Fortsatt brist på bostäder för landets unga

Ungdomar är en av de grupper som har svårast att få tag i en bostad. Problemet har funnits i flera år, och trots ett ökat bostadsbyggande uppger kommunerna även i 2019 års bostadsmarknadsenkät att de har underskott på bostäder för ungdomar.

Sambandet mellan bostadsmarknaden som helhet och bostadsmarknaden för ungdomar är inte helt tydligt. Det saknas ofta bostäder för ungdomar, oavsett om kommunerna har balans eller obalans på bostadsmarknaden i övrigt.

Unga konkurreras ofta ut av andra grupper

Gruppen unga är blandad, men har som grupp sämre ekonomiska förutsättningar än många andra i den höga konkurrensen om bostäder. Det är framför allt tydligt när det gäller små lägenheter.

Ungdomar konkurrerar med övriga grupper på bostadsmarknaden, men trängs ofta undan eftersom de många gånger saknar kötid, kontakter eller tidigare bostad med bytesvärde.

Många kommuner saknar bostäder för unga

I årets bostadsmarknadsenkät uppger 230 av landets 290 kommuner att de har ett underskott på bostäder för ungdomar. Det kan jämföras med förra årets enkät, då det var 240 kommuner som uppgav ett underskott.

På två år har antalet kommuner som uppger underskott på bostäder för ungdomar minskat med 21 kommuner, från 251 till 230. Att antalet kommuner som uppger underskott minskar för andra året i rad kan tyda på att läget har stabiliserats något. Siffrorna är trots detta fortfarande alarmerande höga, och de visar på en mycket ansträngd situation för ungdomar på bostadsmarknaden.

Det är 10 kommuner, jämfört med förra årets 16, som inte har besvarat frågan. Att svarsfrekvensen varierar något år för år gör det svårt att dra en säker slutsats om läget.

Två kommuner rapporterar överskott på bostäder för unga

Sammanlagt 48 kommuner uppger balans på bostadsmarknaden för ungdomar. Det är 15 fler än förra året. Av landets kommuner uppger 2 att det finns ett överskott på bostäder för ungdomar, till skillnad från förra året då det bara var 1 kommun som uppgav detta. Detta indikerar också att situationen har stabiliserats något.

Kommunernas utbud av bostäder för ungdomar, januari 2019.
Samtliga kommuners bedömning av bostadsmarknadsläget för ungdomar, januari år 2019. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2019, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Underskottet beror på få lediga bostäder generellt

Av de 230 kommuner som uppger ett underskott på bostäder för ungdomar svarar 172 att underskottet beror på att det generellt finns få lediga bostäder i kommunen. Det är en minskning från förra året, då 197 kommuner angav denna orsak. På två år har antalet kommuner som uppgett denna orsak minskat med 44 kommuner, från 216 till 172.

Andra vanliga anledningar är att det finns för få lediga små bostäder, eller att de små bostäder som finns är för dyra.

Kommunernas svar på frågan vad underskottet beror på fördelar sig så här:

  • Det finns generellt få lediga bostäder (172 kommuner).
  • Det finns för få små lediga bostäder (151 kommuner).
  • Lediga små bostäder är för dyra för ungdomar (82 kommuner).
  • Lediga bostäder är för stora för de flesta ungdomshushåll (30 kommuner).
  • Lediga bostäder ligger i områden som inte är attraktiva för ungdomar (26 kommuner).

Kommunerna kunde ange flera olika svarsalternativ.

Övriga orsaker som tas upp är att ungdomar har för kort kötid i bostadskön, att de saknar tillräckligt hög inkomst för att kunna hyra en nyproducerad lägenhet och att de saknar kapitalinsats till bolån. Ytterligare orsaker är skärpta amorteringskrav och att det saknas alternativa boendelösningar, till exempel möjlighet för en grupp ungdomar att dela en större bostad. Någon kommun menar att ungdomar kan ha en mer utsatt situation på bostadsmarknaden än vad studenter har, och det är flera kommuner som gör om studentbostäder till ungdomsbostäder när antalet studenter blir färre.

Nästan alla storstadskommuner har underskott på bostäder för ungdomar

Samtliga kommuner i storstadsregionerna förutom 3, från vardera Storstockholm, Storgöteborg och Stormalmö, uppger att de har underskott på bostäder för ungdomar. Dessa 3 kommuner har uppgett att det råder balans. Resultatet visar på en fortsatt mycket ansträngd situation för ungdomar på bostadsmarknaden i storstadsregionerna.

Alla högskoleorter har underskott på bostäder för ungdomar

Samtliga 30 högskoleorter har svarat att de har underskott på bostäder för ungdomar. Situationen är ungefär densamma som förra året, då samtliga högskoleorter förutom 1 uppgav underskott.

Även små kommuner rapporterar underskott

Det finns ett utbrett underskott på bostäder för ungdomar även i övriga kommuner i landet. Av de 173 kommuner som har färre än 25 000 invånare och som inte tillhör storstadsregionerna eller högskoleorterna uppger 124 ett underskott på bostäder för ungdomar. Det är ungefär samma antal som förra året.

Samtliga kommuners bedömning av bostadsmarknadsläget för ungdomar, januari år 2019.
Samtliga kommuners bedömning av bostadsmarknadsläget för ungdomar, januari år 2019. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2019, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Vanligare med generella bostadssatsningar än med riktade

Det varierar i vilken omfattning kommunerna genomför insatser för att underlätta för ungdomar att få en egen bostad. Även insatsernas form varierar. Insatser görs oavsett om kommunerna har särskilda ungdomsbostäder eller inte.

