Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

SS-EN 1090-1 – bärverksdelar av stål och aluminium

Granskad:

Den harmoniserade standarden SS-EN 1090-1 omfattar bärande delar av stål och aluminium. Prestandadeklaration och CE-märkning är obligatoriskt för dessa produkter sedan den 1 juli 2014. Det är tillverkarens ansvar att deklarera och märka produkterna.

SS-EN 1090-1 gäller för bärverksdelar i stål och aluminium som tillverkas i verkstad. Produkterna måste ha en prestandadeklaration och vara CE-märkta när de säljs. Tillverkaren måste vara certifierad mot standarden för att kunna deklarera och märka produkterna.

Standarden SS-EN 1090-1 innehåller inga egna regler för dimensionering eller tillverkning. Krav för dimensionering finns i eurokoderna och i de nationella valen som anges i Boverkets föreskrift EKS.

Tillverkaren ansvarar för att bedöma om produkten omfattas av byggproduktförordningens krav

Det är tillverkaren som ansvarar för att bedöma om produkten är en byggprodukt och om den omfattas av en harmoniserad standard.

Kravet på CE-märkning enligt byggproduktförordningen gäller endast byggprodukter.

Om en lastbärande stålkonstruktion används till något helt annat, till exempel ingår i en maskin som står i en byggnad men som inte har något med byggnadens prestanda att göra, så är det inte fråga om en byggprodukt enligt byggproduktförordningen. Däremot kan det finnas krav på CE-märkning enligt annan EU-lagstiftning, till exempel maskindirektivet.

Tillverkaren ansvarar för att bedöma vilken harmoniserad standard produkten omfattas av

Det är tillverkaren som ansvarar för att bedöma om produkten omfattas av en harmoniserad standard.

För många produkter i stål och aluminium finns särskilda harmoniserade produktstandarder och då är det de som gäller istället för standarden SS-EN 1090-1 som är ganska allmänt hållen. EU-kommissionen har för att hjälpa tillverkarna publicerat en lista på produkter som inte omfattas av standarden, se "Relaterad information".

SS-EN 1090-1 omfattar endast bärverksdelar som tillverkas i verkstad. Byggarbeten, reparationer och dylikt som utförs på byggarbetsplatsen omfattas inte av SS-EN 1090-1. Utförandekraven enligt SS-EN 1090-2 för stål respektive SS-EN 1090-3 för aluminium gäller både i verkstaden och på byggarbetsplatsen. Exempel på produkter som inte omfattas av SS-EN 1090-1 är produkter som är till för säkerhet vid användning av byggnadsverket som räcken, handledare, gångbryggor och liknande, om de inte samtidigt har en bärande eller stabiliserande funktion för byggnadsverket. Det beror på att egenskapen säkerhet vid användning inte ingick i kommissionens uppdrag till standardiseringen (CEN). Därför saknas denna väsentliga egenskap i standarden.

SS-EN 1090-1 omfattar heller inte produkter som inte har en för byggnadsverket bärande funktion. Exempel på detta kan vara installationsgolv.

Vilka företag som berörs

Det är tillverkaren som säljer produkten som är ansvarig för prestandadeklaration och CE-märkning.

För att få prestandadeklarera och CE-märka produkterna måste tillverkaren få sin tillverkningskontroll certifierad av ett anmält organ. Kraven gäller oavsett det tillverkande företagets storlek.

Om en tillverkare använder sig av tjänster från andra företag, exempelvis rostskyddsbehandling, ansvarar tillverkaren för att det företag som tillhandahåller tjänsten har den nödvändiga styrningen av sin process. Det innebär att det företag som tillhandahåller tjänster bedöms som en del i tillverkarens certifiering enligt SS-EN 1090-1. Ett företag som inte tillhandahåller produkter på marknaden i eget namn behöver inte vara certifierat enligt SS-EN 1090-1.

Certifiering av tillverkaren

För SS-EN 1090-1 gäller bedömningssystem 2+. Det innebär att tillverkaren själv kan utföra vissa uppgifter, medan andra måste skötas av ett anmält organ. Under förutsättning att det anmälda organet anser att företagets tillverkningskontroll är som den ska enligt kraven i byggproduktförordningen och enligt standarden, utfärdar organet ett intyg avseende tillverkningskontrollen åt tillverkaren, även kallat certifikat. Intyget gäller för tillverkarens tillverkningsanläggning. Om tillverkaren har flera tillverkningsanläggningar ska det anges i intyget.

Hur dokumentationen ska vara utformad

Tillverkaren ska upprätta en prestandadeklaration för produkten och CE-märka den. Byggproduktförordningen kräver att prestandadeklarationen och CE-märkningen ska vara två olika dokument.
I byggproduktförordningens bilaga III finns en mall för prestandadeklarationen och instruktioner för hur den ska fyllas i. Exempel på prestandadeklaration finns i Boverkets broschyr om SS-EN 1090-1, se "Relaterad information".

Prestandadeklaration och CE-märkning kan se ut på olika sätt för produkter enligt SS-EN 1090-1, beroende på ansvarsfördelningen mellan tillverkaren och beställaren. Standarden SS-EN 1090-1 anger fyra olika metoder som påverkar hur tillverkarna redovisar produktens väsentliga egenskaper: "Metod 1, Metod 2, Metod 3b och Metod 3a". Vilken metod som tillverkaren har möjlighet att använda framgår av intyget från det anmälda organet.

I de fall prestandan anges genom en hänvisning till tillverkningsdokumentation och/eller konstruktionsberäkningar, ska de relevanta dokumenten som huvudregel bifogas prestandadeklarationen.

För produkter som säljs i Sverige ska prestandadeklarationen vara på svenska.

2 §    Prestandadeklarationer, bruksanvisningar och säkerhetsföreskrifter som ska tillhandahållas användare enligt artiklarna 7.4, 11.6, 13.4 och 14.2 i förordning (EU) nr 305/2011 ska vara skrivna på svenska för byggprodukter som tillhandahålls här i landet.

Allmänt råd Säkerhetsdatablad som ska tillhandahållas tillsammans med prestandadeklarationen enligt artikel 6.5 i förordning (EU) nr 305/2011, ska vara på svenska enligt artikel 31 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) och inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet .

Vilken produktdokumentation som ska lämnas

Tillverkaren ska till kund eller till kundens representant exempelvis kontrollansvarig lämna prestandadeklarationen och CE-märkningen, samt de konstruktionshandlingar som dessa dokument hänvisar till.

Underliggande dokumentation som avser tillverkningskontrollen ska inte behöva efterfrågas. Den som misstänker att uppgifterna i produktdokumentationen är felaktiga eller missvisande ska istället kontakta marknadskontrollmyndigheten Boverket som får utreda frågan.

Inget undantag för specialtillverkade produkter

Byggproduktförordningens artikel 5 medger undantag från att upprätta en prestandadeklaration i särskilda fall. När det gäller bärverksdelar enligt SS-EN 1090-1 finns det i Sverige krav på mottagningskontroll och kända produktegenskaper i 26 § avdelning A i EKS. Det innebär att byggherren måste förvissa sig om produktens lämplighet med ledning av uppgifter om produktens väsentliga egenskaper.

Mottagningskontroll av material och produkter

26 §    Mottagningskontroll ska alltid göras. Byggherren ska förvissa sig om att material och byggprodukter har sådana egenskaper att materialen och produkterna korrekt använda i byggnadsverket gör att detta kan uppfylla egenskapskraven i denna författning.

Med mottagningskontroll avses i denna författning byggherrens kontroll av att material och produkter har förutsatta egenskaper när de tas emot på byggplatsen.

Har produkterna bedömda egenskaper enligt 18 § kan mottagningskontrollen inskränkas till identifiering, kontroll av märkning och granskning av produktdeklarationen för att säkerställa att varorna har förutsatta egenskaper.

Om byggprodukternas egenskaper inte är bedömda i den mening som avses i 18 § fordras verifiering genom provning eller annan inom europeiska unionen vedertagen metod så att egenskaperna är kända och kan värderas avseende lämplighet. (BFS 2019:1).

Allmänt råd Byggprodukter vars egenskaper bedömts enligt alternativen a, c eller d i 18 § innebär inte att produkten bedömts mot svenska krav på byggnadsverk i denna författning eller i Boverkets byggregler (BFS 2011:6). Sådana bedömningar innebär endast att byggherren ska ha tilltro till den produkt- eller prestandadeklaration av produktens egenskaper som medföljer. Med ledning av produkt- eller prestandadeklarationen kan byggherren avgöra om byggprodukten är lämplig för aktuell användning. För byggprodukter med bedömda egenskaper behöver byggherren inte göra någon egen provning av dessa egenskaper. (BFS 2015:6).

För produkter som omfattas av en harmoniserad standard får produktens väsentliga egenskaper bara redovisas i form av en prestandadeklaration och CE-märkning. Slutsatsen är att det i praktiken inte går att göra undantag från att upprätta en prestandadeklaration för bärverksdelar av stål och aluminium enligt SS-EN 1090-1.

Vad som gäller för utförandet

För utförandet gäller, både i verkstad och på byggarbetsplatsen, standarden SS-EN 1090-2 för bärverksdelar av stål och standarden SS-EN 1090-3 för bärverksdelar av aluminium.

  1. Bärverksdelar i stål eller aluminium som tillverkas i verkstad omfattas av den harmoniserade standarden SS-EN 1090-1 och därmed av byggproduktförordningens krav på prestandadeklaration och CE-märkning. Arbetet i verkstaden ska följa utförandestandarden SS-EN 1090-2 (för stålprodukter) eller SS-EN 1090-3 (för aluminiumprodukter).

    Boverket har ansvar för tillsyn av byggprodukter som tillverkas enligt SS-EN 1090-1. Läs mer om marknadskontrollen i informationsbrevet i "Relaterad information".
    Samtliga konstruktioner dimensionerade med eurokoder ska följa utförandekraven i SS-EN 1090-2 (eller SS-EN 1090-3). Men bara de som är bärverksdelar enligt omfattningen för SS-EN 1090-1 ska ha en prestandadeklaration och vara CE-märkta.

    Räcken är exempel på produkter som dimensioneras med eurokoder och utförs enligt utförandestandarderna, men om funktionen enbart är personsäkerhet vid användning och inte bärande för byggnaden omfattas de inte av SS-EN 1090-1. Läs mer på s.5 i Boverkets broschyr i "Relaterad information".

  2. Boverkets konstruktionsregler, EKS, gäller för arbeten i stål eller i aluminium som utförs på byggarbetsplatsen. I EKS anges att bärande konstruktioner ska dimensioneras enligt eurokoderna. För bärande byggnadsdelar av stål eller av aluminium gäller då att de ska utföras enligt SS-EN 1090-2 respektive SS-EN 1090-3. SS-EN 1090-1 är inte tillämplig för arbeten utanför verkstaden och det är därmed inte möjligt att prestandadeklarera och CE-märka dessa produkter enligt den standarden.

    Boverkets konstruktionsregler, EKS, medger en lättnad vad gäller kontroll av svetsar. Den anger att om de första tio procenten av de svetsar som ska kontrolleras med oförstörande provning inte uppvisar några brister, så kan omfattningen av den fortsatta kontrollen halveras jämfört med vad som anges i SS-EN 1090-2 respektive SS-EN 1090-3. I stålkonstruktioner får inte omfattningen av oförstörande provning reduceras för svetsar som tilldelats en specifik svetsinspektionsklass. Om den uppföljande kontrollen uppvisar brister gäller att omfattningen av den återstående kontrollen ska återgå till att följa standarderna. 

    En okulär kontroll ska göras av alla svetsar.

    Byggherren är ansvarig för arbeten på byggarbetsplatsen. Det är kommunen som har tillsyn över byggprocessen. Läs mer om kommunens tillsynsansvar i "Relaterad information".

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen