Block - och bergstabilitet

Markens lämplighet med avseende på geotekniska problemställningar innefattar även bergtekniska frågor då sådana är aktuella i eller i anslutning till planområdet.

Bergteknik ingår som en del i geoteknik men hanteras vanligen i en separat undersökning eftersom det finns stora skillnader i mekaniska egenskaper mellan jord och berg.

I intakt kristallint berg uppstår deformation och brott vid betydligt högre laster jämfört med jordmaterial. Det krävs vanligtvis någon form av svaghetsplan i berget för att det ska bli instabilt. Viss sedimentär, omvandlad, eller vittrad berggrund kan emellertid ha egenskaper som börjar likna jords. Vittrad berggrund är vanligt förekommande exempelvis längs sprickor i en annars mycket hållfast berggrund.

Hållfastheten i svaghetsplan i berggrunden är svår och dyr att utreda i detalj. Därför brukar erfarenhetsbaserade bedömningar av sakkunnig ligga till grund för bedömning av block- och bergstabilitet i planärenden.

Block- och bergstabilitet vid detaljplaneläggning

Bergras, enstaka blocknedfall och blockrörelser som kan förorsaka olyckor inom och i anslutning till planområden behöver beaktas i planarbetet. Sannolikheten för större bergskred kan vara aktuellt att bedöma vid planläggning i terrängområden med mer storskalig topografi. De schaktarbeten som kommer krävas för att verkställa planen kan leda till förändrade lastsituationer som kan påverka bergstabiliteten. Om risker bedöms vara aktuella rekommenderas alltid att en bergteknisk utredning utförs.

Det finns ingen tydlig kravbild för när behoven av bergteknisk utredning finns och vilken detaljeringsnivå en sådan ska hålla. I de fall där kommunen väljer att nöja sig med okulära besiktningar och erfarenhetsgrundade bedömningar från bergteknisk sakkunnig, behöver riskbedömningar och antaganden ha stor säkerhetsmarginal. Vid analyser baserade på mer detaljerade undersökningar kan säkerhetsmarginalerna vara mindre.

Påverkan på omgivande mark

Vid bergschaktning inom planområdet kan intilliggande områden påverkas gällande stabilitet och förändrade grundvattenflöden. Förändrade grundvattenflöden kan uppstå då nya sprickbildningar uppstår. Därför är det viktigt att kommunen utreder ett väl tilltaget påverkansområde inför antagande av planen.

Redan vid fastställandet av planen behöver kommunen ha skaffat sig en bra bild över konsekvenserna av de schaktarbeten som kan komma att krävas för att verkställa planen, både i jord och i berg. Sprängning kan också ingå som ett led i schaktningen, och då behöver även konsekvenserna av detta analyseras.

Underjordsanläggningar

I framförallt storstadsregioner är det vanligt med underjordsanläggningar som ibland kan vara sekretessbelagda. Kommunen behöver ta hänsyn till sådana anläggningar i sin planläggning, även om detta inte alltid kan beskrivas i planhandlingarna. Relaterade stabilitetsfrågor behöver vara klarlagda vid planens antagande.

Erfarenhetsbaserad bedömning av bergstabilitet

För att kunna göra tillförlitliga bedömningar av bergstabilitet krävs sakkunskap om bergteknik. I detaljplaneskeden är det främst okulär, erfarenhetsgrundad bedömning som är aktuell om det finns tveksamhet gällande bergstabilitet.

Bedömning av om bergstabiliteten är tveksam

Naturliga bergslänter och berghällar ger generellt stabila förhållanden, medan jordschaktning mot, eller sprängning i bergslänter ofta kan kräva åtgärder för att göra den nya situationen stabil.

Berg intakt sedan istiden

Naturliga bergslänter kan vara intakta sedan den senaste istiden för mellan 10-15 000 år sedan. Förekomsten av glacialslipade hällar innebär oftast att berget är stabilt, men lokala undantag kan finnas.

Mänsklig påverkan

Tidigare jord- eller bergschaktning kan ha förändrat bergets stabilitet. Det naturliga stöd som berget haft och som gjort det naturligt stabilt kan då vara borta. I samband med tidigare schaktning kan berget eventuellt ha förstärkts på olika sätt. Hållfastheten hos förstärkningarna och deras status kan behöva bedömas.

Spår av tidigare ras och blockrörelser

Både för naturliga och schaktade bergslänter kan det finnas spår av tidigare ras och rörelser. Ibland finns också historisk dokumentation som kan bidra till att bestämma när i tiden något skett, och om det rör sig om enstaka händelser. Under högre naturliga slänter är det vanligt med en underliggande blockig slänt i nedkant av bergslänten, vilken är ett tydligt spår av tidigare ras.

Mer detaljerade undersökningar

I vissa fall kan det krävas mer detaljerade undersökningar och även beräkningar för att bestämma vilken typ av åtgärd som krävs för att åtgärda stabilitetsproblem. Det kan exempelvis gälla branta, höga bergssidor, svaghetsplan som inte enkelt kan bedömas från marknivå, eller som inte är blottade för bedömning. Det kan också gälla områden där berg ska jordavtäckas så att mothållande last försvinner, liksom vid bebyggelse nära branta bergslänter.

Innehåll i Bergtekniskt PM eller motsvarande utredning

Redovisning av undersökning, bedömningsgrunder och utlåtande över bergtekniska frågor sker ofta i PM Geoteknik eller i ett separat PM Bergteknik. Ibland finns det en underliggande markundersökningsrapport, MUR, som grund. Bergtekniskt PM innehåller vanligtvis följande delar.

Allmän geologisk beskrivning

Beskrivning av området med översiktlig bergartsbeskrivning, bergtopografi, blottningsgrad, befintlig blockförekomst och deras stabilitet.

Problembeskrivning

Detaljerad beskrivning av potentiella problem för planområdet och dess närmaste omgivning avseende block- och bergstabilitet:

  • Läge, geometri och övriga mekaniska karaktärsegenskaper på strukturer i berget som utgör kritiska svaghetsplan.
  • Bedömning av sannolikhet för rörelser av bergblock i anslutning till planområdet.
  • Redogörelser för på vilka grunder sannolikheter bedömts.
  • Bedömning av plangenomförandets omgivningspåverkan med avseende på bergstabilitet och förändringar av grundvattenförhållanden.

Rekommendationer

Rekommendationer avseende:

  • Behovet av åtgärder och ett tydligt svar på om det föreligger några stabilitetsproblem inom planområdet, eller i nära anslutning som kan inverka.
  • Vilka åtgärder som kan göra området stabilt inför antagande av planen, och eventuellt behov av kompletterande utredning kring detta, samt i vilket skede åtgärderna behöver genomföras.
  • Om det krävs åtgärder för att göra delar av området lämpligt som kvartersmark, eller för annan typ av bebyggelse. Eventuellt åtgärdsbehov bör tydligt framgå.
  • Eventuella åtgärder under byggskedet, som information inför byggprocessen.
  • Åtgärder och krav som kan minimera plangenomförandets påverkan på omgivningen

En bedömning av hur klimatförändringar påverkar risker för ras och blockrörelser under bebyggelsens förväntade livslängd kan behöva ingå i utredningen.

SGI har tagit fram en publikation som heter Slänter i berg och handlar om hur klimatförändringar kan komma att påverka stabiliteten hos bergslänter. Ta del av publikationen på SGI:s webbplats under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Redogörelse i planbeskrivningen och reglering med planbestämmelser

Av planbeskrivningen ska framgå planeringsförutsättningar och de övervägande som legat till grund för planens utformning. Om det är aktuellt så bör planbeskrivningen redovisa bergtekniska problemställningar som kan påträffas inom eller i anslutning till planområdet. Kommunen behöver ta ställning till de åtgärder som rekommenderats i bergstekniskt PM. Åtgärder inom planområdet som krävs för att göra marken lämplig med avseende på berg och bergblocks långsiktiga stabilitet kan behöva säkerställas genom planbestämmelser.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 33 §

SGI har tagit fram en publikation som heter Säkra bergsslänter - kunskapsläget och fallstudier. Ta del av publikationen på SGI:s webbplats under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Stöd av SGI

SGI ger kostnadsfritt stöd om geotekniska säkerhetsfrågor i planprocessen.

Läs mer om SGI:s arbete med stöd vid planärenden på SGI:s webbplats. Ta del av länk till webbplatsen under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej