På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Byggprocessen för bygglovsbefriade åtgärder

Granskad: 

För vissa av de bygglovsbefriade åtgärderna för en- och tvåbostadshus krävs att en anmälan görs hos byggnadsnämnden och att startbesked ges innan åtgärden får påbörjas. Detta gäller även för nybyggnad och tillbyggnad som har undantagits från krav på bygglov i detaljplan eller områdesbestämmelser. Byggnadsnämndens handläggning av anmälan för dessa åtgärder är mer omfattande än för andra anmälningspliktiga åtgärder.

Handläggning av anmälan

Vissa åtgärder avseende befintliga byggnader eller tomter kräver inte lov utan endast anmälan, till exempel installation av braskamin eller avsevärd ändring av en byggnads planlösning. Byggnadsnämndens bedömning inför startbeskedet omfattar då bara de krav som har betydelse för åtgärden. Om anmälan till exempel avser installation av en eldstad kommer bedömningen huvudsakligen att avse enbart det tekniska egenskapskravet om säkerhet i händelse av brand. Är åtgärden däremot större eller mer komplicerad kan fler tekniska egenskapskrav eller utformningskrav bli aktuella och en mer omfattande bedömning behöva göras.

5 §
  För åtgärder som inte kräver lov krävs det en anmälan vid
   1. rivning av en byggnad eller en del av en byggnad,
   2. nybyggnad eller tillbyggnad som enligt 9 kap. 7 § plan- och bygglagen (2010:900) har undantagits från krav på bygglov,
   3. en ändring av en byggnad, om ändringen innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs eller byggnadens planlösning påverkas avsevärt,
   4. en installation eller väsentlig ändring av en hiss, eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i byggnader,
   5. en installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt,
   6. en sådan ändring av en byggnad som väsentligt påverkar brandskyddet i byggnaden,
   7. underhåll av ett sådant byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser som har beslutats med stöd av 4 kap. 16 § eller 42 § andra stycket plan- och bygglagen eller motsvarande äldre föreskrifter,
   8. nybyggnad eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk,
   9. uppförande eller tillbyggnad av ett sådant komplementbostadshus som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
   10. uppförande eller tillbyggnad av en sådan komplementbyggnad som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
   11. ändring av en komplementbyggnad som innebär att den blir ett komplementbostadshus,
   12. tillbyggnad som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 1 plan- och bygglagen,
   13. byggande av takkupor som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 2 plan- och bygglagen, eller
   14. inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus.

Om det vid åtgärderna kan antas uppkomma farligt avfall ska detta framgå av anmälan. Förordning (2020:708).

23 §
  Byggnadsnämnden ska med ett startbesked godkänna att en åtgärd som avses i 3 § får påbörjas, om
   1. åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen,
   2. ett bevis om att det finns ett färdigställandeskydd som avses i 16 § har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant skydd,
   3. ett bevis om besked om skyddsrum har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant besked enligt 3 kap. 4 § lagen (2006:545) om skyddsrum,
   4. en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem har visats upp för nämnden, om en sådan redovisning krävs enligt
23 § lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, och
   5. de villkor som har uppställts enligt 4 kap. 14 § eller 9 kap. 37 a § är uppfyllda.

Vid anmälan som avser åtgärder enligt 9 kap. 4 a-4 c §§ ska byggnadsnämndens bedömning enligt första stycket endast omfatta det som anges i första stycket 1. Lag (2015:668) .

För en- och tvåbostadshus får vissa åtgärder som normalt kräver bygglov utföras utan bygglov. För vissa av dessa åtgärder måste dock en anmälan göras. I detaljplan och områdesbestämmelser får kommunen även besluta att vissa åtgärder som normalt är lovpliktiga inte kräver bygglov. Även för dessa åtgärder måste en anmälan göras. För bygglovsbefriade åtgärder som kräver anmälan blir byggnadsnämndens bedömning inför startbeskedet mer omfattande än för andra anmälningspliktiga åtgärder. Bedömningen kan då även omfatta krav på lokalisering, placering, utformning med mera som normalt inte bedöms i en anmälan.

5 §
  För åtgärder som inte kräver lov krävs det en anmälan vid
   1. rivning av en byggnad eller en del av en byggnad,
   2. nybyggnad eller tillbyggnad som enligt 9 kap. 7 § plan- och bygglagen (2010:900) har undantagits från krav på bygglov,
   3. en ändring av en byggnad, om ändringen innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs eller byggnadens planlösning påverkas avsevärt,
   4. en installation eller väsentlig ändring av en hiss, eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i byggnader,
   5. en installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt,
   6. en sådan ändring av en byggnad som väsentligt påverkar brandskyddet i byggnaden,
   7. underhåll av ett sådant byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser som har beslutats med stöd av 4 kap. 16 § eller 42 § andra stycket plan- och bygglagen eller motsvarande äldre föreskrifter,
   8. nybyggnad eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk,
   9. uppförande eller tillbyggnad av ett sådant komplementbostadshus som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
   10. uppförande eller tillbyggnad av en sådan komplementbyggnad som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
   11. ändring av en komplementbyggnad som innebär att den blir ett komplementbostadshus,
   12. tillbyggnad som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 1 plan- och bygglagen,
   13. byggande av takkupor som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 2 plan- och bygglagen, eller
   14. inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus.

Om det vid åtgärderna kan antas uppkomma farligt avfall ska detta framgå av anmälan. Förordning (2020:708).

6 §
  Kravet på anmälan enligt 5 § gäller inte
   1. rivning av en byggnad eller en del av en byggnad som är
      a) en komplementbyggnad,
      b) ett sådant skärmtak eller en sådan tillbyggnad som avses i
9 kap. 4 eller 6 § plan- och bygglagen (2010:900), eller
      c) en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan

liknande näring,
   2. annan åtgärd än rivning som rör en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring inom ett område som inte omfattas av en detaljplan,
   3. åtgärd som avses i 5 § första stycket 3, 4, 5 eller 6 i fråga om en byggnad eller tomt som tillhör staten eller en region,
   4. åtgärd som rör en sådan byggnad eller annan anläggning som är avsedd för totalförsvaret och som är av hemlig natur,
   5. åtgärd som avses i 5 § första stycket 10, 12 eller 13, om åtgärden vidtas utanför ett område med detaljplan och utanför en sammanhållen bebyggelse där anmälan behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen,
   6. åtgärd som avses i 5 § första stycket 3 i fråga om
      a) en sådan komplementbyggnad, tillbyggnad eller takkupa som avses i 5 § första stycket 10, 12 och 13, om åtgärden vidtas utanför ett område med detaljplan och utanför en sammanhållen bebyggelse där anmälan behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen, eller
      b) en sådan komplementbyggnad eller tillbyggnad som avses i
9 kap. 6 § plan- och bygglagen,
   7. åtgärd som avses i 9 kap. 4 f § plan- och bygglagen, och
   8. åtgärd som avser en altan som inte kräver lov enligt 9 kap.
2 § plan- och bygglagen om åtgärden
      a) vidtas inom 3,6 meter från ett en- eller tvåbostadshus eller tillhörande komplementbostadshus, och
      b) inte vidtas i anslutning till en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen.
Förordning (2019:1085).

7 §
  I den omfattning som kommunen med stöd av 4 kap. 15 eller 42 § har bestämt ska gälla som undantag från kravet på bygglov krävs det, trots 2 §, inte bygglov för att
   1. inom ett område med detaljplan, genomföra en åtgärd på det sätt och under den tid som kommunen har bestämt i planen, eller
   2. inom ett område som omfattas av områdesbestämmelser på det sätt som kommunen har bestämt i områdesbestämmelserna
      a) vidta en åtgärd som avser en komplementbyggnad,
      b) göra en liten tillbyggnad,
      c) göra en tillbyggnad till eller annan ändring av en industribyggnad, eller
      d) vidta en åtgärd som avser ett enkelt fritidshus, en kolonistuga eller annan liknande byggnad.

För att inom en sammanhållen bebyggelse vidta en åtgärd som avses i första stycket 2 a eller b krävs medgivande från berörda grannar för att åtgärden ska få vidtas utan bygglov, om ett sådant medgivande behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen.

Första och andra styckena gäller inte om en bygglovsprövning är nödvändig för att tillvarata grannars intressen eller allmänna intressen.

Byggherrens ansvar

Det är byggherren som ska se till att alla bygg-, rivnings- och markåtgärder genomförs enligt de krav som gäller för åtgärden. Detta gäller även de åtgärder som enbart kräver anmälan. Kraven som avses finns i plan- och bygglagen, PBL, och föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Med föreskrifter avses Plan- och byggförordningen, PBF, och föreskrifter som Boverket har meddelat med stöd av bemyndigande, exempelvis Boverkets byggregler, BBR och Boverkets konstruktionsregler, EKS. Byggherren kan även ha skyldigheter enligt andra lagar, förordningar eller föreskrifter.

5 §
  Byggherren ska se till att varje bygg-, rivnings- och markåtgärd som byggherren utför eller låter utföra genomförs i enlighet med de krav som gäller för åtgärden enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Om åtgärden är lov- eller anmälningspliktig, ska byggherren se till att den kontrolleras enligt den kontrollplan som byggnadsnämnden fastställer i startbeskedet.

Här kan du läsa mer om byggherrens ansvar

Här kan du läsa mer om vilka krav som gäller för bygglovsbefriade åtgärder

Kontrollplan

Det ska finnas en kontrollplan för bygglovsbefriade åtgärder som kräver anmälan. Det är byggherrens ansvar att en kontrollplan upprättas. Av kontrollplanen ska det framgå vad som ska kontrolleras under arbetets gång för att samhällets krav ska uppfyllas. Byggnadsnämnden fastställer kontrollplanen i startbeskedet.

6 §
  Byggherren ska se till att det finns en plan för kontrollen av en bygg- eller rivningsåtgärd som avses i 3 §
(kontrollplan) med uppgifter om
   1. vilka kontroller som ska göras och vad kontrollerna ska avse,
   2. vem som ska göra kontrollerna,
   3. vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden,
   4. vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske,
   5. vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand, och
   6. vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt hur man avser att möjliggöra
      a) materialåtervinning av hög kvalitet, och
      b) avlägsnande och säker hantering av farliga ämnen. Lag (2020:603) .

24 §
  I startbeskedet ska byggnadsnämnden
   1. fastställa den kontrollplan som ska gälla för åtgärderna enligt byggherrens förslag och det som kommit fram i det tekniska samrådet eller annars i handläggningen av ärendet, med uppgift om vem eller vilka som är sakkunniga eller kontrollansvariga,
   2. bestämma villkor för att få påbörja åtgärderna, om sådana villkor behövs,
   3. bestämma villkor och ungefärlig tidpunkt för utstakning, om utstakning behövs,
   4. bestämma vilka handlingar som ska lämnas till nämnden inför beslut om slutbesked, och
   5. ge upplysningar om krav enligt annan lagstiftning, i den mån sådana upplysningar behövs.

Här kan du läsa mer om vad en kontrollplan är

Kontrollansvarig

Det krävs normalt ingen kontrollansvarig för de bygglovsbefriade åtgärderna för en- och tvåbostadshus som kräver anmälan. Byggnadsnämnden kan dock besluta att kontrollansvarig krävs. En kontrollansvarig bör enbart krävas om åtgärden är komplicerad och byggnadsnämnden bedömer att byggherren inte kan uppfylla sitt ansvar utan stöd av en kontrollansvarig. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 479)

5 §
  En kontrollansvarig krävs inte för
   1. åtgärder som inte kräver lov eller anmälan,
   2. andra små ändringar än sådana som avses i 10 kap. 10 § 1 plan- och bygglagen (2010:900),
   3. åtgärder avseende uthus, garage och andra små byggnader,
   4. uppförande eller tillbyggnad av en sådan byggnad som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
   5. ändring av en komplementbyggnad som innebär att den blir ett komplementbostadshus,
   6. tillbyggnad som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 1 plan- och bygglagen,
   7. byggande av takkupor som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 2 plan- och bygglagen,
   8. inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus,
   9. att flytta en eller flera enkla byggnader,
   10. att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra en anläggning som avses i
      a) 6 kap. 1 § 4, om anläggningen är liten och avsedd endast för en viss fastighets behov,
      b) 6 kap. 1 § 6, om vindturbinens diameter är mindre än tre meter,
      c) 6 kap. 1 § 7,
      d) 6 kap. 1 § 8 eller 9, om anläggningen är liten, eller
      e) 6 kap. 1 § 10,
   11. en sådan ändring av en byggnad som avses i 9 kap. 2 § 3 c plan- och bygglagen, om åtgärden inte berör en sådan särskilt värdefull byggnad som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen,
   12. en åtgärd avseende en skylt eller ljusanordning,
   13. en åtgärd som kräver rivningslov efter beslut i detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
   14. en åtgärd som kräver marklov enligt 9 kap. 11-13 §§ plan-
och bygglagen, om åtgärden är liten.

Första stycket 2-14 gäller endast om byggnadsnämnden inte beslutar annat. Förordning (2015:837).

För nybyggnad och tillbyggnad som har undantagits från krav på bygglov i detaljplan eller områdesbestämmelser krävs det oftast en kontrollansvarig. Vissa åtgärder är dock undantagna från kravet på kontrollansvarig. Byggnadsnämnden kan dock besluta att kontrollansvarig krävs även i dessa fall.

9 §
  För den kontroll som avses i 5 § ska det finnas en eller flera kontrollansvariga som
   1. har den kunskap, erfarenhet och lämplighet som behövs för uppgiften och kan styrka detta med ett bevis om certifiering, och
   2. har en självständig ställning i förhållande till den som utför den åtgärd som ska kontrolleras.

Om det finns flera kontrollansvariga, ska byggherren se till att någon av dem samordnar de kontrollansvarigas uppgifter.

Den certifiering som avses i första stycket 1 ska vara gjord av någon som har ackrediterats för detta ändamål enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och 5 § lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll eller av någon som uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Certifieringen ska vara tidsbegränsad och avse ett visst slag av arbete. Lag (2011:795) .

10 §
  Trots 9 § krävs det inte någon kontrollansvarig i fråga om
   1. små ändringar av en- eller tvåbostadshus, om byggnadsnämnden inte beslutar annat, eller
   2. andra små åtgärder enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 10 §.

5 §
  En kontrollansvarig krävs inte för
   1. åtgärder som inte kräver lov eller anmälan,
   2. andra små ändringar än sådana som avses i 10 kap. 10 § 1 plan- och bygglagen (2010:900),
   3. åtgärder avseende uthus, garage och andra små byggnader,
   4. uppförande eller tillbyggnad av en sådan byggnad som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
   5. ändring av en komplementbyggnad som innebär att den blir ett komplementbostadshus,
   6. tillbyggnad som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 1 plan- och bygglagen,
   7. byggande av takkupor som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 2 plan- och bygglagen,
   8. inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus,
   9. att flytta en eller flera enkla byggnader,
   10. att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra en anläggning som avses i
      a) 6 kap. 1 § 4, om anläggningen är liten och avsedd endast för en viss fastighets behov,
      b) 6 kap. 1 § 6, om vindturbinens diameter är mindre än tre meter,
      c) 6 kap. 1 § 7,
      d) 6 kap. 1 § 8 eller 9, om anläggningen är liten, eller
      e) 6 kap. 1 § 10,
   11. en sådan ändring av en byggnad som avses i 9 kap. 2 § 3 c plan- och bygglagen, om åtgärden inte berör en sådan särskilt värdefull byggnad som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen,
   12. en åtgärd avseende en skylt eller ljusanordning,
   13. en åtgärd som kräver rivningslov efter beslut i detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
   14. en åtgärd som kräver marklov enligt 9 kap. 11-13 §§ plan-
och bygglagen, om åtgärden är liten.

Första stycket 2-14 gäller endast om byggnadsnämnden inte beslutar annat. Förordning (2015:837).

Här kan du läsa mer om kontrollansvarig och deras uppgifter

Tekniskt samråd

Det krävs normalt inget tekniskt samråd för de bygglovsbefriade åtgärderna för en- och tvåbostadshus som kräver anmälan. Byggnadsnämnden kan dock besluta att tekniskt samråd krävs. Vid bedömningen av om tekniskt samråd behövs bör byggnadsnämnden i första hand utgå från byggprojektets komplexitet i förhållande till byggherrens kompetens. (jfr prop. 2013/14:127 sid. 57)

14 §
  I fråga om sådana åtgärder som avses i 3 § ska byggnadsnämnden utan dröjsmål efter att lov har getts eller anmälan har kommit in kalla till ett sammanträde för tekniskt samråd, om
   1. det krävs en kontrollansvarig enligt det som följer av 9 och 10 §§,
   2. ett sådant samråd inte är uppenbart obehövligt, eller
   3. byggherren har begärt ett sådant samråd.

Tekniskt samråd behövs inte för sådana åtgärder som avses i 9 kap. 4 a-4 c §§ eller för flyttning av en enstaka enkel byggnad, om byggnadsnämnden inte beslutar annat. Byggnadsnämnden får besluta att tekniskt samråd inte behövs för att flytta flera enkla byggnader.

En kallelse enligt första stycket ska vara skriftlig och skickas till byggherren och den eller dem som är kontrollansvariga. Kallelsen ska också skickas till dem i övrigt som enligt detta kapitel ska ges tillfälle att delta i samrådet eller som enligt byggnadsnämndens bedömning bör ges tillfälle att delta. Lag (2015:668) .

För nybyggnad och tillbyggnad som har undantagits från krav på bygglov i detaljplan eller områdesbestämmelser krävs det oftast tekniskt samråd.

Nämnden ska alltid hålla tekniskt samråd om byggherren själv begär det. Byggnadsnämndens bedömning av om tekniskt samråd ska krävas får inte överklagas.

14 §
  I fråga om sådana åtgärder som avses i 3 § ska byggnadsnämnden utan dröjsmål efter att lov har getts eller anmälan har kommit in kalla till ett sammanträde för tekniskt samråd, om
   1. det krävs en kontrollansvarig enligt det som följer av 9 och 10 §§,
   2. ett sådant samråd inte är uppenbart obehövligt, eller
   3. byggherren har begärt ett sådant samråd.

Tekniskt samråd behövs inte för sådana åtgärder som avses i 9 kap. 4 a-4 c §§ eller för flyttning av en enstaka enkel byggnad, om byggnadsnämnden inte beslutar annat. Byggnadsnämnden får besluta att tekniskt samråd inte behövs för att flytta flera enkla byggnader.

En kallelse enligt första stycket ska vara skriftlig och skickas till byggherren och den eller dem som är kontrollansvariga. Kallelsen ska också skickas till dem i övrigt som enligt detta kapitel ska ges tillfälle att delta i samrådet eller som enligt byggnadsnämndens bedömning bör ges tillfälle att delta. Lag (2015:668) .

2 §
  Kommunala beslut enligt denna lag får inte överklagas i den del de avser
   1. avbrytande av ett planarbete,
   2. planbesked enligt 5 kap. 2 §,
   3. andra frågor om gatukostnader än de som avses i 1 § 6,
   4. villkorsbesked enligt 9 kap. 19 §,
   5. förlängd handläggningstid enligt 9 kap. 27 §,
   6. behovet av kontrollansvarig, särskilt sakkunnig, tekniskt samråd eller slutsamråd,
   7. ingripandebesked enligt 11 kap. 7 §, eller
   8. en fråga som redan är avgjord genom en detaljplan, områdesbestämmelser eller ett förhandsbesked.

Att tvister rörande gatukostnader prövas av mark- och miljödomstol framgår av 15 kap. 10 §.

Beslut enligt 3 kap. 9 § andra stycket eller 5 kap. 11 a § andra stycket om huruvida en betydande miljöpåverkan kan antas får inte överklagas särskilt. Lag (2020:76) .

2a §
  Kommunala beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser får överklagas till mark- och miljödomstolen. Lag (2016:252) .

Här kan du läsa mer om när det krävs tekniskt samråd

Utstakning och lägeskontroll

Utstakning och lägeskontroll kan krävas för bygglovsbefriade åtgärder som kräver anmälan. Utstakning och lägeskontroll får krävas om det behövs med hänsyn till förhållandena på platsen och omständigheterna i övrigt. Oavsett om utstakning och lägeskontroll krävs eller inte är det byggherrens ansvar att byggnaden får rätt placering.

5 §
  Byggherren ska se till att varje bygg-, rivnings- och markåtgärd som byggherren utför eller låter utföra genomförs i enlighet med de krav som gäller för åtgärden enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Om åtgärden är lov- eller anmälningspliktig, ska byggherren se till att den kontrolleras enligt den kontrollplan som byggnadsnämnden fastställer i startbeskedet.

26 §
  När byggnadsnämnden har gett ett startbesked enligt 23 §, ska nämnden skyndsamt och inom den tid som anges i beskedet låta staka ut byggnaden, tillbyggnaden eller anläggningen och märka ut dess höjdläge, om det behövs med hänsyn till förhållandena på platsen och omständigheterna i övrigt.

Om byggnaden eller anläggningen till sitt läge är direkt beroende av gränsen mot en grannes fastighet, ska grannen kallas till utstakningen.

Här kan du läsa mer om utstakning och lägeskontroll

Startbesked

För bygglovsbefriade åtgärder som kräver anmälan krävs startbesked innan åtgärden får påbörjas.

3 §
  En åtgärd får inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked, om åtgärden kräver
   1. bygglov, marklov eller rivningslov, eller
   2. en anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 §.

Den bedömning som byggnadsnämnden ska göra inför startbeskedet kan, beroende på åtgärd, komma att avse alla tillämpliga krav i PBL, PBF, BBR och EKS. För bygglovsbefriade åtgärder som kräver anmälan är fler krav relevanta än för andra anmälningspliktiga åtgärder.

23 §
  Byggnadsnämnden ska med ett startbesked godkänna att en åtgärd som avses i 3 § får påbörjas, om
   1. åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen,
   2. ett bevis om att det finns ett färdigställandeskydd som avses i 16 § har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant skydd,
   3. ett bevis om besked om skyddsrum har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant besked enligt 3 kap. 4 § lagen (2006:545) om skyddsrum,
   4. en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem har visats upp för nämnden, om en sådan redovisning krävs enligt
23 § lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, och
   5. de villkor som har uppställts enligt 4 kap. 14 § eller 9 kap. 37 a § är uppfyllda.

Vid anmälan som avser åtgärder enligt 9 kap. 4 a-4 c §§ ska byggnadsnämndens bedömning enligt första stycket endast omfatta det som anges i första stycket 1. Lag (2015:668) .

Här kan du läsa mer om vilka krav som gäller för bygglovsbefriade åtgärder

Byggnadsnämndens bedömning inför startbeskedet blir alltså mer omfattande för de bygglovsbefriade åtgärderna som kräver anmälan än för andra anmälningspliktiga åtgärder. För lovpliktiga åtgärder har flera av kraven redan prövats i detaljplan eller i bygglov. Dessa krav behöver då inte bedömas på nytt inför startbeskedet, utan då bedöms endast de tekniska egenskapskraven. För de åtgärder som undantas från krav på bygglov kommer även dessa krav att omfattas av bedömningen inför startbeskedet, eftersom de inte har bedömts tidigare under processen.
För de bygglovsbefriade åtgärderna som kräver anmälan ska byggnadsnämnden inte bedöma de övriga förutsättningar för startbesked som annars gäller, det vill säga bevis om färdigställandeskydd, bevis om skyddsrum och redovisning av alternativa energiförsörjningssystem.

23 §
  Byggnadsnämnden ska med ett startbesked godkänna att en åtgärd som avses i 3 § får påbörjas, om
   1. åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen,
   2. ett bevis om att det finns ett färdigställandeskydd som avses i 16 § har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant skydd,
   3. ett bevis om besked om skyddsrum har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant besked enligt 3 kap. 4 § lagen (2006:545) om skyddsrum,
   4. en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem har visats upp för nämnden, om en sådan redovisning krävs enligt
23 § lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, och
   5. de villkor som har uppställts enligt 4 kap. 14 § eller 9 kap. 37 a § är uppfyllda.

Vid anmälan som avser åtgärder enligt 9 kap. 4 a-4 c §§ ska byggnadsnämndens bedömning enligt första stycket endast omfatta det som anges i första stycket 1. Lag (2015:668) .

Här kan du läsa mer om startbesked

Byggnadsnämndens arbetsplatsbesök

Om tekniskt samråd ska hållas för en bygglovsbefriad åtgärd som kräver anmälan så ska minst ett arbetsplatsbesök göras, om det inte kan anses obehövligt.

27 §
  Efter ett startbesked enligt 23 § ska byggnadsnämnden minst en gång under arbetets gång besöka den plats där åtgärderna genomförs, om
   1. startbeskedet har föregåtts av ett tekniskt samråd, och
   2. ett arbetsplatsbesök inte kan anses obehövligt.

Ett arbetsplatsbesök ska alltid göras, om startbeskedet avser ett stort eller komplicerat byggprojekt eller om byggnadsnämnden och byggherren vid det tekniska samrådet har kommit överens om ett arbetsplatsbesök.

Här kan du läsa mer om byggnadsnämndens arbetsplatsbesök

Kompletterande villkor

I vissa situationer kan byggnadsnämnden behöva göra ändringar i ett givet startbesked. Byggnadsnämnden kan då besluta om kompletterande villkor utöver de som framgår av startbeskedet. Kompletterande villkor kan även beslutas för bygglovsbefriade åtgärder som kräver anmälan. Detta kan göras även om inget tekniskt samråd har genomförts. Två förutsättningar måste vara uppfyllda för att byggnadsnämnden ska kunna besluta om kompletterande villkor. För det första måste sådana villkor behövas för att uppfylla kraven enligt plan- och bygglagen eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. För det andra får behovet av villkoren inte ha kunnat förutses när startbeskedet gavs.

29 §
  Byggnadsnämnden får besluta om kompletterande villkor för bygg- eller rivningsåtgärderna eller för kontrollen, om
   1. sådana villkor behövs för att uppfylla kraven enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, och
   2. behovet av villkoren inte kunde förutses när startbeskedet gavs.

Här kan du läsa mer om kompletterande villkor

Slutsamråd

Slutsamråd ska genomföras för bygglovsbefriade åtgärder som kräver anmälan om byggnadsnämnden har beslutat att tekniskt samråd behövs och slutsamråd inte är uppenbart obehövligt.

30 §
  I samband med att byggåtgärder som har omfattats av ett tekniskt samråd avslutas ska byggnadsnämnden kalla till ett sammanträde för slutsamråd, om det inte är uppenbart obehövligt.

Här kan du läsa mer om slutsamråd

Slutbesked

Byggnader får inte tas i bruk innan slutbesked har getts. Detta gäller även bygglovsbefriade åtgärder som kräver anmälan. Om byggnadsnämnden bedömer att en byggnad får tas i bruk innan slutbesked utfärdats ska byggnadsnämnden särskilt besluta det i startbeskedet.

4 §
  Ett byggnadsverk får inte tas i bruk i de delar som omfattas av ett startbesked för byggåtgärder förrän byggnadsnämnden har gett ett slutbesked, om nämnden inte beslutar annat.

Här kan du läsa mer om slutbesked

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen