Beräkning av bostadsbyggnadsbehovet

Det framtida behovet av nya bostäder bestäms i grunden av två faktorer: utvecklingen av antalet hushåll och förändringar i det befintliga bostadsbeståndet. Antalet hushåll bestäms i sin tur av befolkningsutvecklingen och befolkningens ålderssammansättning och hushållsbildning. Notera att här handlar det om det totala behovet av bostäder, inte om köpkraftig efterfrågan.

Beräkning av behovet av nya bostäder

För att bedöma det framtida behovet av nya bostäder krävs alltså både en prognos över förväntat antal hushåll och en bedömning av hur det nuvarande bostadsbeståndet kommer att förändras i framtiden. Hur man får fram en hushållsprognos beskrivs på sidorna ”Hushållsprognoser” och ”Hushållskvotmetoden”, se länkar i ”Relaterad information”.

En beräkning av det totala bostadsbyggnadsbehovet består av flera delar. En del är befolkningen i startpunkten och hur många vi tror att det kommer att finnas i slutpunkten. En annan del är hur befolkningen bor i genomsnitt. En tredje del är hur beståndet ser ut och hur vi tror att delar av det kommer avvecklas. Det finns även argument för att det bör finnas en buffert av lediga bostäder för att möjliggöra rörelse inom beståndet. Figuren ovan visar en överblick av den modell som Boverket använder.

Det totala behovet av nya bostäder kan delas upp i tre delar. Det är det tillkommande bostadsbyggnadsbehovet, det är den ingående balansen och det är bostadsbufferten. Det tillkommande behovet tar hänsyn till hur många hushåll som beräknas tillkomma under prognosperioden och hur vi tror att det framtida bostadsbeståndet kommer se ut och hur det ser ut idag. Antalet tillkommande hushåll beräknas utifrån hur hushållen bor och hur mycket befolkningen beräknas växa. Det framtida bostadsbeståndet beräknas implicit genom att det förväntade antalet rivningar ökar på behovet och i bostadsbeståndet idag finns det outhyrda lägenheter som kan användas för tillkommande hushåll under prognosperioden. Den ingående balansen består av den förväntade förändringen i antalet hushåll samt förändringar i beståndet från startpunkten till nuläget. Och slutligen läggs det på en buffert av bostäder för att möjliggöra rörlighet på bostadsmarknaden.

Byggbehovsberäkningens olika steg

Utgångspunkten i Boverkets beräkningsmodell är de demografiska förändringarna vilka går in i modellen i form av befolkningsförändringen. Utifrån denna förändring kan antalet hushåll beräknas med hjälp av hushållskvoterna. Antalet beräknade hushåll måste sedan relateras till avgångar från det befintliga beståndet, lediga lägenheter, bostadsbuffert och ett ingående underskott av bostäder. Varje moment i figuren ovan beskrivs ingående i Boverket (2016) på sidorna 35–44.

SCB redovisar antal rivningar per kommun, fördelat på upplåtelseformer. Även nettoförändring av antalet lägenheter genom ombyggnad redovisas på kommunnivå och årsvis, fördelat på upplåtelseformer. Eftersom dessa uppgifter bygger på inrapportering från kommunerna så har ni själva tillgång till källmaterialet. En fördel med att ta fram uppgifterna via SCB är att det kan gå lättare att skapa tidsserier och att jämföra med andra kommuner.