Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer är bestämmelser om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt och regleras i miljöbalken. Vid planläggning och i andra ärenden enligt plan- och bygglagen ska miljökvalitetsnormer följas. Av översiktsplanen ska det framgå hur kommunen anser att gällande miljökvalitetsnormer ska följas.
Miljökvalitetsnormer – vad är det?
Miljökvalitetsnormer, MKN, är regler om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt. MKN beslutas för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön. MKN beslutas antingen av regeringen eller av andra myndigheter som utses av regeringen. MKN beslutas genom förordningar eller föreskrifter.
1 §
Regeringen får för vissa geografiska områden eller för hela landet meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön
(miljökvalitetsnormer).
Regeringen får överlåta till en myndighet att meddela miljökvalitetsnormer som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.
Det finns idag MKN för buller, luft och vatten. MKN kan vara utformade på olika sätt. Vissa anger tydliga gränsvärden medan andra utgör målsättningsnormer som anger vad som ska eftersträvas. Gränsvärdesnormer kan exempelvis ange föroreningsnivåer eller störningsnivåer som inte får överskridas vid en viss tidpunkt. Exempel på detta är MKN för luftkvalitet som anger en viss halt av ett ämne som inte får överskridas. Målsättningsnormer anger nivåer som ska eftersträvas till en viss tidpunkt eller under viss tidsperiod, exempelvis MKN för buller.
2 §
Miljökvalitetsnormer skall ange
1. föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter och som inte får överskridas eller underskridas efter en viss angiven tidpunkt eller under en eller flera angivna tidsperioder,
2. föroreningsnivåer eller störningsnivåer som skall eftersträvas eller som inte bör överskridas eller underskridas efter en viss angiven tidpunkt eller under en eller flera angivna tidsperioder,
3. högsta eller lägsta förekomst i yt- och grundvatten av organismer som kan tjäna till ledning för bedömning av tillståndet i miljön, eller
4. de krav i övrigt på kvaliteten på miljön som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.
Miljökvalitetsnormer skall vid behov omprövas. Lag (2003:890) .
På Naturvårdsverkets webbplats finns en sammanställning av de författningar som är utfärdade med stöd av 5 kap. Miljöbalken, bland annat beslutade MKN.
Författningar med stöd av miljöbalken (på Naturvårdsverkets webbplats)
MKN ska följas vid planläggning
Vid planläggning och i andra ärenden enligt plan- och bygglagen, PBL, ska MKN följas. MKN är alltså juridiskt bindande och ska följas vid översikts- och detaljplanering. Hur MKN ska följas vid planläggning i praktiken är dock inte tydligt beskrivet i vare sig lag eller förarbeten. Lagstiftaren har flertalet gånger pekat på behovet av att utveckla lagstiftningen avseende förhållandet mellan fysisk planering och MKN. (jfr prop. 2006/07:122 sid. 63 och prop. 2009/10:184 sid. 37)
Ett första steg för en enklare plan- och bygglag, prop. 2006/07:122 (på Sveriges riksdags webbplats)
10 §
Vid planläggning och i andra ärenden enligt denna lag ska miljökvalitetsnormerna i 5 kap. miljöbalken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 kap. miljöbalken följas.
1 §
Regeringen får för vissa geografiska områden eller för hela landet meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön
(miljökvalitetsnormer).
Regeringen får överlåta till en myndighet att meddela miljökvalitetsnormer som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.
Syftet med MKN är att hantera förhållanden där många olika källor bidrar till en gemensam påverkan som är oacceptabel för människors hälsa eller miljön. MKN beskriver ett tillstånd i vilket människors hälsa och miljön anses vara varaktigt skyddade. För att MKN ska kunna följas krävs därför ett långsiktigt och strategiskt arbete där flera olika åtgärder och insatser koordineras. Det handlar både om åtgärder som ska förbättra miljön och om att se till att andra åtgärder inte gör det svårare att följa MKN. I praktiken kan detta innebära olika saker beroende på vilken typ av MKN som avses, hur miljösituationen ser ut eller vilken påverkan som finns vid prövningstillfället. Det beror också på vad det är som prövas, om det är exempelvis miljötillstånd till en specifik åtgärd, fysisk planering enligt PBL som rör ett större område eller något annat.
Formuleringen att MKN ska följas används både i miljöbalken och i PBL. Lagstiftarens avsikt har varit att begreppen ska tolkas på samma sätt i de båda lagarna. Begreppet ”följa” ersatte det tidigare begreppet ”säkerställas”. Detta motiverades av att ”säkerställas” kunde läsas som om myndigheter och kommuner måste göra allt som står i deras makt för att just den enskilda verksamheten som prövas ska följa MKN, och att hela bördan av att en MKN inte kan följas kan komma att belasta den senast tillkommande verksamheten. Ett sådant krav skulle enligt lagstiftaren kunna innebära ett svåröverstigligt hinder för såväl samhällsplanering som näringsverksamhet och motverka den blandning av fördelning av krav och styrmedel som i de flesta fall är nödvändig för att en MKN ska kunna följas. (jfr prop. 2009/10:184 sid. 38–39)
10 §
Vid planläggning och i andra ärenden enligt denna lag ska miljökvalitetsnormerna i 5 kap. miljöbalken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 kap. miljöbalken följas.
3 §
Myndigheter och kommuner ska ansvara för att miljökvalitetsnormer följs. Lag (2010:882) .
Översiktsplanens betydelse för att MKN ska följas
Den översiktliga och strategiska nivån i översiktsplaneringen är av stor betydelse för att hantera MKN i efterföljande detaljplanering. I översiktsplaneringen kan konsekvenserna av enskilda utbyggnadsområden analyseras i ett större sammanhang. Även den sammantagna effekten som flera olika utbyggnadsområden har kan bedömas. Frågor om MKN kan också behöva hanteras i mellankommunal samverkan, exempelvis om planen får konsekvenser för en vattenförekomst eller avrinningsområde som delas mellan flera kommuner.
I en översiktsplan ska kommunen ange inriktning för den långsiktiga utvecklingen av den byggda miljön. Av planen ska det framgå hur kommunen anser att MKN ska följas. Planen ska ge vägledning om hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras samt hur mark- och vattenområden ska användas. Översiktsplanen garanterar dock inte att den användning som anges verkligen kommer till stånd. Därför kan en plan aldrig ensam säkerställa att en MKN klaras, utan planen är ett av flera verktyg som behövs för att följa MKN. (jfr prop. 1997/98:90 sid 162)
Följdlagstiftning till miljöbalken m.m., prop. 1997/98:90 (på Sveriges riksdags webbplats)
2 §
Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön.
Planen ska även ge vägledning för beslut om
1. hur mark- och vattenområden ska användas, och
2. hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras.
Planen är inte bindande. Lag (2020:76) .
4 §
Kommunen ska i översiktsplanen redovisa de förhållanden som med hänsyn till de allmänna intressena i 2 kap. kan ha en väsentlig betydelse för sådana beslut som avses i 2 § andra stycket. Riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken ska alltid redovisas.
Av planen ska det även framgå hur kommunen anser att
1. riksintressen ska tillgodoses,
2. gällande miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken ska följas, och
3. förhållanden av väsentlig betydelse i övrigt bör beaktas. Lag (2020:76) .
Åtgärdsprogram för MKN
För att MKN ska kunna följas behövs ett helhetsperspektiv på belastning från olika källor och på de åtgärder som behöver vidtas. Om det behövs för att följa en MKN ska regeringen, eller de myndigheter och kommuner som regeringen bestämmer, upprätta och fastställa åtgärdsprogram. Ett åtgärdsprogram får omfatta all verksamhet och alla åtgärder som kan påverka möjligheten att följa MKN. Myndigheter och kommuner ska inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt ett sådant åtgärdsprogram.
7 §
Om det behövs för att följa en miljökvalitetsnorm eller för att skydda kvaliteten på dricksvatten, ska regeringen eller den eller de myndigheter eller kommuner som regeringen bestämmer upprätta ett förslag till åtgärdsprogram.
Om en miljökvalitetsnorm för ett geografiskt område inte kan följas på grund av att miljön påverkas av en verksamhet som ligger utanför området, ska ett förslag till åtgärdsprogram upprättas för hela det område där störningar som påverkar möjligheten att följa normen förekommer.
Den som upprättar ett förslag till åtgärdsprogram ska
1. genom kungörelse i ortstidning eller på annat sätt ge de myndigheter, kommuner, organisationer, verksamhetsutövare, allmänheten och övriga som berörs av åtgärdsprogrammet tillfälle under minst två månader att lämna synpunkter på förslaget, och
2. i en särskild sammanställning redovisa synpunkterna och hur hänsyn tas till dem samt se till att sammanställningen finns tillsammans med de övriga handlingarna i ärendet. Lag (2024:22) .
8 §
Ett åtgärdsprogram som avses i 7 § ska fastställas av regeringen eller den myndighet eller kommun som regeringen bestämmer. Om det behövs får regeringen bestämma att ett åtgärdsprogram ska fastställas av flera myndigheter eller kommuner.
Ett åtgärdsprogram som ska fastställas av en kommun ska beslutas av kommunfullmäktige.
Åtgärdsprogrammet ska skickas till de myndigheter som regeringen bestämmer.
Med kommun avses i denna paragraf även kommunalförbund. Lag (2018:1407) .
9 §
Ett åtgärdsprogram får omfatta all verksamhet och alla åtgärder som kan påverka möjligheten att följa miljökvalitetsnormer eller påverka kvaliteten på dricksvatten.
Programmet ska innehålla
1. uppgifter om den eller de miljökvalitetsnormer som ska följas eller den eller de risker för dricksvatten som har identifierats,
2. uppgifter om de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta för att miljökvalitetsnormerna ska följas eller för att skydda kvaliteten på dricksvatten, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna och när åtgärderna behöver vara genomförda,
3. uppgifter om hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor som påverkar möjligheterna att följa miljökvalitetsnormerna eller skydda kvaliteten på dricksvatten och mellan olika åtgärder som avses i 2,
4. i fråga om åtgärder för att följa en miljökvalitetsnorm som avses i 2 § första stycket 1, uppgifter om den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs,
5. de uppgifter som i övrigt behövs till följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, och
6. en analys av programmets konsekvenser från allmän och enskild synpunkt och hur åtgärderna enligt 2 är avsedda att finansieras.
Ett åtgärdsprogram ska omprövas vid behov, dock minst vart sjätte år. Lag (2024:22) .
11 §
Myndigheter och kommuner ska inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt ett åtgärdsprogram som fastställts enligt 8 §. Lag (2022:1248) .