Enligt 2019 års bostadsmarknadsenkät genomförs särskilda insatser i 197 kommuner, oavsett om de uppger underskott, överskott eller balans på bostadsmarknaden för ungdomar.

Den vanligaste insatsen är en generell satsning på bostadsbyggande som även ska gynna ungdomar. Särskilda insatser för ungdomar som har genomförts i kommunerna under år 2018 är:

  • generell satsning på bostadsbyggande som även gynnar ungdomar (96 kommuner)
  • nyproduktion av små bostäder med överkomliga hyror (49 kommuner)
  • nyproduktion eller ändring av bostäder för ungdomar (31 kommuner)
  • hyresrabatt för ungdomar (21 kommuner)
  • kommunen eller fastighetsägaren underlättar för två eller flera att hyra en lägenhet tillsammans (14 kommuner)
  • bostadsinformation som är riktad till ungdomar (7 kommuner).

Andra insatser som kommunerna har genomfört för att underlätta för ungdomar att få tag i en egen bostad är

  • möjlighet att ställa sig i bostadskö från 16 års ålder
  • fler köpoäng till ungdomar
  • förtur till bostäder för ungdomar
  • reservation av en viss andel små bostäder i allmännyttans regi till ungdomar
  • markanvisningar där hyresrätter med låg hyresnivå förordas.

Nästan var tredje kommun saknar insatser för ungdomar

Totalt 93 kommuner svarar att det inte pågår några särskilda insatser i kommunen för att underlätta för ungdomar att skaffa en egen bostad. Av dessa hör 69 kommuner till gruppen "övriga kommuner med färre än 25 000 invånare", medan 10 kommuner hör till storstadsregionerna.

Antalet särskilda ungdomsbostäder har ökat

Särskilda ungdomsbostäder är bostäder som bara hyrs ut till personer under en viss ålder. I 2019 års bostadsmarknadsenkät uppger 52 kommuner att de har sådana särskilda ungdomsbostäder. Det är något färre än förra året.

Det sammanlagda antalet ungdomsbostäder i landet är cirka 5 200, enligt de 45 kommuner som har uppgett något antal. Det är 200 fler ungdomsbostäder än vad som sammanlagt uppgavs förra året. Totalt 232 kommuner har i årets enkät svarat att de inte har några särskilda ungdomsbostäder, och 6 kommuner har inte besvarat frågan.

Färre kommuner planerar särskilda ungdomsbostäder

Under 2019 och 2020 förväntas 14 olika kommuner påbörja sammanlagt cirka 800 nya särskilda ungdomsbostäder. Det är en minskning jämfört med förra årets enkät, då 20 kommuner hade en förväntan om att påbörja över 1 000 nya ungdomsbostäder det innevarande och det kommande året. På två år har antalet kommuner som förväntar sig ett påbörjande av nya ungdomsbostäder minskat från 38 kommuner till 14 kommuner.

Totalt 52 kommuner uppger att de har särskilda ungdomsbostäder. Av de 14 kommuner som planerar för nya ungdomsbostäder är det 10 som uppger att de har bostäder för ungdomar redan i dag. Det betyder att det kommer att tillkomma ungdomsbostäder i ytterligare 4 kommuner som inte har haft denna typ av bostäder tidigare.

Av de cirka 800 nya ungdomsbostäder som förväntas till och med 2020 förväntas två tredjedelar bli påbörjade i högskoleorterna Uppsala, Norrköping, Varberg, Trollhättan och Västerås, där Norrköping och Trollhättan saknar ungdomsbostäder sedan tidigare. En fjärdedel av ungdomsbostäderna förväntas tillkomma i Storstockholm (Stockholm, Upplands Väsby och Järfälla).

Ungdomsbostäder planeras främst som hyresrätter

Samtliga nya ungdomsbostäder bedöms tillkomma genom nybyggnad. Det är inte några av de förväntade bostäderna som enligt årets enkät bedöms tillkomma genom ändring av befintliga byggnader, vilket annars är en möjlighet för att tillskapa nya bostäder.

Framför allt förväntar sig kommunerna att det påbörjas hyresrätter, men det förväntas även tillkomma ett litet antal bostadsrätter. Det är främst i Storstockholm (Stockholm och Järfälla) som bostadsrätter för ungdomar förväntas tillkomma, men ett antal bostadsrätter förväntas även tillkomma i Västerås.

Något fler ungdomsbostäder under 2020 än under 2019

Om vi tittar på åren var för sig bedömer 6 kommuner att det kommer att påbörjas sammanlagt cirka 240 ungdomsbostäder under år 2019. Majoriteten av de nya ungdomsbostäderna, 140 bostäder, förväntas bli hyresrätter, hälften i privat och hälften i allmännyttans regi. Övriga förväntas bli bostadsrätter.

Under 2020 förväntar sig kommunerna att det påbörjas betydligt fler ungdomsbostäder jämfört med 2019. Totalt 10 kommuner bedömer att det sammanlagt kommer att påbörjas cirka 560 ungdomsbostäder. Detta år är det hyresrätter i privat regi som utgör majoriteten, 390 bostäder, medan det sammanlagda antalet bostadsrätter uppgår till 95.

Under fördjupningsfliken hittar du kommunernas svar på ett urval av frågorna från enkäten.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej