När EKS ska tillämpas
Boverkets konstruktionsregler, EKS, gäller bland annat för byggnader som uppförs eller ändras. Kraven som finns i EKS behandlas av kommunen i samband med tekniskt samråd och startbesked, innan byggnaden uppförs.
När EKS ska tillämpas
EKS gäller för uppförande av nya byggnader och vid ändring av byggnader samt för mark- och rivningsarbeten. EKS gäller däremot inte för bergtunnlar eller bergrum.
En byggnad är en varaktig konstruktion som
- består av tak eller av tak och väggar,
- är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten, samt
- är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den.
4 §
I denna lag avses med
allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,
byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och
ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .
EKS gäller även när man uppför eller ändrar vissa andra byggnadsverk än byggnader. Det handlar om byggnadsverk där brister i bärförmågan kan förorsaka risk för oproportionerligt stora skador. Ett exempel på sådana byggnadsverk kan vara cisterner, master och torn som, om de kollapsar, riskerar att skada människor som befinner sig i dess närhet.
2 § Föreskrifterna gäller
- - vid uppförande av nya byggnader,
- - vid ändring av byggnader i den utsträckning som följer av 31–38 §§ och
- - vid mark och rivningsarbeten. (BFS 2015:6).
Föreskrifterna gäller även på motsvarande sätt i tillämpliga delar vid uppförande och ändring av andra byggnadsverk än byggnader, där brister i byggnadsverkens bärförmåga, stadga och beständighet kan förorsaka risk för oproportionerligt stora skador. Föreskrifterna gäller inte bergtunnlar och bergrum . (BFS 2015:6).
Allmänt råd Exempel på risk för oproportionerligt stora skador är risk för allvarlig personskada eller risk för allvarlig skada på samhällsviktiga funktioner. Exempel på byggnadsverk som normalt inte kan anses förorsaka risk för oproportionerligt stora skador är fasta cisterner med en volym på högst 10 m3. (BFS 2019:1).EKS gäller inte för byggnadsverk som är järnvägar, tunnelbanor, spårvägar, vägar och gator samt anordningar som hör till dessa, till exempel broar. För sådana anläggningar ska Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av eurokoder, TSFS 2018:57 tillämpas.
| Boverkets konstruktionsregler 2011:10, EKS | För vad? | När? |
|
|
Mindre avvikelse från kraven i EKS
Byggnadsnämnden får under vissa förutsättningar medge mindre avvikelser från kraven i EKS. Förutsättningarna är att
- det ska vara ett enskilt fall
- avvikelsen är mindre
- det finns särskilda skäl
- byggnadsprojektet ändå kan antas blir tekniskt tillfredsställande
- det inte finns någon avsevärd olägenhet från annan synpunkt
3 § Byggnadsnämnden får i enskilda fall medge mindre avvikelse från föreskrifterna i denna författning. Förutsättningen är att det finns särskilda skäl, att byggnadsprojektet ändå kan antas bli tekniskt tillfredsställande och att det inte finns någon avsevärd olägenhet från annan synpunkt. (BFS 2015:6).
Allmänt råd Byggnadsnämnden kan i ett startbesked klargöra om mindre avvikelse kan godtas. (BFS 2015:6).Eftersom alla dessa förutsättningar måste vara uppfyllda, innebär det att mindre avvikelser endast kan medges undantagsvis och under speciella förhållanden. Byggherren behöver i det enskilda fallet motivera för byggnadsnämnden att det finns särskilda skäl för att mindre avvikelser ska medges. Byggnadsnämnden kan i ett startbesked klargöra om mindre avvikelser kan medges. Det finns inte någon möjlighet för byggnadsnämnden att med stöd av EKS medge avvikelser från bestämmelserna i plan- och bygglagen eller plan- och byggförordningen.
Vilka krav som gäller vid ändring
EKS gäller när en ny byggnad uppförs. EKS gäller även när en befintlig byggnad ändras. I begreppet ändring ingår bland annat ombyggnad och tillbyggnad. Utgångspunkten vid ändring av byggnad är att de krav som gäller vid uppförande även gäller vid ändring av en byggnad.
Vid ändring av en byggnad får byggherren göra anpassningar och avsteg från de krav som gäller vid uppförande av nya byggnader. Anpassningarna och avstegen handlar om att ta hänsyn till ändringens omfattning, byggnadens förutsättningar, varsamhet och förbud mot förvanskning. Sådana anpassningar och avsteg ska byggnadsnämnden godta.
Regeln om mindre avvikelser enligt 3 § i EKS gäller både vid nybyggnad och ändring av byggnad och behöver normalt inte användas för att göra anpassningar av kraven vid ändring.
7 §
Vid ändring eller flyttning av en byggnad får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte samt med hänsyn till byggnadens förutsättningar och till bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning i detta kapitel. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 får dock göras endast om det med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven. Vidare får avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 alltid göras om ändringen innebär att bostäder på högst 35 kvadratmeter inreds på en vind.
Det som enligt första stycket gäller i fråga om en byggnad ska tillämpas också på andra anläggningar än byggnader.
Första och andra styckena gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § 4. Lag (2014:224) .
23 §
I fråga om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska 8 kap. 7 §
första stycket andra meningen plan- och bygglagen (2010:900)
tillämpas på så sätt att det är möjligt att anpassa eller göra avsteg från kraven i 8 kap. 1 § 3 och 4 § första stycket 8 plan- och bygglagen med hänsyn till plan- och bygglagens bestämmelser om varsamhet och förbud mot förvanskning och därutöver
1. vid ombyggnad endast om det är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven, och
2. vid annan ändring av en byggnad eller vid flyttning av en byggnad i den utsträckning det är lämpligt med hänsyn till byggnadens förutsättningar.
Regler om krav vid ändring av byggnader finns i EKS avdelning A, 31-38 §§.
Reglerna i EKS ska uppfyllas oberoende av om bygglov eller anmälan behövs. Att uppföra en bygglovbefriad ekonomibyggnad är ett exempel på en åtgärd som vare sig kräver bygglov eller anmälan men som ändå måste uppfylla EKS krav. För åtgärder som inte behöver bygglov eller anmälan finns det dock visst utrymme för att anpassa och göra avsteg från kraven.
3 §
Trots 2 § första stycket 1, 2 och 3 b krävs det inte bygglov för en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring, om åtgärden vidtas i ett område som inte omfattas av en detaljplan. Lag (2011:335) .
3 a §
Trots 2 § krävs det inte bygglov för nybyggnad om byggnaden
1. placeras inom en allmän plats som kommunen är markägare till,
2. placeras på platsen högst tre månader,
3. inte får en större byggnadsarea än 15,0 kvadratmeter, och
4. har en taknockshöjd som inte överstiger 3,0 meter.
Om en byggnad enligt första stycket flyttas inom samma allmänna plats krävs bygglov. Lag (2017:424) .
3 b §
Trots 2 § krävs det inte bygglov för nybyggnad av ett fristående väderskydd för kollektivtrafiken om byggnaden
1. inte får en större byggnadsarea än 15,0 kvadratmeter, och
2. har en taknockshöjd som inte överstiger 3,0 meter.
Första stycket gäller inte om
1. väderskyddet placeras i direkt anslutning till ett annat väderskydd, eller
2. åtgärden vidtas inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2017:424) .
3 c §
Trots 2 § första stycket 3 c krävs det inte bygglov för att på en byggnad montera solcellspaneler och solfångare som följer byggnadens form även om byggnadens yttre utseende påverkas avsevärt.
Första stycket gäller inte om
1. kommunen enligt 8 § första stycket 9 har bestämt att åtgärden kräver bygglov,
2. åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §, eller
3. åtgärden vidtas inom eller i anslutning till sådana områden som avses i 3 kap. 9 § andra stycket miljöbalken. Lag (2018:1324) .
8 §
I fråga om en byggåtgärd som inte kräver bygglov eller anmälan enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 får dock göras endast om det med hänsyn till åtgärdens omfattning och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven.
Första stycket gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § 4. Lag (2011:335) .