Kommunernas särskilda boendelösningar

Enligt 2019 års bostadsmarknadsenkät erbjuder de flesta kommuner särskilda boendelösningar och insatser för personer som av olika anledningar inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden. Det är ofta kommunernas socialtjänster som hanterar den typen av boendefrågor.

Dessa särskilda boendelösningar kallas ibland den sekundära bostadsmarknaden, och hyreskontrakten benämns ofta som sociala kontrakt. Bostäderna är mer eller mindre tillfälliga och är kopplade till någon form av hyresavtal. Det vanligaste är andrahandskontrakt med begränsat besittningsskydd, och där boendet är förenat med tillsyn eller särskilda villkor eller regler.

Antalet särskilda boendelösningar har ökat kraftigt på senare år och kommunerna har därför behövt utveckla verksamheten. En del kommuner har skapat särskilda enheter eller tjänster för att kunna möta en utveckling där hushåll stängs ute från bostadsmarknaden, och allt fler människor behöver samhällets hjälp med att hitta en lämplig bostad. Några orsaker till utvecklingen är brist på bostäder och hyresvärdars hårdare krav på blivande hyresgäster, ökade inkomstklyftor mellan de som arbetar och de som får ekonomiskt stöd från samhället. Konkurrensen från nyanlända personer som behöver bosättas enligt bosättningslagen har ytterligare adderat ett bostadsbehov som kommunerna behöver hantera.

Kommunerna samverkar med fastighetsägare

Ett sätt att få tillgång till bostäder för denna verksamhet är att samverka med allmännyttan eller privata fastighetsägare. Oavsett vilken aktör kommunerna samverkar med behövs det garantier som skyddar fastighetsägaren vid eventuella problem.

Enligt Boverkets tidigare kartläggningar hyr kommunerna in allt fler lägenheter från allmännyttan eller privata hyresvärdar för att hjälpa personer som inte kan skaffa sig ett eget boende långsiktigt, eller som är på väg att bli hemlösa på grund av vräkning. Hyresvärdarna upplåter lägenheter som kommunen sedan hyr ut i andra hand till behövande hushåll, med så kallade sociala hyreskontrakt.

Ett annat sätt är att kommunerna köper in bostadsrätter och sedan hyr ut dem i andra hand. Det gör det lättare för kommunerna att snabbt få fram nya lägenheter.

Majoriteten av kommunerna hyr ut lägenheter i andra hand

I 2019 års bostadsmarknadsenkät svarar 265 kommuner att de hyr ut lägenheter i andra hand till personer som inte har blivit godkända på den ordinarie bostadsmarknaden. Förra året var det 252 kommuner som svarade ja på frågan. Sammanlagt 16 kommuner svarar att de inte har sådana lägenheter, vilket är samma antal som förra året.

Av de kommuner som svarar nej tillhör 15 gruppen "övriga kommuner med färre än 25 000 invånare", och 1 tillhör Storstockholm. Totalt 9 kommuner har valt att inte besvara frågan. Det kan jämföras med förra året då det var 22 kommuner som inte besvarade frågan.

Några kommuner förklarar att det framför allt rör sig om personer med särskilda svårigheter att själva få kontrakt, till exempel på grund av psykisk ohälsa som därmed inte har förmåga att anordna boende på egen hand. I vissa fall hjälper kommunen de som är motiverade och har en pågående behandling för beroende, men som inte kan få ett eget kontrakt under behandlingsperioden. Då kan de få ett kortvarigt socialt kontrakt. Hemlösa barnfamiljer kan också få ett kortvarigt socialt kontrakt för att hinna ordna sin situation.

En kommun förklarar att kommunen kan hjälpa till med ett andrahandskontrakt om en person kan uppvisa att hen har sökt lägenhet aktivt på egen hand, efter att noga ha utforskat alla möjligheter till eget kontrakt. En annan kommun kommenterar att andrahandskontrakt kan beviljas om personen har uppenbara svårigheter att skaffa egen bostad och behovet inte kan tillgodoses på annat sätt.

Fler kommuner har rapporterat antal andrahandslägenheter med särskilda villkor

Det sammanlagda antalet andrahandslägenheter med särskilda villkor som kommunerna hade den 1 januari 2019 uppgår till cirka 26 100 lägenheter, enligt de 247 kommuner som uppger något antal. Det kan jämföras med förra årets bostadsmarknadsenkät, då 235 kommuner svarade att de sammanlagt hade cirka 23 800 lägenheter med särskilda villkor.

En förklaring till att antalet kommuner som uppger ett antal varierar, samt att antalet lägenheter varierar, är att kommunerna har andrahandslägenheter för uthyrning men att lägenheterna för närvarande inte hyrs ut i andra hand.

Cirka 80 procent av lägenheterna som kommunerna hyr ut i andra hand är hyresrätter. Några kommuner svarar att de inte har egna lägenheter utan hyr dessa av privata hyresvärdar och sedan hyr ut lägenheterna i andra hand via sin socialttjänst.

Flest andrahandslägenheter med särskilda villkor finns i större högskoleorter

Det största antalet andrahandslägenheter med särskilda villkor finns i kommungruppen "högskoleorter med fler än 75 000 invånare". Där finns närmare 6 300 sådana lägenheter, vilket motsvarar nästan en fjärdedel av det totala antalet i hela landet. I Storstockholm finns också ett stort antal. Där finns drygt 4 800 lägenheter, eller nästan en femtedel av rikets totala antal andrahandslägenheter med särskilda villkor.

Antal andrahandslägenheter med särskilda villkor enligt kommunernas bedömning januari 2019, fördelat på kommungrupper.
Antal andrahandslägenheter med särskilda villkor enligt kommunernas bedömning januari 2019, fördelat på kommungrupper. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2019, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Ett fåtal kommuner har köpt in nya bostäder under 2018

Totalt 18 kommuner svarar att de under 2018 har köpt in enskilda hyresfastigheter, bostadsrätter eller småhus för att tillgodose behovet av bostäder för personer som kommunen har ett särskilt ansvar för. Kommunerna bedömer att de sammanlagt har köpt in cirka 90 lägenheter. Enligt förra årets enkät var det 29 kommuner som köpte in sammanlagt drygt 300 lägenheter.

Närmare hälften av kommunerna har direktägda bostäder

En del av kommunernas sociala bostadslösningar utgörs av direktägda bostäder. Vanligen fungerar dessa bostäder som genomgångsboenden. På frågan om kommunen direktäger bostäder, till exempel i form av bostadsrätter eller småhus (se faktaruta nedan), svarar 148 kommuner att de gör det. Av dessa uppger 136 kommuner ett bestämt antal. Baserat på kommunernas bedömningar finns det sammanlagt drygt 7 600 bostäder i landet som ägs direkt av kommunerna enligt denna definition.

I förra årets enkät uppgav 130 kommuner att de hade direktägda bostäder, och det sammanlagda antalet uppgick till cirka 6 800 direktägda bostäder. Det är i år 12 kommuner som inte har besvarat frågan.

Direktägda bostäder

Direktägda bostäder är bostäder som inte ägs av kommunen via något allmännyttigt kommunalt bostadsbolag, utan som kommunen har förvärvat direkt och som är registrerade med kommunens organisationsnummer.

Flest direktägda bostäder finns i större högskoleorter

Det största sammanlagda antalet direktägda bostäder finns i kommungruppen "högskoleorter med fler än 75 000 invånare". I denna grupp, som består av 17 kommuner, finns sammanlagt drygt 3 300 direktägda bostäder. Det motsvarar nästan hälften av alla direktägda bostäder i landet. Därefter kommer kommunerna i Storstockholm, med närmare 1 400 direktägda bostäder. Det motsvarar en knapp femtedel av det totala antalet direktägda bostäder i riket.

Antal direktägda bostäder enligt kommunernas bedömning januari 2019, fördelat på kommungrupper.
Antal direktägda bostäder enligt kommunernas bedömning januari 2019, fördelat på kommungrupper. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2019, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Uppsökande verksamhet för att förebygga vräkningar

Den vanligaste åtgärden för att motverka eller avhjälpa hemlöshet är att hyra ut andrahandslägenheter till personer som inte har blivit godkända på den ordinarie bostadsmarknaden. Den näst vanligaste åtgärden är uppsökande verksamhet för att förebygga vräkningar, till exempel med rådgivning eller särskilda insatser.

Den tredje vanligaste åtgärden är att ingå överenskommelser med det allmännyttiga bostadsföretaget om att sänka kraven på de bostadssökande. Till exempel kan allmännyttan då godkänna försörjningsstöd som inkomst.

Nedan redovisas hur kommunernas svar fördelade sig över samtliga svarsalternativ (det är möjligt att ange mer än ett svarsalternativ):

  • Uthyrning av andrahandslägenheter till personer som inte har blivit godkända på den ordinarie bostadsmarknaden (201 kommuner)
  • Uppsökande verksamhet för att förebygga vräkningar, t.ex. med rådgivning eller särskilda insatser (174 kommuner)
  • Överenskommelse med det allmännyttiga bostadsföretaget att sänka kraven på de bostadssökande, t.ex. godkänna försörjningsstöd som inkomst (88 kommuner)
  • Hyresgarantier (67 kommuner)
  • Överenskommelse med privata fastighetsägare att de ska sänka kraven på de bostadssökande, t.ex. godkänna försörjningsstöd som inkomst (26 kommuner)
  • "Bostad först" – en person erbjuds först en permanent bostad, därefter stöd på egna villkor (29 kommuner)
  • Egna fastigheter med lägenheter som kan hyras ut lång tid med förstahandskontrakt till personer som inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden (17 kommuner).

Andra åtgärder: rådgivning, boskola och samordnare

Förutom att tillhandahålla bostäder motverkar eller avhjälper flera kommuner hemlöshet genom att erbjuda bostadsrådgivning, budget- och skuldrådgivning samt hjälp med budgetsanering. Insatserna ska leda till att hushållen så småningom kvalificerar sig för egna förstahandskontrakt.

Några kommuner har så kallad boskola, där den bostadssökande kan lära sig mer om hur det är att bo i hyresrätt. Andra kommuner har anställt boendesamordnare som bland annat fungerar som en länk mellan hyresvärd och hyresgäst. Ett antal kommuner uppger att de har akut- eller jourlägenheter för individer som snabbt behöver tak över huvudet, till exempel i samband med våld.

Under fördjupningsfliken hittar du kommunernas svar på ett urval av frågorna.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej