På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Kommunernas särskilda boendelösningar

Enligt 2020 års bostadsmarknadsenkät erbjuder de flesta kommuner särskilda boendelösningar och insatser för personer som av olika anledningar inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden. Det är ofta kommunernas socialtjänster som hanterar den typen av boendefrågor.

Dessa särskilda boendelösningar kallas ibland den sekundära bostadsmarknaden, och hyreskontrakten benämns ofta som sociala kontrakt. Bostäderna är mer eller mindre tillfälliga och är kopplade till någon form av hyresavtal. Det vanligaste är andrahandskontrakt med begränsat besittningsskydd, och där boendet är förenat med tillsyn eller särskilda villkor eller regler. Bostadslösningarna har sin grund i biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) 4 kapitlet 1 § eller 2 §.

Antalet särskilda boendelösningar har ökat kraftigt på senare år och kommunerna har därför behövt utveckla verksamheten. En del kommuner har skapat särskilda enheter eller tjänster för att kunna möta en utveckling där hushåll stängs ute från bostadsmarknaden, och allt fler människor behöver samhällets hjälp med att hitta en lämplig bostad. Några orsaker till utvecklingen sägs vara brist på bostäder och hyresvärdars hårdare krav på blivande hyresgäster, ökade inkomstklyftor mellan de som arbetar och de som får ekonomiskt stöd från samhället. Nyanlända personer som behöver bosättas enligt bosättningslagen har ytterligare adderat ett bostadsbehov som kommunerna behöver hantera.

Kommunerna samverkar med fastighetsägare

Ett sätt att få tillgång till bostäder för denna verksamhet är att samverka med allmännyttan eller privata fastighetsägare. Oavsett vilken aktör kommunerna samverkar med behövs det garantier som skyddar fastighetsägaren vid eventuella problem.

Enligt Boverkets tidigare kartläggningar hyr kommunerna in allt fler lägenheter från allmännyttan eller privata hyresvärdar för att hjälpa personer som inte kan skaffa sig ett eget boende långsiktigt, eller som är på väg att bli hemlösa på grund av vräkning. Hyresvärdarna upplåter lägenheter som kommunen sedan hyr ut i andra hand till behövande hushåll, med så kallade sociala hyreskontrakt.

Ett annat sätt är att kommunerna köper in bostadsrätter och sedan hyr ut dem i andra hand. Det gör det lättare för kommunerna att snabbt få fram nya lägenheter. I vissa fall kan det även handla om uthyrning av bostäder som kommunen själv äger, till exempel enfamiljshus, tillfälliga modulbostäder eller mobila villavagnar med mera.

Ny definition i årets enkät

Den sekundära bostadsmarknaden, som beskrivs ovan, kan definieras som den sociala verksamhet som bygger på att socialtjänsten under en prövotid träder in som hyresvärd för sina klienter i avvaktan på att dessa ska kunna teckna ett förstahandskontrakt. Denna verksamhet uppstod på 1980-talet och har sedan dess vuxit i omfattning. Boverket har följt den sekundära bostadsmarknadens kvantitativa utveckling sedan 2009. Länge ställdes samma fråga till kommunerna och svaren som gavs handlade enbart om omfattningen av socialtjänstens sekundära bostadslösningar.

På senare år har det dock blivit mer komplicerat att besvara frågan som ställs i enkäten och det beror på att nya bostadslösningar och nya partsförhållanden har tillkommit. I många kommuner är socialtjänsten inte längre ensam om att hyra ut lägenheter i andra hand. I årets enkät har därför tillförts en definition som tydliggör att det är antalet beviljade sociala hyreskontrakt enligt biståndsbeslut med stöd av 4 kap. 1 § eller 2 § SoL som efterfrågas. Detta har gett tydligare svar, men har orsakat ett avbrott i trendlinjen. Eftersom kommunerna har sorterat bort de bostadslösningar som inte stämmer med definitionen har också antalet sociala hyreskontrakt minskat. Denna minskning av antalet sociala hyreskontrakt som redovisas i årets enkät riskerar därför att tolkas fel. Att den uppåtgående trenden ser ut att ha brutits ska inte tolkas som att antalet sociala hyreskontrakt är betydligt färre i år, jämfört med föregående år, utan det beror på att definitionen har ändrats. De olika formerna av kommunala andrahandsuthyrningar redovisas separat, se nedan.

Majoriteten av kommunerna hyr ut lägenheter i andra hand, med biståndsbeslut

I årets bostadsmarknadsenkät svarar 248 kommuner att de hyr ut lägenheter i andra hand, med biståndsbeslut enligt 4 kap. 1 § eller 2 § SoL, till personer som inte har blivit godkända på den ordinarie bostadsmarknaden. Sammanlagt 24 kommuner svarar att de inte har sådana lägenheter. Av de kommuner som svarar nej tillhör samtliga gruppen "övriga kommuner med färre än 25 000 invånare". Totalt 18 kommuner har valt att inte besvara frågan. 

Cirka 20 600 andrahandslägenheter med särskilda villkor, beviljade med stöd av SoL

Det sammanlagda antalet andrahandslägenheter som kommunerna hade den 1 januari 2020, och som beviljats med stöd av 4 kap. 1 § eller 2 § SoL, uppgår (enligt de 248 kommuner som uppger något antal) till cirka 20 580 lägenheter. Det kan jämföras med förra årets bostadsmarknadsenkät, då 265 kommuner svarade att de sammanlagt hade cirka 26 100 lägenheter med särskilda villkor. Men som nämnts så beror minskningen på att definitionen har ändrats.

Cirka 79 procent av lägenheterna som kommunerna hyr ut i andra hand är hyresrätter. En viss osäkerhet råder dock i vilken utsträckning lägenheter som hyrs ut i andra hand används till målgrupper med socialt biståndsbeslut respektive nyanlända. I en del kommuner förs det ingen statistik alls över vilka av dessa kontraktsinnehavare som inte är godkända på bostadsmarknaden, respektive har fått hjälp med ett hyreskontrakt på andra grunder.

Andrahandsuthyrning utan biståndsbeslut

På senare år har skett en ökning av en verksamhet där något annat kommunalt organ (än socialtjänsten) träder in som ställföreträdande förstahandshyresgäst för de bostadsbehövandes räkning. På frågan om det finns sekundära bostadslösningar utan biståndsbeslut enligt SoL svarar 53 kommuner ja, 209 svarar nej, medan 28 kommuner inte har besvarat frågan. Frågan om hur många av den här typen av bostäder det fanns 1 januari 2020 har besvarats av 46 kommuner. Totalt sett summerar kommunernas svar på frågan hur många bostäder som kommunen hyr ut i andra hand utan biståndsbeslut till cirka 6 800 bostäder. Nära hälften, eller 3 200, av dessa bostäder uppges finnas i Stockholms stad.

Sammanlagt cirka 27 400 andrahandskontrakt

Intressant att notera är att om antalet sociala andrahandskontrakt enligt SoL och kommunernas övriga andrahandsuthyrning läggs samman så hamnar totalsumman på 27 400. Detta kan då jämföras med att det vid samma tidpunkt förra året uppskattades finnas 26 100 bostäder med sociala hyreskontrakt. Även om det inte är möjligt att avgöra om ökningen från 26 100 till 27 400 beror på att fler biståndsbeslutade andrahandskontrakt har beviljats eller om det är den övriga andrahandsuthyrningen som har ökat, så indikerar resultatet att det totalt sett har skett en volymökning jämfört med föregående år. 

Närmare hälften av kommunerna har direktägda bostäder

En del av kommunernas sociala bostadslösningar utgörs av direktägda bostäder. Vanligen fungerar dessa bostäder som genomgångsboenden. På frågan om kommunen direktäger bostäder, till exempel i form av bostadsrätter eller småhus (se faktaruta nedan), svarar 136 kommuner att de gör det. Av dessa uppger 120 kommuner ett bestämt antal. Baserat på kommunernas bedömningar finns det sammanlagt drygt 6 280 bostäder i landet som ägs direkt av kommunerna enligt denna definition.

I förra årets enkät uppgav 148 kommuner att de hade direktägda bostäder, och det sammanlagda antalet uppgick till cirka 7 600 direktägda bostäder. Det är i år 15 kommuner som inte har besvarat frågan.

Direktägda bostäder

Direktägda bostäder är bostäder som inte ägs av kommunen via något allmännyttigt kommunalt bostadsbolag, utan som kommunen har förvärvat direkt och som är registrerade med kommunens organisationsnummer.

På frågan om hur stor andel av det direktägda beståndet som används till att hyra ut bostäder i andra hand, till personer som inte är berättigade till en bostad enligt SoL, är det 52 kommuner som anger en andel. Av dessa 52 kommuner är det 34 kommuner som svarar att andelen är 50 procent eller högre. Det ska noteras att en kommun kan svara att andelen är 100 procent och att det då rör sig om en enda bostad.

Ett fåtal kommuner har köpt in nya bostäder under 2019

Totalt 8 kommuner svarar att de under 2019 har köpt in enskilda hyresfastigheter, bostadsrätter eller småhus för att tillgodose behovet av bostäder för personer som kommunen har ett särskilt ansvar för. Kommunerna bedömer att de sammanlagt har köpt in cirka 23 lägenheter. Enligt förra årets enkät var det 18 kommuner som köpte in sammanlagt drygt 90 lägenheter.

Flest direktägda bostäder finns i större högskoleorter

Det största sammanlagda antalet direktägda bostäder finns i kommungruppen "högskoleorter med fler än 75 000 invånare". I denna grupp, som består av 17 kommuner, finns sammanlagt drygt 2 850 direktägda bostäder. Det motsvarar något färre än hälften av alla direktägda bostäder i landet. Därefter kommer kommunerna i Storstockholm, med närmare 1 150 direktägda bostäder. Det motsvarar en knapp femtedel av det totala antalet direktägda bostäder i riket.

Diagram över antal direktägda bostäder enligt kommunernas bedömning januari 2020, fördelat på kommungrupper. Innehållet i diagrammet beskrivs i brödtexten.
Antal direktägda bostäder enligt kommunernas bedömning januari 2020, fördelat på kommungrupper. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2020, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Andrahandskontrakt till olika målgrupper

Målgruppen för bostadslösningar med särskilda villkor, beviljade enligt SoL, kan vara allt från personer med missbruksproblematik som behöver ”träna” sig i att klara av ett eget boende, till nyanlända flyktinghushåll med barn som plötsligt blivit bostadslösa på grund av att deras inneboende hos släktingar eller bekanta upphört. Andrahandskontrakt kan alltså beviljas till personer med särskilda svårigheter att själva få kontrakt, till exempel på grund av psykisk ohälsa som därmed inte har förmåga att anordna boende på egen hand. I vissa fall hjälper kommunen de som är motiverade och har en pågående behandling för beroende, men som inte kan få ett eget kontrakt under behandlingsperioden. Då kan de få ett kortvarigt socialt kontrakt. Hemlösa barnfamiljer kan också få ett kortvarigt socialt kontrakt för att hinna ordna sin situation.

En kommun förklarar att deras andrahandskontrakt behövs därför att bostadsmarknaden är svår och att det i kommunen finns många socioekonomiskt utsatta personer, det vill säga att det finns många bidragstagande och skuldsatta personer. En annan kommun uppger att personer som noga har utforskat alla möjligheter till eget kontrakt, och om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt, kan få ett andrahandskontrakt. 

Flest andrahandslägenheter med särskilda villkor finns i större högskoleorter

Det största antalet andrahandslägenheter med särskilda villkor, som beviljats med stöd av SoL, finns i kommungruppen "högskoleorter med fler än 75 000 invånare". Där finns närmare 6 300 sådana lägenheter, vilket motsvarar nästan en fjärdedel av det totala antalet i hela landet. I Storstockholm finns också ett stort antal. Där finns drygt 4 800 lägenheter, eller nästan en femtedel av rikets totala antal andrahandslägenheter med särskilda villkor.

Diagram över antal andrahandslägenheter med särskilda villkor enligt kommunernas bedömning januari 2020, fördelat på kommungrupper. Innehållet i diagrammet beskrivs i brödtexten.
Antal andrahandslägenheter med särskilda villkor (med stöd av SoL) enligt kommunernas bedömning januari 2020, fördelat på kommungrupper. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2020, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Andrahandskontrakt som en väg in på den ordinarie bostadsmarknaden

Ett av målen med kommunernas bostadslösningar är att underlätta för personer att långsiktigt etablera sig på den ordinarie bostadsmarknaden. Av de 248 kommuner som hyr ut lägenheter i andra hand (med stöd av SoL) svarar 213 att de har som mål att dessa avtal ska övergå i vanliga hyreskontrakt. Av kommungruppsindelningen framgår att 10 av 12 kommuner i Stormalmö, 10 av 13 kommuner i Storgöteborg och 15 av 26 kommuner i Storstockholm har denna målsättning. I övriga riket svarar 92 procent eller 12 av 13 kommuner som tillhör kommungruppen högskoleorter med färre än 75 000 invånare att målsättningen är att hushåll med andrahandskontrakt ska ta över dessa och bo kvar utan tillsyn eller särskilda regler.

Diagram över andel kommuner inom respektive kommungrupp med målsättning att andrahandshyresgäster ska ta över kontrakt, samt andel kommuner där detta skedde under år 2019. Innehållet i diagrammet beskrivs i brödtexten.
Andel kommuner inom respektive kommungrupp som svarar ja på frågan om målet är att hushållet ska ta över hyreskontraktet och bo kvar utan tillsyn och utan särskilda villkor eller regler. Samt andel av dessa kommuner som svarar att någon av kommunens andrahandshyresgäster fick ta över hyreskontraktet under år 2019. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2020, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Kommuner med målsättning att omvandla andrahandskontrakt till förstahandskontrakt har sammanlagt uppgett att 1 710 hushåll fick ta över sitt hyreskontrakt under år 2019. Av kommungruppsindelningen framgår i 12 av 15 kommuner i Storstockholm, 7 av 10 kommuner i Storgöteborg och 4 av 10 kommuner i Stormalmö fanns det någon eller några av kommunens andrahandshyresgäster fick ta över hyreskontraktet under år 2019. Kommunerna i Stormalmö sticker ut eftersom det är förhållandevis få av dessa som svarar att de fanns någon som fick ta över ett andrahandskontrakt förra året.

Genomgångsbostäder

En del kommuner använder så kallade genomgångsbostäder, det vill säga att personer som inte själva kan ordna en bostad efter en prövotid i ett andrahandsboende antingen erbjuds ett förstahandskontrakt i en annan lägenhet, eller själv skaffar sig ett förstahandsboende boende på den vanliga bostadsmarknaden. I årets bostadsmarknadsenkät svarar 112 kommuner att någon av kommunens andrahandshyresgäster förra året flyttade vidare till en annan bostad med förstahandskontrakt. Av dessa 112 kommuner har 17 kommuner uppskattat antalet berörda hushåll till 126. 

Närmare 5 000 barn bor i andrahandslägenheter

I en del fall har hushåll som beviljats bistånd i form av ett andrahandskontrakt enligt 4 kap. 1 § eller 2 § SoL också hemmavarande barn under 18 år. Den 1 januari 2020 beräknar kommunerna att det sammanlagt bodde ca 4 950 barn i kommunernas andrahandslägenheter. 168 kommuner svarar ja på frågan medan 34 svarar nej på frågan om det finns hushåll med minderåriga barn boendes i de kommunala andrahandslägenheterna. Göteborgs kommun beräknar att det vid årsskiftet fanns 800 barn boendes i andrahandslägenheterna. Näst flest barn fanns det i Eskilstuna (272) och tredje mest barnrika kommun var Södertälje med 174 barn.   

Nästan ingen kommun har valt att lämna kommentarer beträffande övertagande av andrahandskontrakt eller frågan om vidareflytt till en annan bostad. Två kommuner påpekar dock att de inte alltid har kännedom om vart hyresgäster tar vägen när dessa säger upp andrahandskontraktet med kommunen.  

Avhysningar drabbar hushåll med och utan barn

Det förekommer att hushåll som beviljats en bostadslösning i form av ett andrahandskontrakt med särskilda villkor, bryter mot villkoren och blir avhysta. Som svar på frågan hur många hushåll som blev av med sitt andrahandskontrakt genom avhysning under 2019 uppger 107 kommuner att detta förekom. Sammanlagt redovisas 235 hushåll utan barn och 24 med barn ha blivit avhysta under 2019. Några få kommuner har lämnat kommenterar angående avhysningar men svaren är svårtolkade. Till viss del beror detta på att kommunerna tolkar frågan på olika sätt. Exempelvis skriver en kommun att 18 hushåll är på väg att avhysas men av kommunens svar framgår att det sannolikt rör sig om nyanlända som kommunen har bosatt i andrahandslägenheter och som man nu vill ska flytta därifrån. En annan kommun svarar att sex avhysningar har skett i externt hyrda andrahandskontrakt, men utan att förklara innebörden av externt hyrda andrahandskontrakt. Av svaret framgår heller inte skälen till att dessa ska avhysas.

Uppsökande verksamhet för att förebygga vräkningar

Den vanligaste åtgärden för att motverka eller avhjälpa hemlöshet är att hyra ut andrahandslägenheter till personer som inte har blivit godkända på den ordinarie bostadsmarknaden. Den näst vanligaste åtgärden är uppsökande verksamhet för att förebygga vräkningar, till exempel med rådgivning eller särskilda insatser.

Den tredje vanligaste åtgärden är att ingå överenskommelser med det allmännyttiga bostadsföretaget om att sänka kraven på de bostadssökande. Till exempel kan allmännyttan då godkänna försörjningsstöd som inkomst.

Nedan redovisas hur kommunernas svar fördelade sig över samtliga svarsalternativ (det är möjligt att ange mer än ett svarsalternativ):

  • Uthyrning av andrahandslägenheter till personer som inte har blivit godkända på den ordinarie bostadsmarknaden (222 kommuner)
  • Uppsökande verksamhet för att förebygga vräkningar, till exempel med rådgivning eller särskilda insatser (162 kommuner)
  • Överenskommelse med det allmännyttiga bostadsföretaget att sänka kraven på de bostadssökande, till exempel godkänna försörjningsstöd som inkomst (95 kommuner)
  • Hyresgarantier (66 kommuner)
  • Överenskommelse med privata fastighetsägare att de ska sänka kraven på de bostadssökande, till exempel godkänna försörjningsstöd som inkomst (22 kommuner)
  • "Bostad först" – en person erbjuds först en permanent bostad, därefter stöd på egna villkor (23 kommuner)
  • Egna fastigheter med lägenheter som kan hyras ut lång tid med förstahandskontrakt till personer som inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden (21 kommuner).

Andra åtgärder: rådgivning, boskola och samordnare

Förutom att tillhandahålla bostäder motverkar eller avhjälper flera kommuner hemlöshet genom att erbjuda bostadsrådgivning, budget- och skuldrådgivning samt hjälp med budgetsanering. Insatserna ska leda till att hushållen så småningom kvalificerar sig för egna förstahandskontrakt.

Förutom regelbundna möten med hyresvärdar svarar några kommuner att det har så kallad boskola, där den bostadssökande kan lära sig mer om hur det är att bo i hyresrätt. Andra kommuner har anställt boendesamordnare (s.k. boendelotsar) som bland annat fungerar som en länk mellan hyresvärd och hyresgäst. Ett antal kommuner uppger att de har akut- eller jourlägenheter för individer som snabbt behöver tak över huvudet, till exempel i samband med våld. Kommuner kan även gå i borgen för hyresgäster. 

Under fördjupningsfliken hittar du kommunernas svar på ett urval av frågorna.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej