Att höra grannar och andra

Granskad: 15 december 2023

Vid handläggningen av en ansökan om lov eller förhandsbesked ska byggnadsnämnden i vissa fall underrätta grannar och andra och ge dem tillfälle att yttra sig.

Varför ska grannar och andra höras?

Byggnadsnämnden är i vissa fall skyldig att informera grannar och andra om ansökan om lov eller förhandsbesked och ge dem möjlighet att lämna synpunkter på den. Deras yttranden utgör en del av det underlag som ligger till grund för byggnadsnämndens beslut. Grannar och andra berörda har lokalkännedom som byggnadsnämnden kan ha nytta av till exempel vid bedömningen av om en åtgärd är en betydande olägenhet. I prövningen av en ansökt åtgärd ska det göras en avvägning mellan de olika enskilda intressena. För att kunna göra denna avvägning måste nämnden få kännedom om berördas synpunkter på åtgärden.

25 §
  Byggnadsnämnden ska underrätta dem som avses i 5 kap. 11 § första stycket 2 och 3 och ge dem tillfälle att yttra sig över en ansökan som avser en åtgärd som
   1. innebär en avvikelse från en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
   2. ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan, inte är reglerad i områdesbestämmelser och inte heller är en sådan åtgärd som avses i 31 a § 1.

Om ett stort antal personer ska underrättas, får nämnden tillämpa 5 kap. 35 § första stycket 2.

Underrättelse enligt första stycket behöver inte ske om det är uppenbart att lov inte kan ges. Lag (2015:668) .

9 §
  Planläggning av mark och vattenområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt denna lag får inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket, skylten eller ljusanordningen kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt.

Det är mycket viktigt att reglerna om att höra grannar följs eftersom det är ett betydelsefullt underlag för beslutet. Om det inte görs på rätt sätt är det ett sådant allvarligt formellt fel att beslutet upphävs och ärendet återförvisas till nämnden för ny handläggning. Hörandet måste göras av byggnadsnämnden och kan inte göras av till exempel länsstyrelsen om det blir överklagat. (MÖD 2019-06-13 mål nr P 11904-18, MÖD 2016-03-17 mål nr P 9993-15, MÖD 2013-11-21 mål nr P 7444-13, MÖD 2013-09-26 mål nr P 3247-13, MÖD 2012-09-18 mål nr P 3765-12 och MÖD 2012-06-08 mål nr P 1606-12)

Mål: P 11904-18 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 9993-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 7444-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 3247-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 3765-12 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 1606-12 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Byggnadsnämnden får inte ge intrycket till sökanden att alla som ska höras måste godkänna åtgärden för att prövning av lov eller förhandsbesked ska kunna göras. Grannehörande skiljer sig därmed från det grannemedgivande som krävs för vissa bygglovsbefriade åtgärder. (JO-protokoll 2000-07-12 Dnr 1866-2000)

Även om en granne eller annan som har blivit hörd var positiv till åtgärden eller inte yttrade sig alls har den rätt att sedan överklaga beslutet om bygglov eller förhandsbesked. (HD 2014-06-12 mål nr T 5554-13)

Mål: T 5554-13 (på Högsta domstolens webbplats)

Om ansökan ändras under handläggningen, innan beslutet har tagits, kan grannar och andra behöva höras på nytt. Det beror på om ändringen är av betydelse för grannarna och andra berörda. Det är lämpligt att vara generös med bedömning om ändringen är av betydelse för att inte beslutet ska bli upphävt på grund av formaliafel.

Det finns ingen möjlighet att bevilja ändringar i tidigare beslutade bygglov. Om sökanden vill ändra något måste ett nytt bygglovsbeslut tas. Eftersom de formella handläggningsreglerna gäller innebär det att grannar och andra ska höras igen om de ska höras enligt plan- och bygglagen, PBL. Om åtgärden ska utföras inom detaljplan har det ingen betydelse om ändringen är en avvikelse från planen. (MÖD 2015-02-11 mål nr P 10418-14, MÖD 2013-12-16 P 3174-13 och MÖD 2013-10-28 P 7639-13)

Mål: P 10418-14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 3174-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 7639-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Byggnadsnämnden ska ta in synpunkter

Det är byggnadsnämnden som ansvarar för att alla som ska höras blir hörda. Ibland har sökanden själv inhämtat yttranden från grannar och bifogat dessa till ansökan. Om det har skett ska byggnadsnämnden ändå underrätta de som ska höras. Detta eftersom det är olämpligt att sökanden själv gör det, bland annat av följande skäl:

  • Det är svårt för sökanden att avgöra vilka som ska höras.
  • Grannar och andra kan känna press att skriva på utan att hinna sätta sig in vad den sökta åtgärden innebär för dem.
  • Nämnden vet inte om de som har hörts har fått se samma ritningar som tillhör ansökan.
  • Om åtgärden innebär en planavvikelse är det viktigt att de som ska höras får vetskap om vad avvikelsen är. Denna information är svår för sökanden att känna till och förmedla.
  • Om de som sökanden har hört är negativa till åtgärden är det viktigt att nämnden får ta del av dessa synpunkter direkt och inte via sökanden.

(jfr. prop. 1985/86:1 sid. 732)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

När ska grannar och andra höras?

Byggnadsnämnden ska underrätta grannar och andra berörda om ansökan om lov eller förhandsbesked i följande fall:

Inom detaljplan

  • om åtgärden avviker från planen

Inom områdesbestämmelser

  • om åtgärden avviker från bestämmelserna
  • om åtgärden inte är reglerad i bestämmelserna

Utanför detaljplan och områdesbestämmelser

  • alla åtgärder utom komplementbyggnader och små tillbyggnader till en- eller tvåbostadshus

Utanför detaljplan och områdesbestämmelser ska underrättelse ske för alla åtgärder utom kompletteringsåtgärder till en- och tvåbostadshus. Kompletteringsåtgärder är komplementbyggnader och små tillbyggnader till en- eller tvåbostadshus. Kompletteringsåtgärder är även byte av färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial och andra åtgärder som gör att byggnadens utseende avsevärt påverkas. Utanför detaljplan och områdesbestämmelser krävs det dock inte bygglov för byte av färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial och andra åtgärder som gör att byggnadens utseende avsevärt påverkas. Detta innebär att det aldrig blir aktuellt att höra grannar och andra för sådana åtgärder utanför detaljplan och områdesbestämmelser.

25 §
  Byggnadsnämnden ska underrätta dem som avses i 5 kap. 11 § första stycket 2 och 3 och ge dem tillfälle att yttra sig över en ansökan som avser en åtgärd som
   1. innebär en avvikelse från en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
   2. ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan, inte är reglerad i områdesbestämmelser och inte heller är en sådan åtgärd som avses i 31 a § 1.

Om ett stort antal personer ska underrättas, får nämnden tillämpa 5 kap. 35 § första stycket 2.

Underrättelse enligt första stycket behöver inte ske om det är uppenbart att lov inte kan ges. Lag (2015:668) .

31 a §
  Bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden
   1. innebär endast att en byggnad ändras på ett sådant sätt som avses i 2 § första stycket 3 c eller att ett en- eller tvåbostadshus kompletteras med en komplementbyggnad eller en liten tillbyggnad,
   2. inte strider mot sådana områdesbestämmelser som avses i 4 kap. 42 § första stycket 3 eller 5 c, och
   3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1 §, 2 §
första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser. Lag (2014:900) .

När behöver grannar och andra inte höras?

Byggnadsnämnden behöver inte underrätta grannar och andra berörda om ansökan om lov eller förhandsbesked i följande fall:

Inom detaljplan

  • om åtgärden följer planen
  • om det är uppenbart att lov eller förhandsbesked inte kan ges

Inom områdesbestämmelser

  • om åtgärden följer bestämmelserna
  • om det är uppenbart att lov eller förhandsbesked inte kan ges

Utanför detaljplan och områdesbestämmelser

  • komplementbyggnader och små tillbyggnader till en- eller tvåbostadshus
  • det är uppenbart att lov eller förhandsbesked inte kan ges

Utanför detaljplan och områdesbestämmelser ska underrättelse ske för alla åtgärder utom kompletteringsåtgärder till en- och tvåbostadshus. Kompletteringsåtgärder är komplementbyggnader och små tillbyggnader till en- eller tvåbostadshus. Kompletteringsåtgärder är även byte av färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial och andra åtgärder som gör att byggnadens utseende avsevärt påverkas. Utanför detaljplan och områdesbestämmelser krävs det dock inte bygglov för byte av färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial och andra åtgärder som gör att byggnadens utseende avsevärt påverkas. Detta innebär att det aldrig blir aktuellt att höra grannar och andra för sådana åtgärder utanför detaljplan och områdesbestämmelser.

25 §
  Byggnadsnämnden ska underrätta dem som avses i 5 kap. 11 § första stycket 2 och 3 och ge dem tillfälle att yttra sig över en ansökan som avser en åtgärd som
   1. innebär en avvikelse från en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
   2. ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan, inte är reglerad i områdesbestämmelser och inte heller är en sådan åtgärd som avses i 31 a § 1.

Om ett stort antal personer ska underrättas, får nämnden tillämpa 5 kap. 35 § första stycket 2.

Underrättelse enligt första stycket behöver inte ske om det är uppenbart att lov inte kan ges. Lag (2015:668) .

31 a §
  Bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden
   1. innebär endast att en byggnad ändras på ett sådant sätt som avses i 2 § första stycket 3 c eller att ett en- eller tvåbostadshus kompletteras med en komplementbyggnad eller en liten tillbyggnad,
   2. inte strider mot sådana områdesbestämmelser som avses i 4 kap. 42 § första stycket 3 eller 5 c, och
   3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1 §, 2 §
första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser. Lag (2014:900) .

Vilka ska höras?

De som ska underrättas är:

  • kända sakägare
  • kända bostadsrättshavare som berörs
  • kända hyresgäster som berörs
  • kända boende som berörs
  • kända hyresgästorganisationer för berörda fastigheter

25 §
  Byggnadsnämnden ska underrätta dem som avses i 5 kap. 11 § första stycket 2 och 3 och ge dem tillfälle