Att höra grannar och andra
Vid handläggningen av en ansökan om lov eller förhandsbesked ska byggnadsnämnden i vissa fall underrätta grannar och andra och ge dem tillfälle att yttra sig.
Varför ska grannar och andra höras?
Byggnadsnämnden är i vissa fall skyldig att informera grannar och andra om ansökan om lov eller förhandsbesked och ge dem möjlighet att lämna synpunkter på den. Deras yttranden utgör en del av det underlag som ligger till grund för byggnadsnämndens beslut. Grannar och andra berörda har lokalkännedom som byggnadsnämnden kan ha nytta av till exempel vid bedömningen av om en åtgärd är en betydande olägenhet. I prövningen av en ansökt åtgärd ska det göras en avvägning mellan de olika enskilda intressena. För att kunna göra denna avvägning måste nämnden få kännedom om berördas synpunkter på åtgärden.
25 §
Byggnadsnämnden ska underrätta dem som avses i 5 kap. 11 § första stycket 2 och 3 och ge dem tillfälle att yttra sig över en ansökan som avser en åtgärd som
1. innebär en avvikelse från en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
2. ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan, inte är reglerad i områdesbestämmelser och inte heller är en sådan åtgärd som avses i 31 a § 1.
Om ett stort antal personer ska underrättas, får nämnden tillämpa 5 kap. 35 § första stycket 2.
Underrättelse enligt första stycket behöver inte ske om det är uppenbart att lov inte kan ges. Lag (2015:668) .
9 §
Planläggning av mark och vattenområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt denna lag får inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket, skylten eller ljusanordningen kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt.
Det är mycket viktigt att reglerna om att höra grannar följs eftersom det är ett betydelsefullt underlag för beslutet. Om det inte görs på rätt sätt är det ett sådant allvarligt formellt fel att beslutet upphävs och ärendet återförvisas till nämnden för ny handläggning. Hörandet måste göras av byggnadsnämnden och kan inte göras av till exempel länsstyrelsen om det blir överklagat. (MÖD 2019-06-13 mål nr P 11904-18, MÖD 2016-03-17 mål nr P 9993-15, MÖD 2013-11-21 mål nr P 7444-13, MÖD 2013-09-26 mål nr P 3247-13, MÖD 2012-09-18 mål nr P 3765-12 och MÖD 2012-06-08 mål nr P 1606-12)
Mål: P 11904-18 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 9993-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 7444-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 3247-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 3765-12 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 1606-12 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Byggnadsnämnden får inte ge intrycket till sökanden att alla som ska höras måste godkänna åtgärden för att prövning av lov eller förhandsbesked ska kunna göras. Grannehörande skiljer sig därmed från det grannemedgivande som krävs för vissa bygglovsbefriade åtgärder. (JO-protokoll 2000-07-12 Dnr 1866-2000)
Även om en granne eller annan som har blivit hörd var positiv till åtgärden eller inte yttrade sig alls har den rätt att sedan överklaga beslutet om bygglov eller förhandsbesked. (HD 2014-06-12 mål nr T 5554-13)
Mål: T 5554-13 (på Högsta domstolens webbplats)
Om ansökan ändras under handläggningen, innan beslutet har tagits, kan grannar och andra behöva höras på nytt. Det beror på om ändringen är av betydelse för grannarna och andra berörda. Det är lämpligt att vara generös med bedömning om ändringen är av betydelse för att inte beslutet ska bli upphävt på grund av formaliafel.
Det finns ingen möjlighet att bevilja ändringar i tidigare beslutade bygglov. Om sökanden vill ändra något måste ett nytt bygglovsbeslut tas. Eftersom de formella handläggningsreglerna gäller innebär det att grannar och andra ska höras igen om de ska höras enligt plan- och bygglagen, PBL. Om åtgärden ska utföras inom detaljplan har det ingen betydelse om ändringen är en avvikelse från planen. (MÖD 2015-02-11 mål nr P 10418-14, MÖD 2013-12-16 P 3174-13 och MÖD 2013-10-28 P 7639-13)
Mål: P 10418-14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 3174-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 7639-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Byggnadsnämnden ska ta in synpunkter
Det är byggnadsnämnden som ansvarar för att alla som ska höras blir hörda. Ibland har sökanden själv inhämtat yttranden från grannar och bifogat dessa till ansökan. Om det har skett ska byggnadsnämnden ändå underrätta de som ska höras. Detta eftersom det är olämpligt att sökanden själv gör det, bland annat av följande skäl:
- Det är svårt för sökanden att avgöra vilka som ska höras.
- Grannar och andra kan känna press att skriva på utan att hinna sätta sig in vad den sökta åtgärden innebär för dem.
- Nämnden vet inte om de som har hörts har fått se samma ritningar som tillhör ansökan.
- Om åtgärden innebär en planavvikelse är det viktigt att de som ska höras får vetskap om vad avvikelsen är. Denna information är svår för sökanden att känna till och förmedla.
- Om de som sökanden har hört är negativa till åtgärden är det viktigt att nämnden får ta del av dessa synpunkter direkt och inte via sökanden.
(jfr. prop. 1985/86:1 sid. 732)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
När ska grannar och andra höras?
Byggnadsnämnden ska underrätta grannar och andra berörda om ansökan om lov eller förhandsbesked i följande fall:
Inom detaljplan
- om åtgärden avviker från planen
Inom områdesbestämmelser
- om åtgärden avviker från bestämmelserna
- om åtgärden inte är reglerad i bestämmelserna
Utanför detaljplan och områdesbestämmelser
- alla åtgärder utom komplementbyggnader och små tillbyggnader till en- eller tvåbostadshus
Utanför detaljplan och områdesbestämmelser ska underrättelse ske för alla åtgärder utom kompletteringsåtgärder till en- och tvåbostadshus. Kompletteringsåtgärder är komplementbyggnader och små tillbyggnader till en- eller tvåbostadshus. Kompletteringsåtgärder är även byte av färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial och andra åtgärder som gör att byggnadens utseende avsevärt påverkas. Utanför detaljplan och områdesbestämmelser krävs det dock inte bygglov för byte av färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial och andra åtgärder som gör att byggnadens utseende avsevärt påverkas. Detta innebär att det aldrig blir aktuellt att höra grannar och andra för sådana åtgärder utanför detaljplan och områdesbestämmelser.
25 §
Byggnadsnämnden ska underrätta dem som avses i 5 kap. 11 § första stycket 2 och 3 och ge dem tillfälle att yttra sig över en ansökan som avser en åtgärd som
1. innebär en avvikelse från en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
2. ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan, inte är reglerad i områdesbestämmelser och inte heller är en sådan åtgärd som avses i 31 a § 1.
Om ett stort antal personer ska underrättas, får nämnden tillämpa 5 kap. 35 § första stycket 2.
Underrättelse enligt första stycket behöver inte ske om det är uppenbart att lov inte kan ges. Lag (2015:668) .
31 a §
Bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden
1. innebär endast att en byggnad ändras på ett sådant sätt som avses i 2 § första stycket 3 c eller att ett en- eller tvåbostadshus kompletteras med en komplementbyggnad eller en liten tillbyggnad,
2. inte strider mot sådana områdesbestämmelser som avses i 4 kap. 42 § första stycket 3 eller 5 c, och
3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1 §, 2 §
första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser. Lag (2014:900) .
När behöver grannar och andra inte höras?
Byggnadsnämnden behöver inte underrätta grannar och andra berörda om ansökan om lov eller förhandsbesked i följande fall:
Inom detaljplan
- om åtgärden följer planen
- om det är uppenbart att lov eller förhandsbesked inte kan ges
Inom områdesbestämmelser
- om åtgärden följer bestämmelserna
- om det är uppenbart att lov eller förhandsbesked inte kan ges
Utanför detaljplan och områdesbestämmelser
- komplementbyggnader och små tillbyggnader till en- eller tvåbostadshus
- det är uppenbart att lov eller förhandsbesked inte kan ges
Utanför detaljplan och områdesbestämmelser ska underrättelse ske för alla åtgärder utom kompletteringsåtgärder till en- och tvåbostadshus. Kompletteringsåtgärder är komplementbyggnader och små tillbyggnader till en- eller tvåbostadshus. Kompletteringsåtgärder är även byte av färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial och andra åtgärder som gör att byggnadens utseende avsevärt påverkas. Utanför detaljplan och områdesbestämmelser krävs det dock inte bygglov för byte av färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial och andra åtgärder som gör att byggnadens utseende avsevärt påverkas. Detta innebär att det aldrig blir aktuellt att höra grannar och andra för sådana åtgärder utanför detaljplan och områdesbestämmelser.
25 §
Byggnadsnämnden ska underrätta dem som avses i 5 kap. 11 § första stycket 2 och 3 och ge dem tillfälle att yttra sig över en ansökan som avser en åtgärd som
1. innebär en avvikelse från en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
2. ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan, inte är reglerad i områdesbestämmelser och inte heller är en sådan åtgärd som avses i 31 a § 1.
Om ett stort antal personer ska underrättas, får nämnden tillämpa 5 kap. 35 § första stycket 2.
Underrättelse enligt första stycket behöver inte ske om det är uppenbart att lov inte kan ges. Lag (2015:668) .
31 a §
Bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden
1. innebär endast att en byggnad ändras på ett sådant sätt som avses i 2 § första stycket 3 c eller att ett en- eller tvåbostadshus kompletteras med en komplementbyggnad eller en liten tillbyggnad,
2. inte strider mot sådana områdesbestämmelser som avses i 4 kap. 42 § första stycket 3 eller 5 c, och
3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1 §, 2 §
första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser. Lag (2014:900) .
Vilka ska höras?
De som ska underrättas är:
- kända sakägare
- kända bostadsrättshavare som berörs
- kända hyresgäster som berörs
- kända boende som berörs
- kända hyresgästorganisationer för berörda fastigheter
25 §
Byggnadsnämnden ska underrätta dem som avses i 5 kap. 11 § första stycket 2 och 3 och ge dem tillfälle att yttra sig över en ansökan som avser en åtgärd som
1. innebär en avvikelse från en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
2. ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan, inte är reglerad i områdesbestämmelser och inte heller är en sådan åtgärd som avses i 31 a § 1.
Om ett stort antal personer ska underrättas, får nämnden tillämpa 5 kap. 35 § första stycket 2.
Underrättelse enligt första stycket behöver inte ske om det är uppenbart att lov inte kan ges. Lag (2015:668) .
11 §
I arbetet med att ta fram ett program enligt 10 § eller ett förslag till en detaljplan ska kommunen samråda med
1. länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner som berörs,
2. de kända sakägarna och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs,
3. de kända organisationer av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för en berörd fastighet eller, om någon förhandlingsordning inte gäller, som är anslutna till en riksorganisation inom vars verksamhetsområde en berörd fastighet är belägen, och
4. de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget.
Kommunen behöver dock inte samråda med bostadsrättshavare, hyresgäster, boende eller organisationer av hyresgäster, om det är uppenbart att förslaget saknar betydelse för dem.
För samråd enligt första stycket 2-4 är det tillräckligt att kommunen ger tillfälle till samråd. Lag (2020:76) .
11 a §
Inom ramen för ett samråd enligt 11 § om ett program enligt 10 § eller ett planförslag ska kommunen undersöka om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen ska ske på det sätt som anges i
6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den bestämmelsen.
Om planen medger ett sådant ianspråktagande som avses i 4 kap.
34 § andra stycket, ska kommunen vid sin bedömning av om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan dessutom ta hänsyn till det som anges i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 16 kap.
1 § 2 b.
Kommunen ska efter undersökningen avgöra frågan i ett särskilt beslut på det sätt och med det innehåll som anges i 6 kap. 7 § första och andra styckena miljöbalken.
Kraven enligt första-tredje styckena gäller inte om frågan om betydande miljöpåverkan redan är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken eller om planen omfattas av undantaget i 6 kap. 3 § andra stycket 1 samma balk. Lag (2021:785) .
11 b §
Om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska kommunen inom ramen för ett samråd enligt 11 § om ett planförslag även uppfylla kraven på avgränsningssamråd i 6 kap. 9 och 10 §§ miljöbalken.
Trots det som sägs i 6 kap. 6 och 10 §§ miljöbalken om samråd med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen, ska kommunen i fråga om statliga myndigheter enbart samråda med länsstyrelsen. Lag (2021:785) .
11 c §
Om planförslaget är ett sådant förslag som avses i 7 §, ska kommunen kungöra förslaget och samråda om det under en viss tid som ska vara minst tre veckor (samrådstid).
För planförslag som avses i 7 a § finns bestämmelser om kungörelse i 18 a §. Lag (2020:76) .
11 d §
En kungörelse ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå
1. att kommunen har tagit fram ett förslag till att anta, ändra eller upphäva en detaljplan,
2. vilket område detaljplanen avser och planens huvudsakliga innehåll,
3. om förslaget avviker från översiktsplanen,
4. om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
5. om samråd ska ske med ett annat land enligt 6 kap. 13 § miljöbalken,
6. när, var och på vilket sätt förslaget och det underlag som kommunen ska tillhandahålla enligt detta kapitel finns tillgängliga och hur lång samrådstiden är,
7. att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det under samrådstiden,
8. till vem synpunkter på förslaget ska lämnas, och
9. tid och plats för ett offentligt möte, om ett sådant möte kommer att anordnas.
Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2021:785) .
11 e §
Har upphävts genom lag (2021:785) .
Underrättelseskyldigheten gäller både sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende på den fastighet som ansökan avser och på omgivande fastigheter.
Sakägare som ska höras ska alltid underrättas och någon bedömning om de berörs ska inte göras. Bostadsrättshavare, hyresgäster och boende ska enbart underrättas om de är berörda av åtgärden.
Boverket anser att om det finns flera sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster eller boende i ett hushåll ska samtliga få en egen underrättelse. Det är inte tillräckligt att bara skicka en underrättelse till varje hushåll.
Rättighetshavare
Det är viktigt att kontrollera vilka rättighetshavare som finns på den fastighet som ansökan avser och på omgivande fastigheter. Detta eftersom planavvikelser kan leda till inskränkningar i deras rättigheter. Till exempel skulle en tillbyggnad som placeras för nära en markkabel kunna innebära sämre förutsättningar för elnätsföretaget att underhålla eller bygga ut ledningarna.
Sakägare
För de sakägare som ska höras ska ingen bedömning göras om de är berörda av åtgärden eller inte, eftersom sakägare alltid ska höras.
Fastighetsägare
Till kända sakägare räknas grannar med gemensam tomt- eller fastighetsgräns, så kallade rågrannar. Även fastighetsägare till exempelvis vägar eller parkmark är rågrannar. En fastighetsägare kan exempelvis vara en fysisk person, en juridisk person, ett företag, en bostadsrättsförening, en ägare av en ägarlägenhet, en kommun, en region, ett kommunalt bolag eller en myndighet.
Ägare i nära anslutning till platsen där åtgärden ska genomföras kan också omfattas av sakägarkretsen. Det kan till exempel vara grannar på andra sidan mindre gator och vägar. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 279)
En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)
Uppgifter om lagfarna ägare finns i fastighetsregistret hos Lantmäteriet. Även dödsbon kan vara ägare till fastigheter. Kontaktuppgifter till dödsboet och eventuella dödsbodelägare kan fås från folkbokföringsregistret på Skatteverket.
Taxerade ägare
Enligt praxis räknas, utöver lagfarna ägare, även personer som utan lagfart är antecknade som ägare vid fastighetstaxering, så kallade taxerade ägare, som kända sakägare. Uppgifter om både lagfarna ägare och taxerade ägare finns i fastighetsregistret hos Lantmäteriet. (jfr. Didón m.fl. (okt 2020). Plan- och bygglagen (2010:900): en kommentar. Norstedts Juridik. 9:25)
Rättighetshavare
Kända sakägare är också de med särskilda rättigheter inskrivna i fastighetsregistret. Med innehavare av särskild rätt avses innehavare av annan rätt i fastigheter än hyresrätt och bostadsrätt. Det kan exempelvis vara servitut, ledningsrätt, tomträtt eller arrende. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 459)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
Samfällighet
Även en samfällighet är sakägare om samfälligheten gränsar till den fastighet som ansökan gäller. (MÖD 2014-12-22 mål nr P 8071-14)
Mål: P 8071-14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Det finns två typer av samfälligheter. En marksamfällighet är ett markområde eller utrymme som hör till flera fastigheter tillsammans. Det finns även anläggningssamfälligheter, så kallade gemensamhetsanläggningar, vilket är en anläggning som hör till flera fastigheter gemensamt. En samfällighet kan förvaltas genom delägarförvaltning eller föreningsförvaltning. Vid delägarförvaltning beslutar delägarna gemensamt. Vid föreningsförvaltning har en samfällighetsförening bildats som förvaltar samfälligheten. Då finns det en styrelse och styrelsen eller firmatecknaren är behörig att företräda föreningen.
37 §
Styrelsen är behörig att företräda föreningen i förhållande till tredje man. Samma behörighet tillkommer firmatecknare. Styrelsen och firmatecknaren får dock ej utan stöd av stadgarna eller föreningsstämmobeslut överlåta eller söka inteckning i fast egendom eller upplåta sådan egendom med nyttjanderätt för länge tid än fem år.
Bostadsrättshavare som berörs
En bostadsrättshavare är någon som har nyttjanderätt till hus eller del av hus, en så kallad bostadsrätt. Det är enbart bostadsrättshavare som är berörda av åtgärden som ska höras. Nämnden måste därför göra en bedömning i varje ärende vilka bostadsrättshavare som är berörda. Det är lämpligt att vara generös i bedömningen av vilka som är berörda för att inte beslutet ska bli upphävt på grund av formaliafel.
25 §
Byggnadsnämnden ska underrätta dem som avses i 5 kap. 11 § första stycket 2 och 3 och ge dem tillfälle att yttra sig över en ansökan som avser en åtgärd som
1. innebär en avvikelse från en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
2. ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan, inte är reglerad i områdesbestämmelser och inte heller är en sådan åtgärd som avses i 31 a § 1.
Om ett stort antal personer ska underrättas, får nämnden tillämpa 5 kap. 35 § första stycket 2.
Underrättelse enligt första stycket behöver inte ske om det är uppenbart att lov inte kan ges. Lag (2015:668) .
11 §
I arbetet med att ta fram ett program enligt 10 § eller ett förslag till en detaljplan ska kommunen samråda med
1. länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner som berörs,
2. de kända sakägarna och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs,
3. de kända organisationer av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för en berörd fastighet eller, om någon förhandlingsordning inte gäller, som är anslutna till en riksorganisation inom vars verksamhetsområde en berörd fastighet är belägen, och
4. de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget.
Kommunen behöver dock inte samråda med bostadsrättshavare, hyresgäster, boende eller organisationer av hyresgäster, om det är uppenbart att förslaget saknar betydelse för dem.
För samråd enligt första stycket 2-4 är det tillräckligt att kommunen ger tillfälle till samråd. Lag (2020:76) .
11 a §
Inom ramen för ett samråd enligt 11 § om ett program enligt 10 § eller ett planförslag ska kommunen undersöka om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen ska ske på det sätt som anges i
6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den bestämmelsen.
Om planen medger ett sådant ianspråktagande som avses i 4 kap.
34 § andra stycket, ska kommunen vid sin bedömning av om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan dessutom ta hänsyn till det som anges i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 16 kap.
1 § 2 b.
Kommunen ska efter undersökningen avgöra frågan i ett särskilt beslut på det sätt och med det innehåll som anges i 6 kap. 7 § första och andra styckena miljöbalken.
Kraven enligt första-tredje styckena gäller inte om frågan om betydande miljöpåverkan redan är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken eller om planen omfattas av undantaget i 6 kap. 3 § andra stycket 1 samma balk. Lag (2021:785) .
11 b §
Om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska kommunen inom ramen för ett samråd enligt 11 § om ett planförslag även uppfylla kraven på avgränsningssamråd i 6 kap. 9 och 10 §§ miljöbalken.
Trots det som sägs i 6 kap. 6 och 10 §§ miljöbalken om samråd med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen, ska kommunen i fråga om statliga myndigheter enbart samråda med länsstyrelsen. Lag (2021:785) .
11 c §
Om planförslaget är ett sådant förslag som avses i 7 §, ska kommunen kungöra förslaget och samråda om det under en viss tid som ska vara minst tre veckor (samrådstid).
För planförslag som avses i 7 a § finns bestämmelser om kungörelse i 18 a §. Lag (2020:76) .
11 d §
En kungörelse ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå
1. att kommunen har tagit fram ett förslag till att anta, ändra eller upphäva en detaljplan,
2. vilket område detaljplanen avser och planens huvudsakliga innehåll,
3. om förslaget avviker från översiktsplanen,
4. om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
5. om samråd ska ske med ett annat land enligt 6 kap. 13 § miljöbalken,
6. när, var och på vilket sätt förslaget och det underlag som kommunen ska tillhandahålla enligt detta kapitel finns tillgängliga och hur lång samrådstiden är,
7. att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det under samrådstiden,
8. till vem synpunkter på förslaget ska lämnas, och
9. tid och plats för ett offentligt möte, om ett sådant möte kommer att anordnas.
Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2021:785) .
11 e §
Har upphävts genom lag (2021:785) .
Det är varje enskild bostadsrättshavare som ska höras, det räcker alltså inte att höra bara bostadsrättsföreningen. Det är kända bostadsrättshavare som ska höras. Att ta reda på vilka som är kända bostadsrättshavare kan kräva viss utredning från nämndens sida. Hur långt denna utredningsskyldighet sträcker sig är inte helt klarlagt. Vilka som är boende i bostadsrätter framgår av folkbokföringen under förutsättning att de är folkbokförda på den adress där bostaden ligger. Många kommuner har tillgång till folkbokföringsuppgifter via ärendehanteringssystemet eller annan tjänst vilket gör att skatteverket inte behöver kontaktas varje gång. Det kan vara så att en bostadsrättsinnehavare inte är folkbokförd i sin bostadsrätt, till exempel om den är uthyrd till någon annan eller är en fritidsbostad. För att få namn och adress till samtliga bostadsrättsinnehavare kan därför även bostadsrättsföreningen kontaktas. Detta är särskilt viktigt om nämnden är medveten om att flera av bostadsrätterna används som fritidsbostäder och bostadsrättshavarna därför är folkbokförda på annan adress. Det kan även vara om bostadsföreningen innehåller lokaler.
Hyresgäster som berörs
En hyresgäst är en fysisk eller juridisk person som hyr en bostads- eller lokallägenhet. Som hyresgäster räknas alla hyresgäster, det vill säga exempelvis både förstahands- och andrahandshyresgäster. (jfr Didón m.fl. (juli 2020). Plan- och bygglagen (2010:900): en kommentar. Norstedts Juridik. 5:11)
Det är enbart hyresgäster som är berörda av åtgärden som ska höras. Nämnden måste därför göra en bedömning i varje ärende vilka hyresgäster som är berörda. Vid denna bedömning är det lämpligt att vara generös i bedömningen av vilka som är berörda för att inte beslutet ska bli upphävt på grund av formaliafel.
25 §
Byggnadsnämnden ska underrätta dem som avses i 5 kap. 11 § första stycket 2 och 3 och ge dem tillfälle att yttra sig över en ansökan som avser en åtgärd som
1. innebär en avvikelse från en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
2. ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan, inte är reglerad i områdesbestämmelser och inte heller är en sådan åtgärd som avses i 31 a § 1.
Om ett stort antal personer ska underrättas, får nämnden tillämpa 5 kap. 35 § första stycket 2.
Underrättelse enligt första stycket behöver inte ske om det är uppenbart att lov inte kan ges. Lag (2015:668) .
11 §
I arbetet med att ta fram ett program enligt 10 § eller ett förslag till en detaljplan ska kommunen samråda med
1. länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner som berörs,
2. de kända sakägarna och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs,
3. de kända organisationer av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för en berörd fastighet eller, om någon förhandlingsordning inte gäller, som är anslutna till en riksorganisation inom vars verksamhetsområde en berörd fastighet är belägen, och
4. de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget.
Kommunen behöver dock inte samråda med bostadsrättshavare, hyresgäster, boende eller organisationer av hyresgäster, om det är uppenbart att förslaget saknar betydelse för dem.
För samråd enligt första stycket 2-4 är det tillräckligt att kommunen ger tillfälle till samråd. Lag (2020:76) .
11 a §
Inom ramen för ett samråd enligt 11 § om ett program enligt 10 § eller ett planförslag ska kommunen undersöka om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen ska ske på det sätt som anges i
6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den bestämmelsen.
Om planen medger ett sådant ianspråktagande som avses i 4 kap.
34 § andra stycket, ska kommunen vid sin bedömning av om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan dessutom ta hänsyn till det som anges i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 16 kap.
1 § 2 b.
Kommunen ska efter undersökningen avgöra frågan i ett särskilt beslut på det sätt och med det innehåll som anges i 6 kap. 7 § första och andra styckena miljöbalken.
Kraven enligt första-tredje styckena gäller inte om frågan om betydande miljöpåverkan redan är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken eller om planen omfattas av undantaget i 6 kap. 3 § andra stycket 1 samma balk. Lag (2021:785) .
11 b §
Om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska kommunen inom ramen för ett samråd enligt 11 § om ett planförslag även uppfylla kraven på avgränsningssamråd i 6 kap. 9 och 10 §§ miljöbalken.
Trots det som sägs i 6 kap. 6 och 10 §§ miljöbalken om samråd med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen, ska kommunen i fråga om statliga myndigheter enbart samråda med länsstyrelsen. Lag (2021:785) .
11 c §
Om planförslaget är ett sådant förslag som avses i 7 §, ska kommunen kungöra förslaget och samråda om det under en viss tid som ska vara minst tre veckor (samrådstid).
För planförslag som avses i 7 a § finns bestämmelser om kungörelse i 18 a §. Lag (2020:76) .
11 d §
En kungörelse ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå
1. att kommunen har tagit fram ett förslag till att anta, ändra eller upphäva en detaljplan,
2. vilket område detaljplanen avser och planens huvudsakliga innehåll,
3. om förslaget avviker från översiktsplanen,
4. om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
5. om samråd ska ske med ett annat land enligt 6 kap. 13 § miljöbalken,
6. när, var och på vilket sätt förslaget och det underlag som kommunen ska tillhandahålla enligt detta kapitel finns tillgängliga och hur lång samrådstiden är,
7. att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det under samrådstiden,
8. till vem synpunkter på förslaget ska lämnas, och
9. tid och plats för ett offentligt möte, om ett sådant möte kommer att anordnas.
Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2021:785) .
11 e §
Har upphävts genom lag (2021:785) .
Det är kända hyresgäster som ska höras. Att ta reda på vilka som är kända hyresgäster kan kräva viss utredning från nämndens sida. Hur långt denna utredningsskyldighet sträcker sig är inte helt klarlagt. Vilka som är boende i hyresrätter framgår av folkbokföringen under förutsättning att de är folkbokförda på den adress där bostaden ligger. Många kommuner har tillgång till folkbokföringsuppgifter via ärendehanteringssystemet eller annan tjänst vilket gör att skatteverket inte behöver kontaktas varje gång. Det kan vara så att en hyresgäst inte är folkbokförd i sin hyresrätt, till exempel om den är uthyrd till någon annan eller är en fritidsbostad. För att få namn och adress till samtliga hyresgäster kan även fastighetsägaren kontaktas. Detta är särskilt viktigt om nämnden är medveten om att flera av hyresrätterna används som fritidsbostäder och hyresgästerna därför är folkbokförda på annan adress. Det kan även vara om byggnaden innehåller lokaler.
Boende som berörs
Boende som berörs är boende som inte är fastighetsägare, bostadsrättshavare eller hyresgäster. I denna kategori ingår bland annat familjemedlemmar.
Det är enbart boende som är berörda av åtgärden som ska höras. Nämnden måste därför göra en bedömning i varje ärende vilka boende som är berörda. Vid denna bedömning är det lämpligt att vara generös i bedömningen av vilka som är berörda för att inte beslutet ska bli upphävt på grund av formaliafel.
25 §
Byggnadsnämnden ska underrätta dem som avses i 5 kap. 11 § första stycket 2 och 3 och ge dem tillfälle att yttra sig över en ansökan som avser en åtgärd som
1. innebär en avvikelse från en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
2. ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan, inte är reglerad i områdesbestämmelser och inte heller är en sådan åtgärd som avses i 31 a § 1.
Om ett stort antal personer ska underrättas, får nämnden tillämpa 5 kap. 35 § första stycket 2.
Underrättelse enligt första stycket behöver inte ske om det är uppenbart att lov inte kan ges. Lag (2015:668) .
11 §
I arbetet med att ta fram ett program enligt 10 § eller ett förslag till en detaljplan ska kommunen samråda med
1. länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner som berörs,
2. de kända sakägarna och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs,
3. de kända organisationer av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för en berörd fastighet eller, om någon förhandlingsordning inte gäller, som är anslutna till en riksorganisation inom vars verksamhetsområde en berörd fastighet är belägen, och
4. de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget.
Kommunen behöver dock inte samråda med bostadsrättshavare, hyresgäster, boende eller organisationer av hyresgäster, om det är uppenbart att förslaget saknar betydelse för dem.
För samråd enligt första stycket 2-4 är det tillräckligt att kommunen ger tillfälle till samråd. Lag (2020:76) .
11 a §
Inom ramen för ett samråd enligt 11 § om ett program enligt 10 § eller ett planförslag ska kommunen undersöka om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen ska ske på det sätt som anges i
6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den bestämmelsen.
Om planen medger ett sådant ianspråktagande som avses i 4 kap.
34 § andra stycket, ska kommunen vid sin bedömning av om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan dessutom ta hänsyn till det som anges i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 16 kap.
1 § 2 b.
Kommunen ska efter undersökningen avgöra frågan i ett särskilt beslut på det sätt och med det innehåll som anges i 6 kap. 7 § första och andra styckena miljöbalken.
Kraven enligt första-tredje styckena gäller inte om frågan om betydande miljöpåverkan redan är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken eller om planen omfattas av undantaget i 6 kap. 3 § andra stycket 1 samma balk. Lag (2021:785) .
11 b §
Om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska kommunen inom ramen för ett samråd enligt 11 § om ett planförslag även uppfylla kraven på avgränsningssamråd i 6 kap. 9 och 10 §§ miljöbalken.
Trots det som sägs i 6 kap. 6 och 10 §§ miljöbalken om samråd med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen, ska kommunen i fråga om statliga myndigheter enbart samråda med länsstyrelsen. Lag (2021:785) .
11 c §
Om planförslaget är ett sådant förslag som avses i 7 §, ska kommunen kungöra förslaget och samråda om det under en viss tid som ska vara minst tre veckor (samrådstid).
För planförslag som avses i 7 a § finns bestämmelser om kungörelse i 18 a §. Lag (2020:76) .
11 d §
En kungörelse ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå
1. att kommunen har tagit fram ett förslag till att anta, ändra eller upphäva en detaljplan,
2. vilket område detaljplanen avser och planens huvudsakliga innehåll,
3. om förslaget avviker från översiktsplanen,
4. om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
5. om samråd ska ske med ett annat land enligt 6 kap. 13 § miljöbalken,
6. när, var och på vilket sätt förslaget och det underlag som kommunen ska tillhandahålla enligt detta kapitel finns tillgängliga och hur lång samrådstiden är,
7. att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det under samrådstiden,
8. till vem synpunkter på förslaget ska lämnas, och
9. tid och plats för ett offentligt möte, om ett sådant möte kommer att anordnas.
Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2021:785) .
11 e §
Har upphävts genom lag (2021:785) .
Det är kända boende som ska höras. Att ta reda på vilka som är kända boende kan kräva viss utredning från nämndens sida. Hur långt denna utredningsskyldighet sträcker sig är inte helt klarlagt. Vilka som är boende framgår av folkbokföringen under förutsättning att de är folkbokförda på den adress där bostaden ligger. Många kommuner har tillgång till folkbokföringsuppgifter via ärendehanteringssystemet eller annan tjänst vilket gör att skatteverket inte behöver kontaktas varje gång.
Hyresgästorganisationer för berörda fastigheter
Även kända hyresgästorganisationer ska höras. De organisationer som avses är organisationer av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för en berörd fastighet. Om någon förhandlingsordning inte gäller är det organisationer av hyresgäster som är anslutna till en riksorganisation inom vars verksamhetsområde en berörd fastighet är belägen som avses.
25 §
Byggnadsnämnden ska underrätta dem som avses i 5 kap. 11 § första stycket 2 och 3 och ge dem tillfälle att yttra sig över en ansökan som avser en åtgärd som
1. innebär en avvikelse från en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
2. ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan, inte är reglerad i områdesbestämmelser och inte heller är en sådan åtgärd som avses i 31 a § 1.
Om ett stort antal personer ska underrättas, får nämnden tillämpa 5 kap. 35 § första stycket 2.
Underrättelse enligt första stycket behöver inte ske om det är uppenbart att lov inte kan ges. Lag (2015:668) .
11 §
I arbetet med att ta fram ett program enligt 10 § eller ett förslag till en detaljplan ska kommunen samråda med
1. länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner som berörs,
2. de kända sakägarna och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs,
3. de kända organisationer av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för en berörd fastighet eller, om någon förhandlingsordning inte gäller, som är anslutna till en riksorganisation inom vars verksamhetsområde en berörd fastighet är belägen, och
4. de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget.
Kommunen behöver dock inte samråda med bostadsrättshavare, hyresgäster, boende eller organisationer av hyresgäster, om det är uppenbart att förslaget saknar betydelse för dem.
För samråd enligt första stycket 2-4 är det tillräckligt att kommunen ger tillfälle till samråd. Lag (2020:76) .
11 a §
Inom ramen för ett samråd enligt 11 § om ett program enligt 10 § eller ett planförslag ska kommunen undersöka om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen ska ske på det sätt som anges i
6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den bestämmelsen.
Om planen medger ett sådant ianspråktagande som avses i 4 kap.
34 § andra stycket, ska kommunen vid sin bedömning av om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan dessutom ta hänsyn till det som anges i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 16 kap.
1 § 2 b.
Kommunen ska efter undersökningen avgöra frågan i ett särskilt beslut på det sätt och med det innehåll som anges i 6 kap. 7 § första och andra styckena miljöbalken.
Kraven enligt första-tredje styckena gäller inte om frågan om betydande miljöpåverkan redan är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken eller om planen omfattas av undantaget i 6 kap. 3 § andra stycket 1 samma balk. Lag (2021:785) .
11 b §
Om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska kommunen inom ramen för ett samråd enligt 11 § om ett planförslag även uppfylla kraven på avgränsningssamråd i 6 kap. 9 och 10 §§ miljöbalken.
Trots det som sägs i 6 kap. 6 och 10 §§ miljöbalken om samråd med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen, ska kommunen i fråga om statliga myndigheter enbart samråda med länsstyrelsen. Lag (2021:785) .
11 c §
Om planförslaget är ett sådant förslag som avses i 7 §, ska kommunen kungöra förslaget och samråda om det under en viss tid som ska vara minst tre veckor (samrådstid).
För planförslag som avses i 7 a § finns bestämmelser om kungörelse i 18 a §. Lag (2020:76) .
11 d §
En kungörelse ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå
1. att kommunen har tagit fram ett förslag till att anta, ändra eller upphäva en detaljplan,
2. vilket område detaljplanen avser och planens huvudsakliga innehåll,
3. om förslaget avviker från översiktsplanen,
4. om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
5. om samråd ska ske med ett annat land enligt 6 kap. 13 § miljöbalken,
6. när, var och på vilket sätt förslaget och det underlag som kommunen ska tillhandahålla enligt detta kapitel finns tillgängliga och hur lång samrådstiden är,
7. att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det under samrådstiden,
8. till vem synpunkter på förslaget ska lämnas, och
9. tid och plats för ett offentligt möte, om ett sådant möte kommer att anordnas.
Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2021:785) .
11 e §
Har upphävts genom lag (2021:785) .
Före år 2002 fanns det flera olika föreningar inom den organiserade hyresgäströrelsen i Sverige. Den 1 januari 2002 gick alla hyresgästföreningar i Sverige och Hyresgästernas Riksförbund upp i en och samma juridiska person, Hyresgästföreningen. Alla medlemmar i de olika hyresgästföreningarna blev medlemmar i Hyresgästföreningen, och föreningarna avregistrerades därefter vilket innebär att de upphörde att finnas. Osäkerheten om en fastighet ligger inom en organisations verksamhetsområde har sannolikt minskat på grund av sammanslagningen till Hyresgästföreningen. (RH 2012:16 och Hyresförhandlingslagen och anslutande lagstiftning, en kommentar, 5 kap. 11 PBL, Bengt Billquist, Lars Olsson, Rune Thomsson, Juno version 2, hämtad 2021-03-11)
Vad menas med berörda?
Med berörd menas i första hand någon som blir påverkad av åtgärden. Det kan exempelvis vara omgivningspåverkan i form av visuell eller ljudmässig påverkan eller ekonomisk påverkan. Om till exempel en åtgärd på en fastighet försämrar utsikten för omgivande fastigheter så kan dessa fastigheters värde minska. Omgivningen kan också beröras av en åtgärd på så sätt att möjligheterna att bedriva en pågående verksamhet försämras. Ett exempel är när en verksamhet med djurhållning får restriktioner eller tvingas upphöra som en följd av att det ges tillstånd till bostadsbebyggelse på en närliggande fastighet. Exempel på när någon är berörd kan vara:
- Visuell påverkan genom förändring av utsikt, ändrade ljusförhållanden, skuggning, volymökningar eller anpassning till omgivningen.
- Ljud- och rörelsemässig påverkan genom förändring av ljudnivåer eller vibrationer.
- Lukt-, smak, och hälsomässig påverkan genom luft- och vattenföroreningar eller ändrad kvalitet och tillgång på vatten.
- Verksamhetspåverkan genom förändring av förutsättningarna för en pågående eller eventuell framtida verksamhet.
Hur ska underrättelsen gå till?
I PBL anges inte hur en underrättelse ska ske utan byggnadsnämnden bestämmer själv i varje enskilt fall hur det ska gå till. Det kan ske på olika sätt exempelvis med brev, e-post, digital brevlåda, e-tjänst, kungörelse, informationsblad eller samrådsmöte. Kungörelse och informationsblad får endast användas om det är ett stort antal personer som ska underrättas. Oavsett vilket tillvägagångssätt som används är det viktigt att byggnadsnämnden dokumenterar att underrättelse har skett, hur det har gått till, när det gjordes och vilka som har underrättats.
Underrättelse via brev eller liknande
Ett vanligt sätt att underrätta grannar och andra är att skicka underrättelsen via brev. Det kan antingen ske genom att ett brev skickas med posten men det kan även vara ett digitalt brev som skickas via e-post, digital brevlåda eller e-tjänst.
Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, har i en dom uttalat att i normalfallet kan nämnden utgå från att en mottagare nåtts av en försändelse som skickats i ett vanligt brev. I det här fallet hade dock nämnden fått information om att en viss fastighetsägare inte hade nåtts av underrättelsen. Någon uppgift om att nämnden vidtagit någon ytterligare åtgärd för att försöka nå denna hade inte framkommit i målet. Mot den bakgrunden ansåg MÖD att nämnden inte kunde anses ha uppfyllt kravet på att bereda ägaren till fastigheten tillfälle att yttra sig. Nämndens beslut undanröjdes och målet återförvisades till nämnden för fortsatt handläggning. (MÖD 2013-01-17 mål nr P 4868-12)
Mål: P 4868-12 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Underrättelse genom kungörelse
Om ett stort antal personer ska underrättas får nämnden, i stället för att skicka den, kungöra underrättelsen genom att:
- anslå den på kommunens anslagstavla och
- föra in den i en ortstidning eller sprida ett informationsblad om kungörelsen till de boende som är berörda, om det stora antalet mottagare av underrättelsen är boende.
25 §
Byggnadsnämnden ska underrätta dem som avses i 5 kap. 11 § första stycket 2 och 3 och ge dem tillfälle att yttra sig över en ansökan som avser en åtgärd som
1. innebär en avvikelse från en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
2. ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan, inte är reglerad i områdesbestämmelser och inte heller är en sådan åtgärd som avses i 31 a § 1.
Om ett stort antal personer ska underrättas, får nämnden tillämpa 5 kap. 35 § första stycket 2.
Underrättelse enligt första stycket behöver inte ske om det är uppenbart att lov inte kan ges. Lag (2015:668) .
35 §
Om ett meddelande enligt 20, 24 eller 30 § ska skickas till ett stort antal personer som inte är samfälligheter eller bostadsrättshavare, och det skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet att skicka det till var och en av dem, får kommunen
1. om meddelandet är ett sådant som avses i 20 §, låta bli att skicka det enligt 20 § 1, och
2. om meddelandet är ett sådant som avses i 24 eller 30 §, i stället för att skicka det, kungöra meddelandet genom att anslå det på kommunens anslagstavla och
a) föra in det i en ortstidning, eller
b) sprida ett informationsblad om kungörelsen till de boende som är berörda, om det stora antalet mottagare av meddelandet är boende.
Om kungörelsen avser ett meddelande enligt 30 §, ska det av kungörelsen framgå vilket beslut som meddelandet avser, när beslutet tillkännagavs och vad den måste göra som vill överklaga beslutet. Om kungörelsen förs in i en ortstidning, ska det ske samma dag som beslutet tillkännages. Lag (2021:785) .
Det är inte klargjort exakt hur många personer som avses med ett stort antal. Underrättelse får endast användas om det innebär större kostnader och besvär att skicka till var och en av intressenterna än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med underrättelsen. (jfr. prop. 1985/86:1 sid. 179)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
35 §
Om ett meddelande enligt 20, 24 eller 30 § ska skickas till ett stort antal personer som inte är samfälligheter eller bostadsrättshavare, och det skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet att skicka det till var och en av dem, får kommunen
1. om meddelandet är ett sådant som avses i 20 §, låta bli att skicka det enligt 20 § 1, och
2. om meddelandet är ett sådant som avses i 24 eller 30 §, i stället för att skicka det, kungöra meddelandet genom att anslå det på kommunens anslagstavla och
a) föra in det i en ortstidning, eller
b) sprida ett informationsblad om kungörelsen till de boende som är berörda, om det stora antalet mottagare av meddelandet är boende.
Om kungörelsen avser ett meddelande enligt 30 §, ska det av kungörelsen framgå vilket beslut som meddelandet avser, när beslutet tillkännagavs och vad den måste göra som vill överklaga beslutet. Om kungörelsen förs in i en ortstidning, ska det ske samma dag som beslutet tillkännages. Lag (2021:785) .
Sedan den 1 januari 2018 måste alla kommuner ha en digital anslagstavla på sin webbplats. Det finns inte längre något krav på att kommunen måste ha en fysisk anslagstavla, till exempel i kommunhusets entré. Om kommunen fortfarande har kvar sin fysiska anslagstavla räknas den inte som anslagstavla i juridisk mening. Byggnadsnämnden måste alltså anslå underrättelsen på kommunens digitala anslagstavla för att uppfylla kraven för kungörelsen, även om det finns en fysisk anslagstavla. Det finns inget hinder mot att anslå kungörelsen både digitalt och fysiskt. När en underrättelse har varit anslagen på kommunens anslagstavla ska byggnadsnämnden få ett bevis om det.
Kungörelsen ska införas i alla lokala dagstidningar som har en spridning av någon betydelse bland dem inom orten som kungörelsen riktar sig till. Kungörelsen kan införas i endast ett mindre antal dagstidningar om kommunen anser att syftet med kungörelsen ändå kan nås.
Det finns en dagstidningsförteckning som är framtagen av Myndigheten för press, radio och tv, MPRT, med uppgifter om orts- och dagstidningars spridning.
3 §
Är kungörande i ortstidning föreskrivet, införes kungörelsen i alla lokala dagstidningar som har en spridning av någon betydenhet bland dem inom orten till vilka kungörelsen riktar sig.
Lokal dagstidning skall anses ha sådan spridning som sägs i första stycket, om den kan beräknas vara spridd till minst fem procent av hushållen i orten. Även om så icke är fallet skall lokal dagstidning anses ha sådan spridning som sägs i första stycket, om den kan beräknas vara spridd till minst femtio procent av hushållen i viss kommun inom det berörda området. Vad som sagts nu tillämpas dock ej, om myndigheten finner det uppenbart att syftet med tillkännagivandet kan nås, även om kungörelsen införes i endast ett mindre antal lokala dagstidningar.
Med dagstidning förstås i denna paragraf allmän nyhetstidning av dags presskaraktär, som normalt utkommer med minst ett nummer varje vecka och som har en på vardagar i huvudsak abonnerad upplaga.
2 §
Mediemyndigheten tillhandahåller berörda myndigheter sådana uppgifter om dagstidningars spridning som behövs för tillämpningen av 3 § lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Förordning (2023:846).
Läs mer om dagstidningsförteckningen på MPRT:s webbplats under rubriken ”På andra webbplatser” i ”Relaterad information”
Enligt äldre plan- och bygglagen, ÄPBL, skulle kända sakägare underrättas via brev även när underrättelsen gjordes genom kungörelse. Bestämmelsen om underrättelse i PBL är inte utformad på samma sätt som motsvarande bestämmelse i ÄPBL. I förarbetena till PBL framgår det dock att det endast har gjorts språkliga ändringar i bestämmelsen. Eftersom bestämmelserna inte är formulerade likadant är det något oklart om det räcker att underrätta även kända sakägare genom kungörelse eller om dessa ska ha ett brev. Boverket anser därför att det är lämpligt att åtminstone de sakägare som närmast gränsar till åtgärden blir underrättade genom brev. Detta för att säkerställa att beslutet inte upphävs på grund av formaliafel. (jfr. prop. 1989/90:37 sid 36, 57-58, 63 samt 75 och prop. 2009/10:170 sid. 472)
Om ingripanden mot olovlig kontorisering, m.m., prop. 1989/90:37 (på Sveriges riksdags webbplats)
En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)
Vad ska underrättelsen innehålla?
Det framgår av bestämmelsen att sakägarna ska ges tillfälle att yttra sig över ansökan. Det framgår dock varken i lagstiftning eller förarbeten vad underrättelsen ska innehålla. I vissa fall kan det finnas skäl att anpassa underrättelsens innehåll beroende på att ärendet till exempel omfattas av sekretessregler.
Underrättelse via brev eller liknande
Underrättelse som skickas via brev eller liknande kan exempelvis innehålla:
- Beskrivning av åtgärden.
- På vilket sätt åtgärden avviker från detaljplan eller områdesbestämmelser i det fall det är aktuellt.
- Vart synpunkterna ska skickas/lämnas.
- Sista dag då synpunkter får lämnas.
- Ansökningshandlingar med störst betydelse för de som ska underrättas.
Det är viktigt att den som ska underrättas och ges tillfälle att yttra sig över ansökan förstår vad ansökan gäller och vad åtgärden kan få för konsekvenser. Därför är det lämpligt att de som ska underrättas får ta del av de ansökningshandlingar som har störst betydelse, till exempel ritningar. Ritningarna bör bifogas till underrättelsen men kan även skickas till en digital brevlåda eller vara tillgängliga via en e-tjänst.
MÖD har i en dom konstaterat att även om formerna för underrättelseskyldigheten inte är reglerad i lagen är det byggnadsnämnden som ansvarar för att alla berörda hörs och att den sökta åtgärden blir beskriven för dem på ett riktigt sätt. I domen hade endast en situationsplan skickats till sakägaren från sökanden. Det hade förekommit vissa muntliga kontakter i samband med översändandet, men det var oklart vad som hade sagts. MÖD konstaterade att osäkerheten över vilka uppgifter sakägaren hade fått om ansökan lätt hade kunnat undanröjas genom att nämnden sett till att sakägaren fått ta del av till exempel ritningar över åtgärden. MÖD konstaterade att en situationsplan inte är tillräckligt underlag för att en sakägare ska kunna ta ställning till en byggnad i dess helhet. Nämnden hade därför inte uppfyllt sin underrättelseskyldighet. Bygglovsbeslutet upphävdes och ärendet återförvisades till nämnden för förnyad handläggning. (MÖD 2013-09-26 mål nr P 3247-13)
Mål: P 3247-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Underrättelse genom kungörelse
Underrättelse som sker genom kungörelse bör vara kortfattad, enkel och klart skriven, den kan exempelvis innehålla:
- Beskrivning av åtgärden.
- På vilket sätt åtgärden avviker från detaljplan eller områdesbestämmelser i det fall det är aktuellt.
- Vart synpunkterna ska skickas/lämnas.
- Sista dag då synpunkter får lämnas.
- Uppgift om var ansökningshandlingarna finns tillgängliga.
- Den dag då kungörelsen har anslagits.
(jfr prop. 1985/86:1 sid. 731)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
1 §
Kungörelsen bör vara kortfattad och enkelt och klart skriven.
4 §
Skall kungörelse enligt författning anslås på myndighets anslags tavla, skall kungörelsen förses med uppgift om den dag då kungörelsen har anslagits.
Hur lång tid för yttrande?
De som underrättats ska få tillfälle att yttra sig, men det finns inget krav på att de måste lämna ett yttrande. Av lagstiftningen framgår inte hur lång tidsfrist som krävs för att underrättelseskyldigheten ska anses vara uppfylld. Det är därför upp till byggnadsnämnden att i varje enskilt fall bestämma när ett yttrande senast ska ha kommit in till byggnadsnämnden. I semestertider och vid storhelger bör nämnden ge längre tidsfrist än i vanliga fall. Byggnadsnämnden bör helst avstå från att fatta beslut på samma dag som en angiven tidsfrist löper ut. (JO-beslut 2000-10-12 dnr 2935-2000)
Hur ska byggnadsnämnden ställa sig till sakägares yttranden?
Sakägares yttranden har en stark ställning i rättspraxis. Detta eftersom de ger byggnadsnämnden en lokal kännedom om förutsättningarna på platsen där en åtgärd planeras. Om en sakägare motsätter sig en viss åtgärd innebär det dock inte att byggnadsnämnden alltid ska avslå ansökan. Däremot bör byggnadsnämnden i sitt beslut bemöta den information och de synpunkter som har framkommit. I beslutsmotiveringen bör nämnden också förklara varför de har gjort en annan bedömning jämfört med sakägarna.
Kommunicering av yttranden innan beslut
En ansökan om lov eller förhandsbesked får inte avgöras utan att sökanden och fastighetsägaren har underrättats om vad andra har tillfört ärendet. Det innebär att sökanden och fastighetsägaren ska informeras om inkomna yttranden och ges möjlighet att bemöta dessa. Kommunicering behöver dock inte göras i alla ärenden. Om det är uppenbart onödigt behöver inkomna yttranden inte kommuniceras. Det kan till exempel vara positiva yttranden eller om sökanden och fastighetsägaren är samma person. Det finns ingen reglerad tid för hur lång svarstiden ska vara men det ska vara rimligt att hinna sätta sig in i yttrandena och eventuellt bemöta synpunkterna.
26 §
Om det inte är uppenbart onödigt, får en fråga om lov eller förhandsbesked inte avgöras utan att sökanden och fastighetsägaren har underrättats om vad andra har tillfört ärendet och fått tillfälle att yttra sig över det.
Filmer
Underrättelse och kungörelse
För att visa det här innehållet behöver vi kunna spara kakor i din webbläsare.
Underrättelse och kungörelse i praktiken
För att visa det här innehållet behöver vi kunna spara kakor i din webbläsare.
Yttrande och kommunicering i byggnadsnämndens ärende
För att visa det här innehållet behöver vi kunna spara kakor i din webbläsare.