fortskridande ras till angränsande delar av det bärande systemet och
  • c)  påverkan på funktioner i byggnaden som har väsentlig betydelse för utrymnings- och insatsmöjligheter.

(BFS 2015:6).

Tabell C-2 Brandsäkerhetsklasser

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Allmänt råd Regler om indelning i byggnadsklasser finns i avsnitt 5:22 i Boverkets byggregler (BFS 2011:6). Exempel på lämplig indelning av byggnadsdelar i byggnader som tillhör byggnadsklass Br1-3 ges i tabell C-3–C-5. Indelning i brandsäkerhetsklass för byggnadsdelar i byggnader som tillhör byggnadsklass Br0 bör lägst motsvara vad som anges i tabell C-3–C-4 för närmast jämförbara byggnad i byggnadsklass Br1 eller Br2. (BFS 2019:1).
Tabell C-3 Brandsäkerhetsklass i Br1-byggnad

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Tabell C-4 Brandsäkerhetsklass i Br2-byggnad

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Sekundärbärverk i takkonstruktionen i Br2-byggnader som har en stomstabiliserande funktion kan hänföras till brandsäkerhetsklass 1. Detta gäller under förutsättning att byggnadsverket förblir stabilt även när takplåt, takåsar eller dylikt förutsätts ha kollapsat i två intilliggande fack på en sträcka av halva takfallet, dock högst 15 meter. Sekundärbärverk utanför kollapsområdet kan räknas som opåverkat av brandlasten när stomstabiliteten kontrolleras. (BFS 2015:6).
Tabell C-5 Brandsäkerhetsklass i Br3-byggnad

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Uteplatser på loftgångar

Det är inte reglerat i BBR huruvida uteplats för bostäder eller liknande kan anordnas på en loftgång och i så fall vilka krav som gäller för dessa. Om sådana uteplatser planeras är det viktigt att de förutsättningar som råder för den aktuella byggnaden och dess loftgångar beaktas, framförallt avseende möjligheten till utrymning. Exempel på aspekter som kan behöva beaktas vid projektering av uteplatser på loftgång är:

  • Uteplatsernas läge på loftgången och byggnadens förutsättningar för utrymning. Om loftgången utgör den enda utrymningsvägen eller inte kan påverka bedömningen.
  • Att fri bredd i utrymningsväg uppfylls, fri bredd regleras i BBR 5:334.
  • Storleken på uteplatserna och därmed mängden brännbart material som kan ansamlas på loftgången.
  • Om loftgången är inglasad eller kan komma att glasas in under byggnadens livslängd. Vid inglasning kan ansamling av rök på loftgången i större utsträckning påverka utrymningsmöjligheterna, vilket kan göra det olämpligt med uteplatser på loftgången.
  • Förekommande ytskikt mot loftgången och hur dessa kan bidra till utvecklingen av en brand.
5:334 Utformning av utrymningsvägar Allmänt råd Utrymningsvägar bör ha en fri bredd på minst 0,90 meter. Ledstänger och liknande får inkräkta med högst 0,10 meter per sida i utrymningsvägen. Dörröppningar bör ha en fri bredd på minst 0,80 meter. Regler om fri höjd i utrymningsvägar finns i avsnitt 8:34. När två eller flera utrymningsvägar utmynnar i en gemensam del inne i byggnaden bör utrymningsvägen från det gemensamma utrymmet ha en bredd, eller motsvarande kapacitet, som minst motsvarar summan av bredderna för de utrymningsvägar som mynnar i det gemensamma utrymmet. Detta gäller under förutsättning att utrymningen från lokalerna sker samtidigt och då kräver en högre kapacitet jämfört med om en lokal i taget utrymmer. Avståndet mellan en dörr och trappa eller ramp bör vara minst 0,8 meter. Om varje plan utgör egen brandcell bör trappa som utgör utrymningsväg dimensioneras för det plan som har behov av bredast utrymningsväg. Om flera plan samtidigt kommer att utnyttja utrymningsvägen bör bredden anpassas så att trappan kan hantera det större antalet personer. Rulltrappor bör inte ingå i väg till utrymningsväg eller i utrymningsväg. Spiraltrappor bör inte användas som utrymningsväg från lokaler där personerna har svårt att gå i trappor, såsom utrymmen i verksamhetsklass 5B och 5C. Spiraltrappor bör inte heller användas som utrymningsväg från samlingslokaler i verksamhetsklass 2B och 2C. Trappor med gallerdurk bör inte användas för fler än tre plan. Regler om utformning av kommunikationsutrymmen och ramper finns i avsnitt 3:142. (BFS 2014:3).

I lokaler för ett större antal personer ska åtgärder vidtas som innebär att hög persontäthet vid utgången och långa kötider undviks . (BFS 2011:26).

Allmänt råd Utrymningsvägar som betjänar fler än 150 personer bör ha en fri bredd på minst 1,20 meter. På dörrbredden bör dörrblad inkräkta högst 0,050 meter. Den totala fria bredden av samtliga utrymningsvägar bör vara minst 1,00 meter per 150 personer. Om en av utrymningsvägarna blockeras bör de övriga ha sådan bredd att 1,00 meter motsvarar 300 personer. Samlingslokaler i verksamhetsklasserna 2B och 2C bör ha minst tre utrymningsvägar, om de är avsedda för fler än 600 personer och minst fyra om de är avsedda för fler än 1 000 personer. (BFS 2011:26).

Belysning i loftgångar

För loftgångar som utgör utrymningsvägar gäller samma krav på allmänbelysning och nödbelysning som för andra typer av utrymningsvägar om inte analytisk dimensionering visar annat.

Krav på allmänbelysning i utrymningsvägar regleras i BBR 5:342.

5:342 Allmänbelysning

Utrymningsvägar ska förses med allmänbelysning som med tillfredsställande säkerhet fungerar. (BFS 2011:26).

Allmänt råd I byggnader med fler än två våningsplan bör två efter varandra följande ljuspunkter i trapphus och korridorer inte slockna till följd av samma fel. Detta kan exempelvis åtgärdas genom att ansluta dem till olika gruppsäkringar och jordfelsbrytare. Belysningsstyrkan bör i genomsnitt inte understiga 100 lux i utrymningsvägen. Elkablar för belysning i trapphus, Tr1 eller Tr2, med tillhörande korridorer och liknande utrymmen, bör skyddas mot direkt påverkan av brand i minst 30 minuter i de delar av byggnaden som betjänas av trapphuset. (BFS 2011:26).

Andra typer av loftgångshus än vanliga flerbostadshus

Loftgångar kan utgöra utrymningsväg i byggnader med andra typer av verksamheter än bostäder i verksamhetsklass 3A. Exempel på sådana byggnader kan vara hotell i verksamhetsklass 4 eller behovsprövade boenden i verksamhetsklass 5B.

På det stora hela gäller motsvarande principer som vad som angetts i denna text. Notera dock att andra krav kan gälla för verksamhetsklasser som inte är verksamhetsklass 3A. Exempel på sådant är att fönsterutrymning i de flesta fall inte får tillgodoräknas som utrymningsväg för andra verksamhetsklasser och att 15 meter maximalt gångavstånd i en riktning på loftgång inte kan tillämpas för verksamhetsklass 4.

Veta mer

I webbutbildningen "Brandskydd i PBL" kan du fylla på dina kunskaper om brandskydd. Ta del av utbildningen under rubriken "Webbutbildningar" i "Relaterad information".

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen