På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Kommunernas särskilda boendelösningar

Granskad:

Enligt 2021 års bostadsmarknadsenkät erbjuder de flesta kommuner särskilda boendelösningar och insatser för personer som av olika anledningar inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden. Det är ofta kommunernas socialtjänster som hanterar den typen av boendefrågor.

Kommunernas särskilda bostadslösningar kallas för den sekundära bostadsmarknaden

Kommunernas särskilda boendelösningar kallas ibland den sekundära bostadsmarknaden, och hyreskontrakten benämns ofta som sociala kontrakt. Bostäderna är mer eller mindre tillfälliga och är kopplade till någon form av hyresavtal. Det vanligaste är andrahandskontrakt med begränsat besittningsskydd, och där boendet är förenat med tillsyn eller särskilda villkor eller regler. Bostadslösningarna har sin grund i biståndsbeslut enligt 4 kap. 1 och 2 §§ socialtjänstlagen (2001:453), nedan kallad SoL.

Antalet särskilda boendelösningar har ökat över tid och kommunerna har därför behövt utveckla verksamheten. En del kommuner har skapat särskilda enheter eller tjänster för att kunna möta en utveckling där fler hushåll inte når upp till kraven för att få en bostad på den ordinarie bostadsmarknaden och att allt fler därför anhåller om att få samhällets hjälp med att möjliggöra en egen bostad med förstahandskontrakt.

Några av orsakerna till utvecklingen är att en större delmängd av hushållen har hamnat i utanförskap. Utbudet av bostäder som hushåll med försörjningsstöd, sjuk- eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan eller som har inkomster från arbetsmarknadsåtgärder har alltid varit begränsat, men problemen förstärkts när det råder generell brist på bostäder, samtidigt som inkomstklyftorna mellan de som arbetar och de som får ekonomiskt stöd från samhället ökar. Detta kan upplevas som att hyresvärdarnas tillträdeskrav på blivande hyresgäster har höjts, vilket dock är svårt att bevisa. En annan omständighet är att kommunernas socialtjänster allt mer avgränsar de särskilda bostadslösningarna till personer som utöver en otillfredsställd bostadssituation även måste ha en social eller psykologisk problematik. 

Kommunerna samverkar med fastighetsägare

Ett sätt för kommunerna att få tillgång till bostäder för denna verksamhet är att samverka med allmännyttan eller privata fastighetsägare. Oavsett vilken aktör kommunerna samverkar med behövs det garantier som skyddar fastighetsägaren vid eventuella problem. Det är därför som socialtjänsten eller någon annan bostadssocial enhet inom kommunen går in som förstahandshyresgäst. Genom att hyra ut lägenheter i andra hand så går det att förena lägenhetsuthyrningen med särskilda villkor samt går det att begränsa klienternas besittningsskydd. 

Enligt Boverkets tidigare kartläggningar i BME hyr kommunerna in allt fler lägenheter från allmännyttan eller privata hyresvärdar för att hjälpa personer som inte kan skaffa sig ett eget boende långsiktigt, eller som är på väg att bli hemlösa på grund av vräkning. Hyresvärdarna upplåter lägenheter som kommunen sedan hyr ut i andra hand till behövande hushåll, med så kallade sociala hyreskontrakt.

Ett annat sätt är att kommunerna köper in bostadsrätter och sedan hyr ut dem i andra hand. Det gör det lättare för kommunerna att snabbt få fram nya lägenheter. I vissa fall kan det även handla om uthyrning av bostäder som kommunen själv äger, till exempel enfamiljshus, tillfälliga modulbostäder eller mobila villavagnar med mera.

Den sekundära bostadsmarknaden har en lång historia

Den sekundära bostadsmarknaden, som beskrivs ovan, kan alltså definieras som den sociala verksamhet som bygger på att socialtjänsten under en prövotid träder in som hyresvärd för sina klienter i avvaktan på att dessa ska kunna teckna ett förstahandskontrakt. Denna verksamhet uppstod på 1980-talet och har sedan dess vuxit i omfattning. Målgruppen för bostadslösningar med särskilda villkor, beviljade enligt SoL, kan vara allt från personer med missbruksproblematik som behöver ”träna” sig i att klara av ett eget boende, till nyanlända invandrare med barn som plötsligt blivit bostadslösa på grund av att deras inneboende hos släktingar eller bekanta upphört. Andrahandskontrakt kan alltså beviljas till personer med särskilda svårigheter att själva få kontrakt, till exempel på grund av psykisk ohälsa som därmed inte har förmåga att anordna boende på egen hand. I vissa fall hjälper kommunen de som är motiverade och har en pågående behandling för beroende, men som inte kan få ett eget kontrakt under behandlingsperioden. Då kan de få ett kortvarigt socialt kontrakt. Hemlösa barnfamiljer kan också få ett kortvarigt socialt kontrakt för att hinna ordna sin situation.

Boverket har följt den sekundära bostadsmarknadens kvantitativa utveckling sedan 2009. Länge ställdes samma fråga till kommunerna och svaren som gavs handlade enbart om omfattningen av socialtjänstens särskilda bostadslösningar i form av andrahandskontrakt. På senare år har det dock blivit mer komplicerat att besvara frågan som ställs i enkäten och det beror på att nya bostadslösningar och nya partsförhållanden har tillkommit. Exempelvis har nyanlända invandrare som behöver bosättas enligt bosättningslagen ytterligare adderat ett bostadsbehov som kommunerna behöver hantera. I många kommuner är socialtjänsten inte längre ensam om att hyra ut lägenheter i andra hand. Frågan har därmed omarbetats och har tillförts en definition som tydliggör att det är antalet beviljade sociala hyreskontrakt enligt biståndsbeslut med stöd av 4 kap. 1 § eller 2 § SoL som efterfrågas. De olika formerna av kommunala andrahandsuthyrningar redovisas separat, se nedan.

Majoriteten av kommunerna hyr ut lägenheter i andra hand, med biståndsbeslut

I årets bostadsmarknadsenkät svarar 249 kommuner att de hyr ut lägenheter i andra hand, med biståndsbeslut enligt SoL, till personer som inte har blivit godkända på den ordinarie bostadsmarknaden. Sammanlagt 17 kommuner svarar att de inte har sådana lägenheter. Av de kommuner som svarar nej tillhör majoriteten (14) kommungruppen "övriga kommuner med färre än 25 000 invånare". Totalt 24 kommuner har valt att inte besvara frågan. 

Sociala andrahandslägenheter med särskilda villkor, beviljade med stöd av SoL

Antalet andrahandslägenheter som beviljats med stöd av SoL uppgår till cirka 19 600 lägenheter, fördelat på 235 kommuner. Det kan jämföras med förra årets bostadsmarknadsenkät, då 248 kommuner svarade att de sammanlagt hade cirka 20 600 lägenheter med särskilda villkor.

En viss osäkerhet råder dock i vilken utsträckning lägenheter som hyrs ut i andra hand används till målgrupper med socialt biståndsbeslut respektive nyanlända invandrare. I en del kommuner förs det ingen statistik alls över vilka av dessa kontraktsinnehavare som inte är godkända på bostadsmarknaden, respektive har fått hjälp med ett hyreskontrakt på andra grunder. Toppen nåddes 2017 och 2019 då kommunerna uppgav att det fanns fler än 26 000 andrahandslägenheter. Därefter har antalet sociala hyreskontrakt minskat med cirka 7000. En trolig förklaring till detta hopp i statistiken är att bostadslösningar som avsåg kommunanvisade nyanlända slogs ihop med de bostadslösningar som definieras som sociala andrahandskontrakt. Men hursomhelst förefaller trenden med ökade sociala hyreskontrakt dock ha brutits i och med att summan för första gången börjar närma sig 2016 års nivå som då summerades till 18 500.

Andrahandsuthyrning utan biståndsbeslut

Noterbart är att det på senare år har skett en ökning av en verksamhet där något annat kommunalt organ än socialtjänsten träder in som ställföreträdande förstahandshyresgäst för de bostadsbehövandes räkning. På frågan om det finns sekundära bostadslösningar utan biståndsbeslut enligt SoL svarar 58 kommuner ja, 205 svarar nej, medan 27 kommuner inte har besvarat frågan. Frågan om hur många av den här typen av bostäder det fanns 1 januari 2021 har besvarats av 53 kommuner. Totalt sett summerar kommunernas svar på frågan hur många bostäder som kommunen hyr ut i andra hand utan biståndsbeslut till cirka 6 700 bostäder. Av dessa bostäder finns närmare 40 procent i Stockholm som uppger att de har 2 400 lägenheter, Göteborg som uppger 1 300 och Uppsala som uppger att det finns 580 lägenheter som hyrs ut i andra hand utan biståndsbeslut enligt SoL.

Om de kommunala andrahandslägenheterna enligt SoL och kommunernas övriga andrahandsuthyrning läggs samman så hamnar totalsumman på drygt 26 000, vilket kan sägs utgöra den samlade sekundära bostadsmarknadens storlek. Det innebär att cirka 1,7 procent av landets totala hyresrättsmarknad utgörs av lägenheter där kommunen står som förstahandshyresgäst och där hyresgästerna har sociala andrahandskontrakt.

Närmare hälften av kommunerna har direktägda bostäder

En del av kommunernas sociala bostadslösningar utgörs av direktägda bostäder.

Direktägda bostäder är bostäder som inte ägs av kommunen via något allmännyttigt kommunalt bostadsbolag, utan som kommunen har förvärvat direkt och som är registrerade med kommunens organisationsnummer. Vanligen fungerar dessa bostäder som genomgångsboenden.

På frågan om kommunen direktäger bostäder, till exempel i form av bostadsrätter eller småhus (se faktaruta nedan), svarar 124 kommuner att de gör det. Av dessa uppger 121 kommuner ett bestämt antal. Baserat på kommunernas bedömningar finns det sammanlagt drygt något fler än 7 300 bostäder i landet som ägs direkt av kommunerna enligt denna definition. Det är i år 28 kommuner som inte har besvarat frågan.

I förra årets enkät uppgav 135 kommuner att de hade direktägda bostäder, och det sammanlagda antalet uppgick till närmare 6 300 direktägda bostäder.

På frågan om hur stor andel av de direktägda bostäderna som används till personer som inte är berättigade till en biståndsbeslutad bostadslösning enligt SoL, är det 64 som lämnar ett svar. Av dessa uppger 45 kommuner att andelen bostäder som går till icke biståndsberättigade personers bostadsbehov är 50 procent eller högre. I de allra flesta fallen rör det sig som uthyrning till hemlösa, eller nyanlända invandrare. Det ska noteras att en kommun kan svara att andelen är 100 procent och att det då rör sig om en enda bostad. Omvänt är det 43 kommuner som enbart använder sina bostäder till personer med biståndsbeslutade bostadslösningar enligt SoL.

Tittar vi på storleken på det ägda beståndet så ligger Uppsala i toppen. Uppsala svarar att de har 1000 direktägda lägenheter, vilket är flest landet. Cirka 30 procent av Uppsalas egna bostäder hyrs ut till socialtjänstens klienter som med stöd av SoL beviljas ett socialt andrahandskontrakt. Resterande 70 procent används till att bosätta anvisade nyanlända enligt bosättningslagen, som LSS-bostäder eller som trygghetsbostäder, förmedlade via den kommunala bostadsförmedlingen. 

Näst flest direktägda bostäder har Västerås, som uppger 710 lägenheter, varav cirka 75 procent hyrs ut till personer med biståndsbeslut. I Malmö (400 lägenheter) är motsvarande andel 75 procents uthyrning till personer med biståndsbeslut, medan det omvända råder i Helsingborg (412 lägenheter) där kommunen svarar att cirka 75 procent av de direktägda bostäderna hyrs ut till personer som inte har biståndsbeslut.    

Flest direktägda bostäder finns i större högskoleorter

Det största sammanlagda antalet direktägda bostäder finns i kommungruppen "högskoleorter med fler än 75 000 invånare". I denna grupp, som består av 17 kommuner, finns sammanlagt drygt 3 200 direktägda bostäder. Det motsvarar 44 procent av alla direktägda bostäder i landet. Därefter kommer kommunerna i Storstockholm, med närmare 17 procent.

Antal direktägda bostäder enligt kommunernas bedömning januari 2021, fördelat på kommungrupper. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2021, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Flest andrahandslägenheter med särskilda villkor finns i större högskoleorter

Det största antalet andrahandslägenheter med särskilda villkor, som beviljats med stöd av SoL, finns i kommungruppen "högskoleorter med fler än 75 000 invånare". Där finns närmare 5 000 sådana lägenheter, vilket motsvarar en fjärdedel av det totala antalet i hela landet. I Storstockholm finns också ett stort antal. Där finns drygt 4 300 lägenheter.

Antal andrahandslägenheter med särskilda villkor (med stöd av SoL) enligt kommunernas bedömning januari 2021, fördelat på kommungrupper. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2021, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Uppsökande verksamhet för att förebygga vräkningar

Den vanligaste åtgärden för att motverka eller avhjälpa hemlöshet är att hyra ut andrahandslägenheter till personer som inte har blivit godkända på den ordinarie bostadsmarknaden. Den näst vanligaste åtgärden är uppsökande verksamhet för att förebygga vräkningar, till exempel med rådgivning eller särskilda insatser.

Den tredje vanligaste åtgärden är att ingå överenskommelser med det allmännyttiga bostadsföretaget om att sänka kraven på de bostadssökande. Till exempel kan allmännyttan då godkänna försörjningsstöd som inkomst.

Nedan redovisas hur kommunernas svar fördelade sig över samtliga svarsalternativ (det är möjligt att ange mer än ett svarsalternativ):

  • Uthyrning av andrahandslägenheter till personer som inte har blivit godkända på den ordinarie bostadsmarknaden (216 kommuner)
  • Uppsökande verksamhet för att förebygga vräkningar, till exempel med rådgivning eller särskilda insatser (171 kommuner)
  • Överenskommelse med det allmännyttiga bostadsföretaget att sänka kraven på de bostadssökande, till exempel godkänna försörjningsstöd som inkomst (101 kommuner)
  • Hyresgarantier (57 kommuner)
  • Överenskommelse med privata fastighetsägare att de ska sänka kraven på de bostadssökande, till exempel godkänna försörjningsstöd som inkomst (24 kommuner)
  • "Bostad först" – en person erbjuds ett förstahandskontrakt med fullt besittningsskydd, därefter stöd på egna villkor (20 kommuner)
  • Egna fastigheter med lägenheter som kan hyras ut lång tid med förstahandskontrakt till personer som inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden (28 kommuner).

Andra åtgärder: rådgivning, bo-skola och samordnare

Förutom att tillhandahålla bostäder motverkar eller avhjälper flera kommuner hemlöshet genom att erbjuda bostadsrådgivning, budget- och skuldrådgivning samt hjälp med budgetsanering. Insatserna ska leda till att hushållen så småningom kvalificerar sig för egna förstahandskontrakt. I Stockholm finns det möjlighet att genom den bostadssociala stiftelsen, SHIS, tillhandahålla genomgångsbostäder med hyreskontrakt som maximalt kan utsträckas till fem år.

Förutom regelbundna möten med hyresvärdar svarar några kommuner att det har så kallad bo-skola, där den bostadssökande kan lära sig mer om hur det är att bo i hyresrätt. Andra kommuner har anställt boendesamordnare (s.k. boendelotsar) som bland annat fungerar som en länk mellan hyresvärd och hyresgäst. Ett antal kommuner uppger att de har akut- eller jourlägenheter för individer som snabbt behöver tak över huvudet, till exempel i samband med våld. Kommuner kan även gå i borgen för hyresgäster. 

Under fördjupningsfliken hittar du kommunernas svar på ett urval av frågorna.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen