Samordnat förfarande

När kommunen ska göra en detaljplan för ett ärende som även prövas enligt miljöbalken, väglagen eller lagen om byggande av järnväg kan förfarandena enligt de olika lagarna samordnas. Syftet med samordningen är att undvika dubbelarbete och dubbla prövningar.

Samordnat förfarande

Samordningen kan beroende på förutsättningarna göras på olika sätt. Om ärendena drivs parallellt kan en gemensam process genomföras. Om det andra ärendet är påbörjat eller avslutat kan kommunen, om möjligt, använda de handlingar som är framtagna i det andra ärendet och hoppa över samråd om samrådskretsen är densamma.

När kan kommunen använda samordnat förfarande

Om kommunen anser det lämpligt kan förfarandet tillämpas om förslaget till detaljplan är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande, och enbart avser antingen:

  • en verksamhet som har tillståndsprövats eller ska tillståndsprövas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 9 kap. 6 § miljöbalken, eller
  • en åtgärd som har prövats eller ska prövas genom upprättande och fastställande av en vägplan enligt väglagen (1971:948) eller en järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg.

Ytterligare förutsättningar är att kommunen anser att verksamheten kan tillåtas och att det inte finns några andra planfrågor som samtidigt behöver regleras. Se prop 2009/10:170 (sid. 242) i "Relaterad information".

Plan- och bygglag (2010:900) 5 kap 7 §

Samordnat förfarande – processen

Om ärendena drivs parallellt kan samordning ske under samrådsskedet och vid kungörelsen. Om processerna inte löper parallellt kan kommunen exempelvis använda det material som tagits fram i det andra ärendet. Även om samordning sker behöver kommunen alltid ta fram de planhandlingar som krävs i detaljplaneärendet.

Ett samråd kan vara tillräckligt

Om processerna löper parallellt kan kommunen och aktören i det andra ärendet besluta om att hålla ett gemensamt samråd. Inför ett gemensamt samråd kan parterna tillsammans besluta kring lämpliga samrådsformer och tidigt identifiera:

  • samrådskretsen,
  • sakägarkretsen,
  • de specifika behoven för respektive process.

Om processerna däremot inte löper parallellt behöver samråd av detaljplanen endast ske om:

  • prövningen av det andra ärendet är avslutad och den utredning som finns i det ärendet inte är tillräcklig eller inte längre är aktuell för detaljplaneärendet,
  • samråd inte har skett enligt miljöbalken, väglagen eller lagen om byggande av järnväg med alla dem som ska omfattas av samråd enligt PBL.

I dessa fall är det tillräckligt att komplettera detaljplaneärendet så att samråd sker med dem som inte omfattades av samrådet enligt miljöbalken, väglagen eller lagen om byggande av järnväg.

Kommunen behöver inte genomföra samråd om samrådet i det andra ärendet inkluderat aktuell information som berör förslaget till detaljplan och samrådskretsen är densamma. Kommunen kan då istället kungöra planförslaget inför den kommande granskningen. Se prop. 2013/2014:126, (sid 77) i "Relaterad information".

Plan- och bygglag (2010:900) 5 kap 16 §

Samrådets innehåll

När kommunen ska genomföra ett samråd ska ett förslag till detaljplan och de planeringsunderlag som har betydelse för detaljplaneförslaget redovisas. Samrådet ska pågå under minst tre veckor.
Samrådet syftar till att samla in information, önskemål och synpunkter som berör planförslaget och överväga dessa i ett tidigt skede i detaljplanearbetet. Kommunen ska samråda om ett förslag till detaljplan med bland andra länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, kända sakägare och boende som berörs.

Under samrådet ska länsstyrelsen och lantmäterimyndigheten lämna synpunkter på förslaget. Länsstyrelsen har en särskild uppgift, bland annat att ta tillvara och samordna statens intressen. Lantmäterimyndighetens roll är bland annat att ge råd om aktuella genomförandefrågor och att bevaka förutsättningarna för planens genomförande samt dess konsekvenser.
Samordnas processerna är det tillräckligt att redovisa synpunkterna från samrådet i granskningsutlåtandet tillsammans med de synpunkter som har kommit fram under granskningen.

Plan- och bygglag (2010:900) 5 kap 11, 13, 14, 15,17 §§

Kungörelse och underrättelse

Efter ett eventuellt samråd och innan detaljplanen och det andra ärendet kan antas beslutas ska förslagen vara tillgängliga för granskning under minst tre veckor. Inför granskningen ska kommunen kungöra och underrätta om förslaget till detaljplan. Om processerna löper parallellt är det möjligt att samordna kungörelsen.

Kungörelsen ska göras med annons i en ortstidning och på kommunens anslagstavla. Kungörelsen ska innehålla information om var förslaget hålls tillgängligt, vilket område detaljplanen avser och om detaljplanen avviker från översiktsplanen. Det ska också framgå hur lång granskningstiden är och att den som vill lämna synpunkter på förslaget kan göra det under granskningstiden, samt till vem synpunkter kan lämnas. Att kommunen även ska underrätta innebär att information ska framgå om att den som inte senast under granskningstiden har lämnat någon skriftlig synpunkt på förslaget kan förlora rätten att överklaga planbeslutet.

Plan- och bygglag (2010:900) 5 kap 11 §

Plan- och bygglag (2010:900) 5 kap 18a, 19 §§

Granskning

Efter samrådet ska förslaget till detaljplan och förslaget till beslut i det andra ärendet vara tillgängliga för granskning under minst tre veckor. Under granskningen ska kommunen tillhandahålla det underlag som har betydelse för förslaget. Om den information som finns tillgänglig i handlingarna för det andra ärendet är tillräcklig behöver kommunen endast tillhandahålla en kopia av de handlingarna under granskningen.

Under granskningen ska länsstyrelsen yttra sig över förslaget om de anser att förslaget kan komma att strida mot bestämmelserna som följer av länsstyrelsens ingripandegrunder. Lantmäterimyndigheten ska yttra sig om de anser att alla frågor gällande genomförandet inte är lösta i förslaget.

Under granskningen ska myndigheter, sakägare och andra som berörs av planen ges möjlighet att lämna synpunkter på det slutliga planförslaget. För att vara säker på att senare ha rätt att överklaga den antagna detaljplanen ska skriftliga synpunkter lämnas senast under granskningstiden.

Efter granskningen kan kommunen endast göra mindre ändringar av planförslaget. Om förslaget ändras väsentligt efter granskningen ska en ny granskning genomföras.

Plan- och bygglag (2010:900) 5 kap 18, 19-21, 25 §§

Plan- och bygglag (2010:900) 13 kap 11 §

Granskningsutlåtande

Kommunen ska sammanställa de skriftliga synpunkterna från granskningen i ett granskningsutlåtande. I granskningsutlåtandet ska alla inkomna synpunkter från granskningen redovisas tillsammans med kommunens förslag med anledning av synpunkterna. Även synpunkterna från samrådet ska inkluderas i granskningsutlåtandet om dessa inte sammanställts tidigare. Om kungörelsen har samordnats med det andra ärendet ska granskningsutlåtandet också behandla de skriftliga synpunkter som har inkommit i det ärendet och har betydelse för detaljplaneprövningen.

När granskningsutlåtandet är färdigt ska kommunen så snart som möjligt skicka det eller information om var det finns tillgängligt till dem som inte fått sina synpunkter tillgodosedda.

Plan- och bygglag (2010:900) 5 kap 17, 23-24 §§

Antagande

En detaljplan ska antas av kommunfullmäktige. Fullmäktige kan i vissa fall delegera till byggnadsnämnden eller kommunstyrelsen att fatta beslut. När detaljplanen har antagits ska kommunen skicka ett meddelande om antagandet till länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, kommuner, och regionplaneorgan som är berörda, samt till dem som senast under granskningstiden har lämnat skriftliga synpunkter som inte blivit tillgodosedda. Meddelandet ska skickas senast dagen efter det att justeringen av protokollet som innehåller beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla.

Plan- och bygglag (2010:900) 5 kap 27-31 §§

Plan- och bygglag (2010:900) 5 kap 33-37 §§

Laga kraft

Ett beslut att anta en detaljplan vinner laga kraft tidigast tre veckor efter att beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla, under förutsättningen att ingen har överklagat beslutet under den tiden och länsstyrelsen beslutat att inte överpröva kommunens antagande av planen. Tiden för överklagande är tre veckor från det att kommunen tillkännagett beslutet eller justeringen av protokollet över beslutet på kommunens anslagstavla. Tiden för överprövning är tre veckor från det att länsstyrelsen fått ett meddelande från kommunen om antagandebeslutet.

När beslutet att anta detaljplanen har vunnit laga kraft ska kommunen inom två veckor skicka planen, planbeskrivningen och fastighetsförteckningen till länsstyrelsen och lantmäterimyndigheten.

Kommunen ska också med en kungörelse eller med ett skriftligt meddelande underrätta de fastighetsägare som kan ha rätt till ersättning. Kungörelsen ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning.

Plan- och bygglag (2010:900) 5 kap 32 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 10 §

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej