Strategisk planering för långsiktigt hållbara förskolor och skolor

Lokaliseringen av förskolan och skolan i den byggda miljön har stor betydelse för gestaltningen av dessa miljöer. Den påverkar barn och ungas möjligheter att själva ta sig till skolan, för olika verksamheter att samnyttja lokalerna och för skolan att fungera som mötesplats. Genom att strategiskt planera för skolor och förskolor och ta hand om dessa frågor i tidiga skeden så som översiktsplaneringen, ges goda förutsättningar för en långsiktigt hållbar skolstruktur.

Att tänka på vid gestaltningen:

• Var förskolan eller skolan lokaliseras påverkar förutsättningarna att åstadkomma goda lär- och livsmiljöer inomhus och utomhus. Aspekter som tomtens storlek och kvaliteter, närhet till grönområden och läge i bebyggelsen (i tät stadsmiljö, i sammanhållen bebyggelse, på landsbygd) har stor betydelse.
• Förstärk den förvaltningsövergripande strategiska planeringen av förskolor och skolor och integrera den i översiktsplaneringen. Den samlade resursen av skolor och förskolor utgör en egen struktur – en skolstruktur – i kommunen. Skolstrukturen behöver ses i relation till andra strukturer så som bostadsbebyggelse, grönområden och transportinfrastruktur.
• Större enheter medför inte sällan ett längre avstånd mellan förskolan eller skolan och hemmet. Utred konsekvenserna för barnens möjlighet att promenera själva till skolan samt stora skolbyggnaders barriäreffekter på framkomligheten för gående och cyklister.
• Om ett nytt område planeras behöver tomter för skola och förskola säkras tidigt för att säkerställa goda förutsättningar för bra lärmiljöer.
• För att kunna tillgodose behovet av friytor vid skolor och förskolor är det lämpligt att kommunen tar fram egna riktlinjer.

Platsen och sammanhanget har betydelse för gestaltningen och för samhället i stort

Genom lokaliseringen av förskolor och skolor sätts en rad fysiska förutsättningar för gestaltningen. Det handlar om tomtens storlek och rumsliga kvaliteter, vilka utgör ramarna för byggnadens och utemiljöns storlek, ljud, ljus och mikroklimat samt kvaliteter i utemiljön som varierad topografi och vegetation.

Lokalisering i staden, orten eller bygden har också en stor betydelse för vilka funktioner skolan eller förskolan kan ha i form av upptagningsområde, förutsättningar för möten mellan olika samhällsgrupper, möjlighet till samordning med andra verksamheter och möjligheten att ta sig dit till fots, per cykel eller med kollektivtrafik.

Lokaliseringen och valet av tomt är också en viktig del av att synliggöra förskolan och skolan i samhället i stort och därmed visa på vikten av utbildning och barnens plats. En väl placerad och utformad skola eller förskola bidrar både till identitet och stolthet.

Kommunens ansvar för planering av förskola, skola och en god livsmiljö
I den fysiska planeringen enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL, är förskola och skolan en del av den samhällsservice som kommunen ska tillgodose behovet av vid planläggning av sammanhållen bebyggelse. Servicen ska finnas inom eller i nära anslutning till det planerade området. Som en viktig del av barns och ungas livsmiljö är förskolan och skolans fysiska miljöer också en del av en god bebyggd miljö och den goda livsmiljö som utgör målsättningen med lagen enligt portalparagrafen i PBL.

PBL reglerar även olika hänsyn som ska tas vid planläggning av all bebyggelse. Hänsyn ska tas bland annat till människors hälsa och säkerhet, möjligheterna att ordna trafik och risken för olyckor. Även miljöbalken är aktuell i sammanhanget då den ställer krav på miljökvaliteter som luft och buller. Utöver hänsynsreglerna ställer PBL krav på friytor vid skolor och förskolor.

Enligt skollagen (2010:800) har kommunen också ansvaret att tillhandahålla plats i förskola eller skola för alla barn och elever. För att kommunen ska kunna uppfylla skollagens krav och erbjuda alla barn plats i förskola, skola och fritidshem krävs en långsiktig och noggrann planering med fleråriga lokalförsörjningsplaner. Dessa planer måste förhålla sig till kommunens planerade bostadsbyggande och prognoser för antalet barn och elever.

Strategisk planering behövs för att hantera komplexiteten

Att planera för och lokalisera förskolor och skolor är komplext och omfattar ett flertal utmaningar som handlar om tillgången till mark, förtätning, enheternas storlek och kapacitet, de varierande årskullarna på barn och elever över tid, det fria skolvalet och konkurrensen mellan olika skolor, kommunala och fristående.

Det är därför angeläget att tidigt i planeringen ha kunskap om det totala servicebehovet i området som planeras och dess omnejd. Detta eftersom det i efterhand kan bli svårt att hitta bra lösningar för utbildningslokaler och tillräckliga utemiljöer för barn och unga.

Det är lättare för kommunen att få till tillräckliga ytor för barn och unga i nybyggnadsområden om kommunen äger marken. Med egen mark bestämmer kommunen över hela processen från idé till färdigställande liksom över till- och ombyggnad för förändrade behov. I områden med stora ekonomiska mark- och fastighetsvärden kan det vara svårare att förhandla fram ändamålsenliga ytor för skola och förskola.

Lärande exempel: Ställningstaganden gällande tillgång till samhällsservice som skolor och förskolor i Göteborgs översiktsplan

För att nå målet om en hållbar stad har tre strategier lyfts fram som ska styra inriktningen i Göteborgs översiktsplan: att planera för en nära, sammanhållen och robust stad. De tre strategierna kompletterar varandra och ska användas tillsammans. Kommunen räknar med att växa med 250 000 nya invånare till 2050. Förutom att detta medför ett ökat behov av bostäder behöver också 185 nya förskolor och 75 nya grundskolor byggas