Solfångare och solcellspaneler

Solfångare och solcellspaneler, så kallade solenergianläggningar, kräver i vissa fall bygglov på byggnader inom detaljplanerat område. Utanför detaljplan krävs det normalt inte bygglov för solenergianläggningar på byggnader. Det kan dock finnas en utökad lovplikt i områdesbestämmelser. Solfångare och solcellspaneler som är fristående på marken är inte bygglovspliktiga.

Solfångare och solceller på en byggnad kan vara bygglovspliktiga inom detaljplanerat område. Lovplikt gäller om anläggningen innebär att byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial. Lovplikt gäller också om byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt. Från bygglovsplikten finns dock vissa undantag.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 2 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 5 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6a §

Det finns två olika typer av solenergianläggningar. Dels finns det solenergianläggningar som monteras utanpå en byggnads tak- eller fasadmaterial. Dels finns det tak- och fasadintegrerade solenergianläggningar som ersätter byggnadens tak- eller fasadmaterial. Det kan exempelvis vara solcellspaneler som är utformade som takpannor eller fasadskivor. Fasadintegrerade solenergianläggningar är alltså både solfångare eller solcellspaneler och tak- eller fasadmaterial.

Tak- och fasadintegrerade solenergianläggningar

Att montera solfångare eller solceller som är tak- eller fasadintegrerade kan kräva bygglov. Detta eftersom det räknas som byte av färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial. Det finns inget särskilt undantag från krav på bygglov för tak- och fasadintegrerade solenergianläggningar. Det finns dock undantag från lovplikten för byte av färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial för en- och tvåbostadshus. Det finns också undantag för andra byggnader än en- och tvåbostadshus för fasad och tak som vetter mot kringbyggd gård. Dessa undantag gäller även vid byte till tak- och fasadintegrerade solenergianläggningar.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 2 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 5 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6a §

Här kan du läsa mer om bygglov för ändring av yttre utseende.

Här kan du läsa mer om undantag från lovplikt för ändring av yttre utseende på en- och tvåbostadshus.

Solenergianläggningar utanpå en byggnads fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial

Solfångare eller solceller som monteras utanpå en byggnads fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial kräver bygglov om de medför att byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas. Det finns dock ett undantag från detta krav på bygglov för sådana solenergianläggningar.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 2 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 3c §

För att avgöra om en montering av en sådan solenergianläggning kräver bygglov måste en bedömning göras i varje enskilt fall om anläggningen innebär att byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas. Det beror på anläggningens utformning men även på den aktuella byggnadens typ, storlek, utseende, karaktär och material. Aspekter som kan vägas in i bedömningen är exempelvis anläggningens storlek, kulör, placering och lutning. Det saknas dock vägledande rättspraxis om frågan när solenergianläggningar innebär att byggnadens yttre avsevärt påverkas. Det finns bara en dom och den är från mark- och miljödomstolen, MMD. Någon dom från Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, finns inte. (jfr prop. 2017/18:197 sid. 9-10)

I domen från MMD prövades frågan om solfångare på en friggebod var bygglovspliktigt. Domstolen ansåg att uppvinklade solfångare på ett tak på en friggebod inom detaljplanelagt område inte krävde bygglov. Domstolen konstaterade att solfångaranläggningen inte var en bygglovspliktig tillbyggnad. Förändringen var inte heller av sådan avsevärd art att anläggningen avsevärt påverkade det reella utseendet av byggnaden. Eftersom byggnadens yttre utseende inte avsevärt påverkades krävde solfångarna inte bygglov i det enskilda fallet. (MMD Växjö 2016-06-30 mål nr P 2501-15)

Här kan du läsa mer om ändringar av yttre utseende.

Undantag från krav på bygglov för solenergianläggningar

Solfångare eller solcellspaneler som monteras utanpå en byggnads fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial är i vissa fall bygglovsbefriade även om de medför att byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas. Undantaget från krav på bygglov gäller både för en- och tvåbostadshus och för andra typer av byggnader. Följande kriterier ska vara uppfyllda för att sådana solfångare och solcellspaneler ska vara bygglovsbefriade:

  • de ska monteras utanpå en byggnads fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial
  • de ska följa byggnadens form
  • de får inte monteras på byggnader eller inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla
  • de får inte monteras inom eller i anslutning till områden som är av riksintresse för totalförsvaret
  • att solenergianläggningen inte kräver bygglov enligt den detaljplan som gäller för området

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 3c §

Utanpå fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial

För att solfångare och solcellspaneler ska vara undantagna från krav på bygglov ska de monteras utanpå byggnadens fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial. Detta undantag omfattar alltså inte de solfångare och solcellspaneler som integreras i byggnaden och därmed är en del av byggnadens fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial. Det innebär dock inte att alla solfångare och solcellspaneler som är takintegrerade alltid kräver bygglov. De kräver bygglov om de innebär byte av färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial och inte träffas av något av undantagen från den lovplikten. (jfr prop. 2017/18:197 sid.24)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 2 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 3c §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 5 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 6a §

Ska följa byggnadens form

Bygglovsbefriade solfångare och solcellspaneler måste följa byggnadens form. Det innebär att om en solfångare eller en solcellspanel är uppvinklad från taket eller utvinklad från fasaden omfattas den inte av undantaget från krav på bygglov. Detta innebär dock inte att uppvinklade eller utvinklade solenergianläggningar alltid kräver bygglov. Om en uppvinklad eller utvinklad solenergianläggning monteras utanpå en byggnads fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial måste en bedömning göras om åtgärden avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende och därför kräver bygglov. (jfr prop. 2017/18:197 sid.24)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 2 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 3c §

Bygglovsbefriade solenergianläggningar får inte monteras på byggnader eller inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla

Bygglovsbefrielsen för solfångare och solcellspaneler gäller inte på byggnader eller inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Det innebär dock inte att sådana solenergianläggningar som monteras på byggnader eller inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla alltid är bygglovspliktiga. En bedömning måste göras i varje enskilt fall om solenergianläggningen avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende och därför kräver bygglov.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 2 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 3c §

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 13 §

I en dom avseende ett attefallshus har Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, konstaterat att det är tillräckligt att det är fastslaget att en bygglovsbefriad åtgärd ska utföras i ett bebyggelseområde som är särskilt värdefullt för att åtgärden inte ska omfattas av undantaget från lovplikten. Enligt domstolen krävs det alltså inte att åtgärden medför att området förvanskas. Det innebär att på byggnader och inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla gäller inte undantaget från krav på bygglov för solfångare och solcellspaneler även om de inte förvanskar byggnaden eller bebyggelseområdet. (MÖD 2017-05-29 mål nr P 1588-17)

Det är byggnadens eller bebyggelseområdets värden som avgör om ett visst objekt är särskilt värdefullt. Det behövs alltså inget utpekande i förväg, men för att underlätta för såväl den enskilde som byggnadsnämndens handläggare är det dock lämpligt att kommunen tar fram ett material som visar vilka byggnader och bebyggelseområden som kommunen bedömer är särskilt värdefulla. Detta material är dock inte juridiskt bindande. Byggnadsnämnden måste därför i varje enskilt fall ta ställning till om en viss byggnad eller ett visst område är särskilt värdefullt.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 13 §

Om det av en planbestämmelse i detaljplanen framgår att ett område är särskilt värdefullt så får frågan anses vara avgjord. Det gäller exempelvis om en byggnad eller ett bebyggelseområde omfattas av bestämmelser om skydd av kulturvärden eller rivningsförbud, då sådana bestämmelser enbart får omfatta sådan särskilt värdefull bebyggelse.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 16 §

När en sådan planbestämmelse inte finns kan kommun som underlag för sin bedömning använda olika typer av material som till exempel kulturmiljöprogram, byggnadsinventeringar eller ställningstaganden i översiktsplanen. Om ett område är av riksintresse för kulturmiljövården tyder det på att området är ett särskilt värdefullt område. En bedömning om en viss byggnad eller ett visst område är särskilt värdefullt måste dock göras i varje enskilt fall.

Här kan du läsa mer om vad som avses med en särskilt värdefull byggnad eller bebyggelseområde.

Bygglovsbefriade solenergianläggningar får inte monteras på byggnader inom eller i anslutning till områden som är av riksintresse för totalförsvaret

Bygglovsbefriade solfångare och solcellspaneler får inte monteras på en byggnad som ligger inom eller i anslutning till ett område som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvaret. Det beror på att solenergianläggningar kan innebära elektromagnetiska störningar på verksamheter inom totalförsvaret. Detta innebär dock inte att sådana solenergianläggningar som monteras på byggnader som är placerade inom eller i anslutning till ett riksintresse för totalförsvaret alltid är bygglovspliktiga. Utan en bedömning måste göras i varje enskilt fall om solenergianläggningen avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende och därför kräver bygglov.(jfr prop. 2017/18:197 sid. 17)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 2 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 3c §

Miljöbalk (1998:808) 3 kap 9 §

Vad som avses med i anslutning till bör i första hand motsvaras av de så kallade influensområden som Försvarsmakten ska redovisa till länsstyrelsen. Kommunerna ska i översiktsplanen redovisa vilka områden som omfattas av riksintresse. Ofta redovisar kommunerna även influensområdena i sina översiktsplaner. Influensområden kan förändras i och med att verksamheten ändrar karaktär eller omfattning. Försvarsmakten är dock skyldig att tillhandahålla en aktuell redovisning av riksintressena. (jfr prop. 2017/18:197 sid. 17)

Förordning (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden 2 §

Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap 4 §

Solenergianläggningar kan kräva bygglov enligt detaljplan

Kommunen får i en detaljplan bestämma att bygglov krävs för bygglovsbefriade solfångare och solcellspaneler. Det innebär att undantaget från lovplikt för solenergianläggningar inte gäller för det område som planbestämmelsen omfattar. Det innebär dock inte att alla solenergianläggningar som monteras utanpå en byggnads fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial kräver bygglov utan endast de som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 2 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 3c §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Solenergianläggningar kan kräva anmälan

Även om en solfångare eller en solcellspanel inte kräver bygglov kan den kräva anmälan. Det kan exempelvis vara om solenergianläggningen berör byggnadens bärande konstruktion eller väsentligt påverkar brandskyddet i byggnaden. En bedömning måste göras i varje enskilt fall.

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 5 §

Här kan du läsa mer om krav på anmälan.

Solcellsanläggningar får inte vara planstridiga

Solenergianläggningar ska följa detaljplan och områdesbestämmelser
Även om en solfångare eller en solcellspanel inte kräver bygglov eller anmälan så får den inte strida mot den detaljplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 2 §

Vilka krav gäller för solenergianläggningar?

Även om det inte krävs bygglov eller anmälan för att montera en solfångare eller solcellspaneler på en byggnad måste de uppfylla de krav i plan- och bygglagen, PBL, plan- och byggförordningen, PBF, Boverkets byggregler, BBR, och Boverkets konstruktionsregler, EKS som gäller för åtgärden. Utformnings- och egenskapskraven får dock anpassas och avsteg får göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 8 §

Här kan du läsa mer om vilka krav som gäller för bygglovsbefriade åtgärder.

Vad händer om solenergianläggningarna inte uppfyller kraven?

Om en bygglovsbefriad solenergianläggning bryter mot något krav i PBL, PBF, BBR eller EKS kan byggnadsnämnden ingripa. Det kan vara om något av kraven för lovbefrielse inte uppfylls till exempel om den inte följer byggandens form. Det kan även vara om ett krav på utformning eller en teknisk egenskap inte uppfylls. Byggnadsnämnden kan i vissa fall förelägga byggherren att rätta till det som är fel eller, om detta inte är möjligt, att återställa, till exempel genom att solenergianläggningen måste tas bort.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 20 §

Om en solenergianläggning monterats på en byggnad och avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende och den inte uppfyller villkoren för bygglovsbefrielse är den en olovlig byggnation, så kallat svartbygge. Byggnadsnämnden ska då ta ut en byggsanktionsavgift. Byggnadsnämnden kan också förelägga byggherren att söka bygglov i efterhand eller om bygglov inte kan ges i efterhand att återställa, till exempel genom att solenergianläggningen måste tas bort.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 51 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 17 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 20 §

Här kan du läsa mer om tillsyn av bygglovsbefriade åtgärder.

Kan någon klaga på solenergianläggningen?

Om någon, till exempel en granne, är missnöjd med solenergianläggningens placering eller utformning finns inget beslut att överklaga. I stället får en tillsynsanmälan göras till byggnadsnämnden. Byggnadsnämnden ska då inleda ett tillsynsärende för att utreda om åtgärden strider mot PBL, PBF, BBR eller EKS. Byggnadsnämnden kan exempelvis behöva göra en bedömning om solenergianläggningen innebär en betydande olägenhet eller inte och om den passar in i stadsbilden. Byggnadsnämnden ska ta ett beslut i tillsynsärendet där det avgörs om den strider eller inte strider mot någon bestämmelse i plan- och bygglagstiftningen. Detta beslut kan överklagas.(jfr prop. 2013/14:127 sid. 58-60 och HFD 2011 not. 93)

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5 §

Här kan du läsa mer om överklagande av bygglovsbefriade åtgärder.

Här kan du läsa mer om tillsyn av bygglovsbefriade åtgärder.

Fristående solenergianläggningar

Till skillnad mot solfångare och solcellspaneler på byggnader är fristående solfångare och solcellspaneler aldrig bygglovspliktiga.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 2 §

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 1 §

Andra tillstånd kan krävas

Även om en solenergianläggning inte kräver bygglov eller anmälan kan tillstånd, dispens eller anmälan enligt annan lagstiftning krävas.

Här kan du läsa mer om vilka tillstånd, dispenser och anmälan som kan krävas.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej