Arbeta in resultat i underlag till beslut i handläggning av lovärende och genomförandet
Även om det inte finns formellt krav i plan- och bygglagen (2010:900), PBL, så kan det vara bra om resultatet från riskhanteringen är en del av beslutet om lov. Det gör att den som sökt lov får insyn i de bedömningar och avvägningar som gjorts.
Ta med ritningar och andra underlag som beslutet grundar sig på
Det kan också vara bra att ta med de ritningar och andra underlag som beslutet grundar sig på. Om byggnadsnämnden kräver vissa åtgärder för att hantera risker är det bra om dessa tydligt framgå av besluten samt grunden för byggnadsnämndens beslut om åtgärder. Vid lovprövning inom detaljplan kan det vara villkor att en viss förutsättning ska vara uppfylld innan startbesked ges.
Det är lämpligt att det framgår av beslutet hur bedömningarna har gått till, vad som har skett i ärendet och vilka faktorer som har avgjort ärendet. Väl motiverade beslut underlättar för många olika parter och under många år framöver.
Innehåll i beslut om bygglov eller förhandsbesked för vissa åtgärder
Enligt 6 kapitlet 11 § plan- och byggförordningen (2011:338), PBF, ska vissa uppgifter om miljöbedömningen framgå av beslutsmotiveringen i ett beslut om bygglov för ett så kallat MKB-projekt (miljökonsekvensbeskrivning) utanför detaljplanerat område. Skyldigheten gäller oavsett om ansökan beviljas eller avslås, men enbart om det har gjorts en bedömning av om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
11 §
Byggnadsnämnden ska i ett beslut om bygglov eller förhandsbesked för en åtgärd som avses i 4 kap. 2 § första stycket 3 a plan- och bygglagen (2010:900) redovisa
1. om åtgärden kan antas eller inte kan antas medföra en betydande miljö-påverkan, och
2. vilka omständigheter enligt 10 § 1-3 och 11-13 §§ miljöbedömningsförordningen (2017:966) som utgör skälen för bedömningen enligt 1.
Redovisningsskyldigheten gäller endast om beslutet avser en åtgärd som ska
1. vidtas i ett område som inte omfattas av en detaljplan, och
2. föregås av en bedömning av om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Förordning (2021:786).
Det byggnadsnämnden ska redovisa är
- om åtgärden kan antas eller inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, och
- vilka omständigheter enligt 10 § 1–3 och 11–13 §§ miljöbedömningsförordningen (2017:966) som utgör skälen för bedömningen enligt 1.
10 §
Vid undersökning eller beslut om huruvida en verksamhet eller en åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. 23 eller 26 § miljöbalken ska hänsyn tas till
1. verksamhetens eller åtgärdens utmärkande egenskaper,
2. verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, och
3. de möjliga miljöeffekternas typ och utmärkande egenskaper.
11 §
I fråga om verksamhetens eller åtgärdens utmärkande egenskaper enligt 10 § 1 ska särskild hänsyn tas till
1. verksamhetens eller åtgärdens omfattning och utformning,
2. hur verksamheten eller åtgärden bidrar till kumulativa miljöeffekter tillsammans med andra verksamheter som bedrivs, som har fått ett tillstånd eller som har anmälts och får påbörjas,
3. verksamhetens eller åtgärdens användning av mark, jord, vatten, biologisk mångfald, andra naturtillgångar och fysisk miljö i övrigt,
4. det avfall och andra förväntade restprodukter som verksamheten eller åtgärden ger upphov till,
5. föroreningar och störningar från verksamheten eller åtgärden,
6. sannolikheten för allvarliga olyckor som är relevanta för den aktuella verksamheten eller åtgärden, och
7. risker för människors hälsa.
12 §
I fråga om verksamhetens eller åtgärdens lokalisering enligt 10 § 2 ska särskild hänsyn tas till
1. pågående eller tillåten markanvändning,
2. de naturresurser som finns i det område som kan antas bli påverkat och deras relativa förekomst, tillgänglighet, kvalitet och förnyelseförmåga i området, och
3. naturresursernas, naturmiljöns och kulturmiljöns tålighet i det område som kan antas bli påverkat, med särskild uppmärksamhet på påverkan som avser
a) ett stort opåverkat område,
b) en våtmark, ett strandområde eller en älvmynning,
c) ett kustområde eller en marin miljö,
d) ett bergs- eller skogsområde,
e) ett betydelsefullt kulturlandskap,
f) ett tätbefolkat område,
g) en nationalpark, ett naturreservat, ett kulturreservat eller ett annat område som är skyddat enligt 7 kap. miljöbalken,
h) ett område eller en byggnad som skyddas enligt 2-4 kap. kulturmiljölagen (1988:950), förordningen (2013:558) om statliga byggnadsminnen m.m. eller plan- och bygglagen
(2010:900),
i) ett sådant område som är upptaget på världsarvslistan i enlighet med Unescos konvention av den 16 november 1972 om skydd för världens kultur- och naturarv, eller
j) ett område där miljökvalitetsnormer inte följs eller riskerar att inte kunna följas.
13 §
I fråga om de möjliga miljöeffekternas typ och utmärkande egenskaper enligt 10 § 3 ska särskild hänsyn tas till
1. effekternas storlek, utbredning, karaktär, intensitet och komplexitet,
2. sannolikheten för att effekterna uppkommer, hur de uppkommer, vilken varaktighet eller frekvens de har och hur reversibla de är,
3. hur gränsöverskridande effekterna är,
4. effekternas kumulativa verkan tillsammans med effekterna av andra verksamheter som bedrivs, som har fått ett tillstånd eller som har anmälts och får påbörjas, och
5. möjligheten att begränsa effekterna på ett effektivt sätt.
Vid bedömningen ska hänsyn tas till allmänhetens behov av information.
Om ansökan exempelvis avser en industri vars verksamhet kommer att generera buller vid närliggande bostäder på ett sätt som inte kan godtas, kan detta vara en omständighet som medför att åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I ett sådant fall ska nämnden i beslutet redovisa att det förväntade bullret kan antas leda störningar från verksamheten på ett sådant sätt som avses i 11 § 5 miljöbedömningsförordningen och som medför att åtgärden kan antas medföra en sådan miljöpåverkan som redovisas i förordningen (jämför förordningsmotiv 2021:3 sidan 21.
Underlag till beslut om startbesked och slutbesked
Även om det inte finns formellt krav i PBL så kan det vara bra om resultatet från riskhanteringen är en del av beslutet om både startbesked och slutbesked, inte minst genom riskbedömningen som ett led i byggherrens förslag till kontrollplan, som sedan fastställs i startbeskedet. Det gör också att den som sökt lov får insyn i de bedömningar och avvägningar som gjorts.
Det kan också vara bra att ta med de ritningar och andra underlag som beslutet grundar sig på. Om byggnadsnämnden kräver vissa åtgärder för att hantera risker är det bra om dessa tydligt framgå av besluten samt grunden för byggnadsnämndens beslut om åtgärder. Det är lämpligt att det framgår av beslutet hur bedömningarna har gått till, vad som har skett i ärendet och vilka faktorer som har avgjort ärendet. Väl motiverade beslut underlättar för många olika parter och under många år framöver.
Arbeta in resultat i förslag till startbesked
En åtgärd som kräver bygglov, rivningslov, marklov eller anmälan får inte påbörjas förrän byggnadsnämnden har gett ett startbesked. Startbesked innebär en möjlighet för byggnadsnämnden att införa kontrollpunkter som kan ha bäring på eller föranledda av riskhanteringen eftersom det är byggnadsnämnden som fastställer byggherrens kontrollplan.
För att få ett startbesked ska byggherren kunna visa att åtgärden antas uppfylla kraven i PBL med tillhörande föreskrifter. För att byggnadsnämnden ska kunna ta ställning till om åtgärden kan antas uppfylla kraven ska byggherren lämna in förslag till kontrollplan samt de tekniska handlingar som, utöver ansökningshandlingarna, krävs. Det är möjligt att villkora ett startbesked. Villkor måste dock ha stöd i PBL, eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av PBL.
3 §
En åtgärd får inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked, om åtgärden kräver
1. bygglov, marklov eller rivningslov, eller
2. en anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 §.
3 a §
Om byggnadsnämnden har gett ett startbesked enligt 3 § för en viss del av en åtgärd, får en annan del av åtgärden inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked som omfattar den delen. Lag (2022:909) .
18 §
Byggherren ska senast vid det tekniska samrådet till byggnadsnämnden lämna
1. ett förslag till en sådan kontrollplan som krävs enligt
6 §, samt
2. de tekniska handlingar som, utöver ansökningshandlingarna enligt 9 kap. 21 §, krävs för att byggnadsnämnden ska kunna pröva frågan om startbesked.
Om ett certifierat byggprojekteringsföretag som avses i 9 kap.
32 b § har använts för projektering och byggherren önskar att startbesked med stöd av 25 a § ska ges utan att vissa krav ska prövas, ska byggherren senast vid det tekniska samrådet dessutom lämna en uppgift om vilket företag som har använts.
Första stycket 1 gäller inte rivningsåtgärder, om byggnadsnämnden i det enskilda fallet har beslutat att det inte behövs någon kontrollplan. Lag (2022:1084) .
23 §
Byggnadsnämnden ska med ett startbesked godkänna att en åtgärd som avses i 3 § får påbörjas, om
1. åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen,
2. ett bevis om att det finns ett färdigställandeskydd som avses i 16 § har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant skydd,
3. ett bevis om besked om skyddsrum har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant besked enligt 3 kap. 4 § lagen (2006:545) om skyddsrum,
4. en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem har visats upp för nämnden, om en sådan redovisning krävs enligt
23 § lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, och
5. de villkor som har uppställts enligt 4 kap. 14 § eller 9 kap. 37 a § är uppfyllda.
Vid anmälan som avser åtgärder enligt 9 kap. 4 a-4 c §§ ska byggnadsnämndens bedömning enligt första stycket endast omfatta det som anges i första stycket 1. Lag (2015:668) .
24 §
I startbeskedet ska byggnadsnämnden
1. fastställa den kontrollplan som ska gälla för åtgärderna enligt byggherrens förslag och det som kommit fram i det tekniska samrådet eller annars i handläggningen av ärendet, med uppgift om vem eller vilka som är sakkunniga eller kontrollansvariga,
2. bestämma villkor för att få påbörja åtgärderna, om sådana villkor behövs,
3. bestämma villkor och ungefärlig tidpunkt för utstakning, om utstakning behövs,
4. bestämma vilka handlingar som ska lämnas till nämnden inför beslut om slutbesked,
5. ge upplysningar om krav enligt annan lagstiftning, i den mån sådana upplysningar behövs, och
6. ange vid vilken tidpunkt som åtgärderna får påbörjas om de enligt 9 kap. 36 eller 37 § inte får påbörjas direkt eller om beslutet om lov för åtgärderna enligt 42 a § inte får verkställas direkt. Lag (2022:909) .
Villkor som det skulle kunna handla om är
- villkor om att startbesked ges efter översyn av punkter i kontrollplanen
- villkor om att endast schaktningsarbeten får påbörjas; ett så kallat partiellt startbesked
- villkor om genomförandet av vissa åtgärder som måste föregå själva bygglovet som exempelvis trafikanläggning, uppförande eller rivning av byggnadsverk, sanering av markförorening, bullerskydd eller att annan skydds- eller säkerhetsåtgärd har vidtagits.
Planbestämmelsekatalogen kan du söka fram planbestämmelser för lov och startbesked.
Startbesked kan du läsa mer om på sidan Startbesked.
Arbeta in resultat i förslag till slutbesked
Slutbesked krävs för alla åtgärder som omfattas av startbesked, det vill säga för alla åtgärder som kräver bygglov, marklov, rivningslov eller anmälan.
3 §
En åtgärd får inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked, om åtgärden kräver
1. bygglov, marklov eller rivningslov, eller
2. en anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 §.
3 a §
Om byggnadsnämnden har gett ett startbesked enligt 3 § för en viss del av en åtgärd, får en annan del av åtgärden inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked som omfattar den delen. Lag (2022:909) .
4 §
Ett byggnadsverk får inte tas i bruk i de delar som omfattas av ett startbesked för byggåtgärder förrän byggnadsnämnden har gett ett slutbesked, om nämnden inte beslutar annat.
Slutbesked innebär liksom slutsamrådet en chans för byggnadsnämnden att kontrollera genomförandet av åtgärder för att hantera risker.
Slutbeskedet innebär att nämnden, utifrån det underlag som finns i ärendet, godkänner att en eller flera åtgärder som omfattas av startbeskedet ska anses vara slutförda och att byggnadsverket får tas i bruk.
34 §
Byggnadsnämnden ska med ett slutbesked godkänna att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om
1. byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda,
2. byggherren har visat att denne har gett in en klimatdeklaration enligt lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader eller gjort sannolikt att det inte finns någon skyldighet att ge in en klimatdeklaration, och
3. nämnden inte har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap. Lag (2021:788) .
Slutsamråd
När byggåtgärder som har omfattats av tekniskt samråd avslutas ska ett slutsamråd hållas. Detta äger rum innan slutbesked utfärdas, om det inte är uppenbart obehövligt. Behovet av slutsamråd ska bedömas av byggnadsnämnden i det enskilda fallet. Slutsamrådet ska normalt hållas på den plats där byggåtgärderna har genomförts.
30 §
I samband med att byggåtgärder som har omfattats av ett tekniskt samråd avslutas ska byggnadsnämnden kalla till ett sammanträde för slutsamråd, om det inte är uppenbart obehövligt.
Slutsamrådet bör ha karaktären av en revision. Vid slutsamrådet ska man gå igenom ett antal punkter som kan ha bäring på riskhantering. Det handlar om (jämför propositionen 2009/10:170 sidan 322)
- hur kontrollplanen har uppfyllts, hur andra villkor och kompletterande villkor i startbeskedet har följts
- om avvikelser har gjorts från de krav som gäller för åtgärderna, till exempel bygglovet eller tekniska föreskrifter och egenskapskrav
- den kontrollansvariges och byggnadsnämndens dokumentation över besök på byggarbetsplatsen
- den kontrollansvariges utlåtande
- annan dokumentation över arbetets utförande
- behov av andra åtgärder
- förutsättningarna för ett slutbesked.
En enklare plan- och bygglag. Prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)
Slutsamrådet innebär därmed en möjlighet att kontrollera att åtgärder för att hantera risker verkligen genomförts som tänkt.
32 §
Slutsamrådet ska normalt hållas på den plats där byggåtgärderna har genomförts. Vid slutsamrådet ska följande gås igenom:
1. hur kontrollplanen, andra villkor i startbeskedet och kompletterande villkor har följts,
2. avvikelser från de krav som gäller för åtgärderna,
3. den kontrollansvariges utlåtande enligt 11 § 6,
4. den kontrollansvariges och byggnadsnämndens dokumentation över besök på byggarbetsplatsen och annan dokumentation över arbetets utförande,
5. behov av andra åtgärder, och
6. förutsättningarna för ett slutbesked.
Slutsamråd kan du läsa mer om på sidan Slutsamråd.