Framtidsverkstad i Uppsala
Framtidsverkstaden i Uppsala fokuserade på att tänka nytt och innovativt kring hur ny teknik och digitalisering kan komma att påverka våra transporter och livsmiljöer och vilka möjligheter detta öppnar upp för att utveckla innerstaden.
Metod och medverkande
Den översiktliga fysiska planeringsprocessen utgjorde ramen för dagen som varvade inspirerande inspel från kunniga föreläsare med aktiva gruppdiskussioner som dokumenterades på specialutformade canvasunderlag. Ett trettiotal personer medverkade från bland annat kommuner, regioner, nationella myndigheter, näringsliv och akademi.
Framtidsbild av innerstaden 2030
Den övergripande frågeställning som vägledde diskussionerna under första delen av dagen var: Hur kan digitalisering och ny teknik hjälpa oss att skapa hållbara städer? Som ingång till att diskutera denna fråga fick deltagarna ta del av Uppsala kommuns antagna mål och värdeord för utvecklingen av innerstaden. Utöver detta gavs en introduktion till utvecklingstrender inom relevanta teknikområden.
Uppgiften för deltagarna var att skapa en framtidsbild av Uppsala innerstad till år 2030. Diskussionerna rörde sig kring frågor som hur innerstaden kommer att upplevas, hur gaturummet används, hur det ser ut, vem som har prioritet, hur transporter av gods sker och hur människor rör sig.
Framtidsbilderna presenterades sedan i helgrupp och därefter diskuterades för- och nackdelar, risker och möjligheter, osäkerhetsfaktorer med mera. En inbjuden panel fick möjlighet att reflektera över framtidsbilderna och lyfta nya perspektiv. Resultatet av de diskussioner som fördes i olika konstellationer har finns här sammanställt i form av medskick till kommuner och andra aktörer som medverkar i översiktlig planering.
Formulerade framtidsbilder
Under den första övningen fanns möjlighet för arbetsgrupperna att i prosaform formulera en framtidsbild av Uppsala innerstad år 2030. Två grupper tog chansen att använda denna uttrycksform.
"Jag tar mig in till staden, för dagens möte är så pass viktigt att jag vill göra som på 10-talet och träffas fysiskt. Tack och lov slipper jag dock oket från den tiden med att åka i egen bil. Jag minns med en rysning hur jakten på parkeringsplats och de höga kostnaderna brukade prägla allt liv i staden. Det var innan de virtuella mötena, den smarta infrastrukturen och flexibla kollektivtrafiken. Då var det en utmaning och uppoffring att bo på landet, nu är det, det uppenbara. Dåtidens cykelbanor ter sig närmast primitiva jämfört med nu, men allt måste ju börja någonstans och jag är stolt över hur Uppsala stad är och länge har varit ledare för alla sorters mänskligt framdrivna transporter. "
"Sara från Östersund vill flytta till Uppsala och är nu nyss anländ till staden via 10.50-hyperloopen. I sin app har hon ett tips på bostad vilken hon inrett i IKEA AR app redan i förra veckan. När hon anländer tar hon sin bokade elcykel som visar henne bästa vägen till lägenheten.
Väl framme låses dörren upp per automatik och hon bjuder in sin pojkvän från Karlstad att titta på den via sina glasögon från Björn Borg. De kommer överens om att det är ett bra boende och Sara väljer "köp och installera" från IKEA och får veta att det är klart om en vecka samt får en indikation på att hon nu står som ägare på kontraktet.
I lägenheten ingår tillgång till solcellerna på taket och flowcellbatterierna i källaren. De senaste siffrorna visar på överproduktion så det är inget problem för Sara att ha sina sex energikrävande terrarier igång.
Om 20 minuter möter Sara sin vän från Sydamerika där de ska ta del av den progressiva stadsplaneringen i Uppsala vilket möjliggjort ett centrum fritt från manuellt styrda fordon. Ett ämne båda brinner för såväl som hur det sänkt priset på transport så att alla har råd."
Sju medskick från framtidsverkstaden i Uppsala
Släpp teknikångesten och låt tekniken vara ett hjälpmedel för oss att gemensamt forma staden. Digitalisering och ny teknik kan hjälpa oss att simulera och visualisera stadens utveckling. Våga prova! Tekniken öppnar även upp för förbättrad delaktighet. Använd möjligheterna att ta emot synpunkter och låt data som genereras utgöra inspel i en kontinuerlig dialog med medborgarna. Det är viktigt att vi förstår vad användarna efterfrågar och behöver – tänk på att vi bygger staden för både dagens och framtidens människor. Att fånga barn och ungas önskemål och behov är avgörande för att utforma det smarta samhället utifrån hur framtida generationer vill leva sina liv.
Förutsättningarna att värna de mjuka värdena kan bli bättre i en framtid där vi inte längre behöver ta hänsyn till hårda realiteter och tekniska krav som sopbilars framkomlighet och lastbilars svängradie. Glöm då inte att lyfta betydelsen av den mänskliga skalan och låt nya digitala och tekniska lösningar bidra till att möta våra sociala utmaningar. Teknikutvecklingen går fort, men vi människor är biologiska varelser som behöver tid och utrymme att känna och uppleva vår omgivning. Behovet av mötesplatser kommer att öka liksom värdet av kravfria oaser där vi inte ständigt måste fatta beslut och göra aktiva val. Värna och utveckla därför stabilisatorer i staden exempelvis i form av arkitektur och kultur som skapar kontinuitet och långsiktighet.
Vi behöver omfamna den komplexa framtid som digitalisering och ny teknik leder oss in i. De nya strukturerna ska integreras med de befintliga, det virtuella ska vara ett komplement till det fysiska. Värna de fysiska, offentliga rummen och tänk på att även virtuella platser måste vara inkluderande. Utformningen och tillgången till de virtuella platserna kräver särskild hänsyn eftersom det här saknas inarbetade rutiner, regelverk och upparbetad erfarenhet. Ställ er därför frågan vilka grupper vi missar idag och hur vi kan fånga upp dem bättre.
Digitalisering behöver genomsyra allt, inte vara ett kapitel i ett strategidokument eller ligga på en person i organisationen. Det måste landa i allas knä. Finns behov av en grundplattform som tar avstamp i en värdegrund och en gemensam förståelse för vad vi strävar mot och vad i digitaliseringen som är viktigt för olika aktörer. Med en sådan grund kan teknikperspektivet integreras i relevanta styrdokument och sammanhang. Arbeta fram en gemensam vision och strategi och tänk på att ledarskap är viktigt för att den ska få genomslag. Ta gärna stöd av det regionala sammanhanget för att utveckla funktionellt baserade mål- eller strukturbilder att förhålla sig till.
Gör redan idag upp en plan för vilka teknikområden som är särskilt intressanta och ta de nödvändiga små stegen för att vara beredd när tekniken är mogen. Ni behöver inte vara teknikexperter. Däremot är det viktigt att förstå värdet av teknologierna så att de kan nyttjas på rätt sätt. Utgå från syfte och funktion; vad vill ni uppnå? Hur vill ni att er stad ska utvecklas? Ge sedan teknikexperterna utrymme att föreslå innovativa lösningar som bidrar till att nå önskvärda kvaliteter och värden.
Teknikutvecklingen går otroligt fort medan planeringsprocessen är mer tidskrävande. För att vi ska kunna förhålla oss till den snabba teknikutvecklingen kan planeringsprocessen behöva bli mer flexibel. Vi behöver bli bättre på att måla upp olika tänkbara scenarier i våra framåtsyftande strategidokument och styra om inriktningen vid behov. Vi behöver även säkerställa att de ytor som vi planlägger kan användas mer flexibelt. Samtidigt kan själva målbilden ligga fast; en plan som håller över tid är en som siktar på mål som utgår från evigt mänskliga behov och värderingar. Tekniken ska möjliggöra de värdegrunder som samhället ska genomsyras av.
Lyft blicken i samverkan med alla relevanta aktörer. För ut ert budskap till teknikutvecklare och leverantörer så att de förstår vad ni behöver. Nya bryggor behövs mellan olika aktörer, till exempel de som planerar, bygger, och tillhandahåller teknik. För dialog och forma en gemensam målbild tillsammans med kommersiella aktörer, utbildningsväsendet och det civila samhället. Förutsättningarna för handel, logistik och mobilitet kommer att förändras i grunden. Arbetar ni tillsammans med andra och försöker få alla att dra åt samma håll så är förutsättningarna för att vi får en levande stad bättre. Tänk även på att förankra internt och aktivera olika kompetenser i organisationen.
Svårigheter att ta sig an ny teknik i den översiktliga planeringen
Andra delen av dagen ägnades åt att fördjupa insikterna i svårigheterna med att ta sig an digitalisering och ny teknik i översiktsplaneringen. Vägledande frågor för detta var:
- Vad är svårt och varför?
- Vad blir konsekvenserna av detta?
- Vad behöver förändras?
Inspel från de olika arbetsgrupperna
En tydlig vision och kunskapshöjande insatser kan ge politisk kraft
Inom området politik såg deltagarna flera tydliga hinder. Politiken är "här och nu" – vill visa på handlingskraft och ser inte alltid värdet av förändring. Översiktsplanens långsiktiga mål och perspektiv överlappar inte alltid så bra med politikens fyråriga mandatperioder och ibland kan det vara mer fokus på att få fram en översiktsplan än att den ska bli användbar. Låg kunskapsnivå i digitaliseringsfrågor hos lekmannapolitiker sågs också som ett hinder, liksom att relevanta kompetenser inte alltid involveras när beslut ska tas. Deltagarna såg därför ett behov av att höja den digitala kompetensen hos politikerna. Att koppla Översiktsplanen till en tydlig vision trodde man också kunde ge kraft att driva frågan politiskt.
Stimulans för att ta oss an komplexa frågor och förändra vårt sätt att jobba
Inom området kompetens beskrev flera arbetsgrupper ett nuläge präglat av osäkerhet och stress. Det finns en bred osäkerhet kring vad digitalisering och ny teknik står för och en upplevd känsla av att det är svårt att ta in ny kunskap och hålla den uppdaterad. Detta resulterar i en bristande beredskap för framtiden och att vi bara jobbar på som vi brukar istället för att få till den nödvändiga omställning som vi trots allt är medvetna om behövs. För att komma till rätta med det såg deltagarna ett behov av en bred kompetenshöjning inom området digitalisering och ny teknik. Vår nyfikenhet och vårt mod behöver stimuleras för att vi ska orka ta oss an komplexa uppgifter, nya verktyg och nya perspektiv och utveckla de nya arbetssätt och processer som fordras. Långsiktiga och samordnade strategier som involverar rätt kompetens, såväl internt som externt, är viktiga. Liksom att alla involverade aktörer känner sig delaktiga i utvecklingen av Översiktsplanen.
Fokus på syfte och funktion för en utvecklingsfrämjande upphandling
Inom området lagstiftning fokuserade diskussionen främst på upphandlingsprocessen, som med sina inneboende trögheter beskrevs som ett hinder för att handla upp innovation i relation till den snabba teknikutvecklingen. Att kommunen inte alltid har formulerat vad den vill så att proaktiva krav kan ställas på leverantörerna sågs som ett problem. Teknikutvecklingen skulle främjas av att kommunerna frångår specifika tekniska krav i upphandlingen och istället blir bättre på att formulera funktionsstyrda krav där ständig utveckling av teknik är en inbyggd förväntan. Deltagarna såg även ett mervärde av ett närmare samarbete med jurister och lagstiftare, i ett tidigt skede av processen.