Begrepp och termer

Här förklaras olika begrepp och termer som används i texterna om tillsynsvägledning för hantering av översvämningsrisk enligt plan- och bygglagen.

Listan inleds med tre centrala begrepp, därefter kommer övriga i bokstavsordning.

Återkomsttid

För att beskriva sannolikheten för att en översvämning ska inträffa används ofta begreppet återkomsttid. Återkomsttiden anger hur lång genomsnittlig tid det passerar mellan två händelser av en viss omfattning, baserat på statistisk analys av historiska data. Beräkningen av återkomsttider är därmed helt beroende av dataseriens kvalité och längd.

Som exempel innebär 100 års återkomsttid en årlig sannolikhet på 1/100 att händelsen inträffar. Eftersom händelserna förekommer slumpmässigt kan händelsen inträffa redan nästa vecka. Det finns inget som säger att den inte kan inträffa igen inom kort tid.

När det gäller översvämningsrisker vid fysisk planering är det intressant att få en bild av sannolikheten för inträffande under längre tidsperioder. Sannolikheten för att en översvämningsnivå med 100 års återkomsttid inträffar under en 50-årsperiod är så hög som 39 procent. Sannolikheten att den inträffar under en 100-årsperiod är 63 procent.

Tabell som beskriver sannolikhet under olika tidsperioder.
Sannolikhet uttryckt i procent att en händelse med viss återkomsttid ska inträffa under tidsperioder av olika längd. Illustration: Boverket

Beräknat högsta flöde

Beräknat högsta flöde är ett begrepp som används i MSBs nationella översvämningskarteringar av sjöar och vattendrag. Det motsvarar en situation där alla naturliga faktorer som bidrar till ett högt flöde samverkar, till exempel snösmältning, nederbörd, vattenmättad mark med mera. Detta motsvarar ett teoretiskt värsta scenario. Det beräknade högsta flödet bedöms grovt motsvara ett flöde med minst 10 000 års återkomsttid.

För stora dammar i Sverige där ett dammbrott skulle kunna medföra mycket allvarlig skada, till exempel förlust av människoliv eller allvarlig skada på infrastruktur eller miljö, ska dammkonstruktionen vara utformad så att den klarar belastningen vid beräknat högsta flöde för vattendraget. Tidigare användes begreppet dimensionerande flöde.

Metoder för att bestämma beräknat högsta flöde för ett vattendrag följer nationella riktlinjer, där den senaste reviderade versionen fastställdes år 2015 av Svenska kraftnät, Svensk Energi och SveMin. Tidigare riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar utgavs först av Flödeskommittén år 1990. Efter en första omarbetning utgavs den första reviderade versionen år 2007.

Läs mer i Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammar, utgåva 2015

Höjdsystem

I dagligt tal uttrycks ofta höjdnivåer som "höjden över havet". Den angivna höjdnivån beskriver då höjdskillnaden ner till havsnivån, som utgör nollplan. Havsnivån förändras över tid och påverkas av till exempel landhöjning med mera. När det krävs noggranna höjdangivelser används därför istället höjdsystem där nollplanet representerar en fast nivå som inte ändras över tid, bestämd utifrån geometriska förhållanden kopplat till jordytans form.

Arbetet med höjdsystem har utvecklats över tid. Därför finns olika varianter av höjdsystem, och deras respektive nollplan ligger inte på samma nivå. En viss punkt som är bestämd i olika höjdsystem kan därför ha olika höjd i de olika systemen.

Lantmäteriet är ansvarig myndighet för de nationella referenssystemen, bland annat höjdsystem. Sveriges nationella höjdsystem kallas RH 2000. Äldre nationella höjdsystem i Sverige är RH 00 och RH 70. Förutom dessa finns ett stort antal lokala höjdsystem. För närvarande pågår införandet av det nya nationella höjdsystemet RH 2000 hos både Sveriges kommuner och myndigheter.

Läs mer om höjdsystem på Lantmäteriets webbplats

Avrinningsområde

Ett avrinningsområde är det landområde, inklusive sjöar, där avrinningen från området sker via samma vattendrag. Området avgränsas i huvudsak topografin, höjder i landskapet fungerar som vattendelare gentemot andra avrinningsområden. Avrinningsområde kan också kallas dräneringsområde eller nederbördsområde. Man brukar skilja på huvudavrinningsområde och delavrinningsområde. Huvudavrinningsområdet är det landområde där avrinningen till havet sker via samma vattendrag. Ett huvudavrinningsområde kan bestå av flera delavrinningsområden. För varje delavrinningsområde sker avrinningen via samma vattendrag som mynnar i en punkt utmed huvudvattendraget, där vattnet sedan rinner vidare och slutligen mynnar vid havet.

Läs mer om avrinningsområden på SMHIs webbplats

Avrinningsvägar

När det vatten från regn eller snösmältning som inte infiltrerar i marken rinner bort från ett område samlas det ofta ihop i större eller mindre rännilar som följer sänkor eller fåror på markytan – detta är vattnets avrinningsvägar.

Dikningsföretag

En form av samfällighet där fastighetsägare samarbetar kring att avvattna marken. Med hjälp av ett system av grävda diken dräneras landskapet för att göra det mer ekonomiskt användbart, oftast för odling. Dikningsföretag bildades främst under en period från slutet av 1800-talet fram till mitten av 1900-hundratalet. Idag bildas nästan inga nya dikningsföretag, men bestämmelser i äldre dikningsföretag gäller tills de officiellt har upphävts.

Dimensionerande flöde

Begreppet dimensionerande flöde är ett begrepp som tidigare användes kopplat till dammsäkerhet och de nationella översiktliga översvämningskarteringarna. Idag används istället begreppet beräknat högsta flöde.

Grundvatten

Vid ett visst djup under markytan nås en vattenmättad zon, där markens alla porer och håligheter är fyllda med vatten. Vattnet i den mättade zonen kallas grundvatten.

Grundvattennivå

Nivån för överytan av grundvattenzonen. Under grundvattennivån är alla porer och håligheter i marken fyllda med vatten, jorden är helt dränkt i vatten. Över grundvattennivån finns luft i markens porer och håligheter. Kallas också grundvattenyta.

Huvudavrinningsområde

Se avrinningsområde.

Huvudfåra

Huvudfåra används för att beskriva avrinningsområdets vattendragsfåra med kraftigast flöde som slutligen mynnar vid havet. Från källområdena mot mynningen tillförs huvudfåran successivt allt mer vatten från anslutande biflöden.

Klimatfaktor

Ett värde som används för att beräkna hur klimatförändringar väntas inverka på exempelvis nederbördsmängden. Klimatfaktorn avser en viss tidpunkt i framtiden, och har beräknats utifrån ett eller flera scenarier för framtida klimat.

Genom att multiplicera nederbördsmängden under dagens förhållanden med klimatfaktorn beräknas hur stor den framtida nederbördsmängden väntas bli enligt använt klimatscenario.

Kvalitativ bedömning

Bedömning baserad på kvalitativ information, det vill säga utan analys genom beräkningar. Jämför kvantitativ analys.

Kvantitativ analys

Utredning eller analys baserad på kvantitativ information, genom någon form av beräkningar. Jämför kvalitativ bedömning.

Lågpunkt

En topografisk sänka i landskapet där vatten inte kan rinna bort utan samlas i lågpunktens centrum.

Medelvattennivå/Medelvattenstånd

Anger medelnivå för vattenytan vid havet eller en sjö under en viss tidsperiod. Vid SMHI beräknas årligt medelvattenstånd för olika platser genom analys av många års medelvärden av uppmätt vattenstånd.

Nedströms

Ord som beskriver var en plats ligger utmed ett vattendrag i jämförelse med en annan plats. Nedströms betecknar platser eller områden som ligger närmare vattendragets mynning vid havet.
Motsats till uppströms som betecknar platser eller områden närmare vattendragets källområden.

Referenssystem

Geodetiska referenssystem används för att kunna ange punkters läge på jordytan. Referenssystem kan vara till exempel höjdsystem, plana koordinatsystem, eller tredimensionella system.
Läs mer om referenssystem på Lantmäteriets webbplats

Reglerad sjö

En dämd sjö där vattennivån regleras genom att utflödet av vatten begränsas. Syftet för regleringar är ofta vattenkraftsproduktion.

Samhällsviktig funktion/verksamhet

En samhällsviktig funktion/verksamhet kan definieras som en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor:

  • Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället.
  • Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt.

Tappningsstrategi

Vid reglering av utflödet av vatten från en reglerad sjö eller damm används en tappningsstrategi. Tappningsstrategin anger hur utflödet ska anpassas, med hänsyn till vattenstånd och tillrinning, risker för påverkan på naturmiljö, bebyggelse och verksamheter både i anslutning till sjön/dammen och nedströms utloppet.

Tillrinningsområde

Det landområde, inklusive sjöar, där avrinningen från området sker till en viss punkt eller ett visst område. Området avgränsas i huvudsak av topografin, jämför avrinningsområde.

Uppströms

Ord som beskriver var en plats ligger utmed ett vattendrag i jämförelse med en annan plats. Uppströms betecknar platser eller områden som ligger närmare vattendragets källområden.

Motsats till nedströms, vilket betecknar platser eller områden närmare vattendragets mynning vid havet.

Varaktighet

Anger hur långvarig en företeelse eller episod är. När det gäller varaktighet finns mer eller mindre typiska särdrag beroende på vad som orsakar översvämningen, även om det förekommer stora variationer. När det gäller översvämning av havsvatten utmed Sveriges kuster är översvämningar ofta relativt kortvariga och de högsta vattennivåerna kan hålla i sig från några timmar upp till några dygn. I vattendragssystem med stora sjöar kan översvämningar bli betydligt mer långvariga och pågå under flera månaders tid. Översvämningar som orsakas av skyfall blir generellt kortvariga och pågår tills regnvattnet hunnit rinna undan. I områden där grundvattenytan ligger nära markytan kan stora regnmängder leda till långvarig översvämning, oavsett om det handlar om skyfall eller om regn som faller under en längre tid.

Vattensystem

Omfattar de vattendragssträckor och mellanliggande sjöar som ingår i ett huvudavrinningsområde. Se huvudavrinningsområde.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej