Byggnadsnämndens ansvar och uppgifter

Byggnadsnämnden ansvarar enligt plan- och bygglagen, PBL, för ett antal uppgifter inom lov- och byggprocessen. I många kommuner ansvarar nämnden även för planering. Byggnadsnämnden är också tillsynsmyndighet enligt PBL.

Byggnadsnämnden har enligt PBL ansvar för prövning och hantering av lov och förhandsbesked. Byggnadsnämnden ansvarar även för frågor om startbesked, slutbesked, att fastställa kontrollplaner, besluta om kontrollansvariga samt anordna tekniska samråd, arbetsplatsbesök och slutsamråd under byggprocessen.

För detaljplaner, områdesbestämmelser och översiktsplaner anger inte PBL att det är byggnadsnämnden som ska ansvara för processen fram till antagande utan istället används begreppet kommunen i lagstiftningen. Det är kommunfullmäktige som antar översiktsplaner. För detaljplaner och områdesbestämmelser anges att kommunfullmäktige ska anta planer, men att de får uppdra till byggnadsnämnden att anta en plan som inte är av stor vikt eller har principiell betydelse. Beslut som tas i planprocessen som beslut om behovsbedömning, kungörelse om granskning med mera kan tas av byggnadsnämnden.

Plan- och bygglag (2010:900) 5 kap 27 §

Byggnadsnämnden ska, liksom andra nämnder, bereda ärenden till fullmäktige och ansvara för att fullmäktiges beslut verkställs. Det kan till exempel vara att lämna förslag på svar på medborgarförslag som rör byggnadsnämndens område.

Byggnadsnämnden är även tillsynsmyndighet enligt PBL. Byggnadsnämnden ska genom tillsyn se till att lagstiftningen följs och att felaktigheter och brister åtgärdas.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 3 §

Plan- och byggförordning (2011:338) 8 kap 2 §

Byggnadsnämnden har enligt PBL även till uppgift att:

  • verka för en god byggnadskultur och en estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö,
  • följa den allmänna utvecklingen och ta initiativ om planläggning, byggande och fastighetsbildning,
  • samarbeta med andra vars arbete och intressen rör nämndens verksamhet,
  • lämna råd och upplysningar,
  • tillhandahålla nybyggnadskarta,

Plan- och bygglag (2010:900) 12 kap 2,4 §§

En god byggnadskultur och en estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö

Byggnadsnämnden ska verka för en god byggnadskultur samt en god och estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö. Nämndens ansvar för dessa frågor ligger inte enbart i myndighetsutövningen, utan även i nämndens arbete i övrigt. I till exempel prövningar om lov har byggnadsnämnden en direkt möjlighet att se till att krav på god byggnadskultur och tilltalande stads- och landskapsmiljöer uppfylls. Dessa mål kan med fördel även tas upp vid rådgivning och upplysningsverksamhet. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 789)

Plan- och bygglag (2010:900) 12 kap 2 §

Följa den allmänna utvecklingen och ta initiativ

Byggnadsnämnden ska uppmärksamt följa den allmänna utvecklingen i kommunen och dess närmaste omgivning och ta de initiativ som behövs i frågor om planläggning, byggande och fastighetsbildning. Eftersom byggnadsnämnden ansvarar för lovärenden och rådgivning i byggärenden finns det ett behov av samverkan mellan byggnadsnämnden och kommunstyrelsen om kommunfullmäktige har delegerat ansvaret för detaljplaner till kommunstyrelsen. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 790)

Plan- och bygglag (2010:900) 12 kap 2 §

Att följa den allmänna utvecklingen i kommunen kan till exempel innebära att göra uppföljningar av avslagna bygglov och beviljade bygglov med liten avvikelse som kan peka på var planläggning behövs. Ett annat exempel kan vara att genom kontakter med grannkommunerna följa deras planer när dessa kan ha påverkan på den egna kommunen.

Byggnadsnämnden är inte i formell mening behörig att ta initiativ till fastighetsbildning, utan fastighetsbildningslagen anger kommunen som möjlig initiativtagare. Byggnadsnämnden kan dock genom lovärenden och medverkan i detaljplaneärenden verka för att kommunen tar sådana initiativ till fastighetsbildning när nämnden uppmärksammar behovet.

Fastighetsbildningslag (1970:988) 5 kap 3 §

Samarbeta med andra

Byggnadsnämnden ska samarbeta med de myndigheter, organisationer och enskilda vilkas arbete och intressen rör nämndens verksamhet. Genom goda kontakter med exempelvis länsstyrelsen, företagare, intresseorganisationer och privatpersoner kan byggnadsnämnden följa och påverka den lokala utvecklingen och ha en beredskap inför ärenden som rör nämndens verksamhet.

Plan- och bygglag (2010:900) 12 kap 2 §

Lämna råd och upplysningar

Byggnadsnämnden ska enligt PBL lämna råd och upplysningar i frågor som rör nämndens verksamhet. Att byggnadsnämnderna har en väl fungerande information om regler för byggande är en förutsättning för att bestämmelserna ska följas i praktiken. Byggnadsnämnden bör därför vara serviceinriktad genom att ge råd, upplysa om och förklara de regler som en byggherre ska följa. Nämnden bör vid sin myndighetsutövning ta särskild hänsyn till att den byggande många gånger har bristande erfarenhet av hur ärenden prövas och av hur reglerna fungerar. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 307)

Plan- och bygglag (2010:900) 12 kap 2 §

Byggnadsnämndens rådgivningsverksamhet bör vara skattefinansierad. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 352)

Skriftliga upplysningar

Om någon begär det ska byggnadsnämnden lämna skriftliga upplysningar om planläggning, byggande och fastighetsbildning. Upplysningarna kan vara av olika karaktär. Det kan till exempel handla om en fastighetsköpare som vill ha upplysningar om vilka planförhållanden som gäller för den aktuella fastigheten och fastigheterna runt omkring eller om det finns ansökningar om lov på fastigheten eller i närheten. Det kan även handla om förfrågningar om kostnader för gator och andra allmänna platser som ska bekostas av fastighetsägare.

Plan- och bygglag (2010:900) 12 kap 3 §

Skillnad på upplysningar och formella besked

Det är viktigt att tydligt skilja upplysningar som gäller faktiska förhållanden och kan konstateras på plats eller i redan tagna beslut, från de formella besked som kan ges enligt PBL där en bedömning måste göras. De formella besked som finns är förhandsbesked, ingripandebesked och planbesked.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 17-18 §§

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 7 §

Plan- och bygglag (2010:900) 5 kap 2-5 §§

Serviceskyldighet

I förvaltningslagen beskrivs den serviceskyldighet som alla svenska myndigheter ska följa. Alla myndigheter ska lämna den enskilde sådan hjälp att han eller hon kan ta tillvara sina intressen. Hjälpen ska lämnas i den omfattning och utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Frågor från enskilda ska besvaras så fort som möjligt. Om någon enskild av misstag vänder sig till fel myndighet bör myndigheten hjälpa personen till rätt myndighet. (jfr prop. 2016/17:180 sid. 291)

Förvaltningslag (2017:900) 6 §

Myndigheten ska ta emot besök och telefonsamtal från enskilda. Myndigheten kan sätta upp speciella tider för detta, men allmänheten ska i så fall på ett tydligt och lämpligt sätt informeras om tiderna. Det ska också finnas möjligheter för enskilda att ställa frågor och få svar via e-post och fax. (jfr prop. 2016/17:180 sid. 68 ff)

Förvaltningslag (2017:900) 7 §

En myndighet ska ha öppet under minst två timmar varje helgfri måndag till fredag för att kunna ta emot och registrera allmänna handlingar och för att ta emot förfrågningar om att få ta del av allmänna handlingar som myndigheten förvarar. Midsommarafton, julafton och nyårsafton räknas som helgdagar. (jfr prop. 2016/17:180 sid. 69)

Förvaltningslag (2017:900) 7 §

Många kommuner har mycket information och material på sina webbplatser vilket skapar en första kontakt med enskilda. Här kan den sökande många gånger hitta blanketter och förklaringar till hur de ska fyllas i. Genom att hänvisa frågor till en webbsida kan handläggare på kommunerna avlastas vad det gäller generella frågor och den enskilde kan bli mer påläst och ställa bättre frågor när en kontakt tas på till exempel telefon.

Vissa kommuner väljer att publicera diarier, protokoll och beslut på sina webbplatser. Enligt offentlighetsprincipen finns det dock ingen skyldighet att publicera den här typen av information på internet. Om sådana uppgifter publiceras så måste dataskyddsförordningen (EU 2016/679), GDPR, följas, vilket bland annat kan innebära maskning av namn i protokoll och liknande.

Avgifter för upplysningar

Byggnadsnämnden kan ta ut avgifter för tids- och kostnadskrävande åtgärder. Detta kan eventuellt bli aktuellt om upplysningen kräver en ovanligt stor arbetsinsats. Byggnadsnämndens rådgivningsverksamhet bör dock vara skattefinansierad. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 352)

Plan- och bygglag (2010:900) 12 kap 8 §

Tillhandahålla nybyggnadskarta

Vid ny- och tillbyggnader krävs i regel en situationsplan över tomten. Situationsplanen bör, inom område med sammanhållen bebyggelse, normalt vara grundad på en nybyggnadskarta. På en nybyggnadskarta finns oftast VA-anläggningar, kraftledningar, fornlämningar, servitut och nyttjanderätter redovisade. Nybyggnadskarta kan dock undvaras i många fall, till exempel vid tillbyggnader långt från tomtgränsen, när man uppför komplementbyggnader eller om nybyggnadskartan från en tidigare lovprövning kan utnyttjas. Utanför detaljplanelagt område kan man oftast använda ett enklare underlag till situationsplanen, till exempel en avstyckningskarta eller ett utdrag ur kommunens kartdatabas. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 728)

Byggnadsnämnden bedömer om det behövs en nybyggnadskarta i bygglovsärenden utifrån åtgärdens karaktär. Om det behövs en nybyggnadskarta är byggnadsnämnden skyldig att tillhandahålla en sådan karta om en sökande begär det. Skyldigheten är dock begränsad till områden med sammanhållen bebyggelse. Det finns dock inget som hindrar byggnadsnämnden att utvidga sin service och tillhandahålla nybyggnadskarta även utanför sammanhållen bebyggelse, om en sådan behövs. Det är viktigt för såväl den sökande som grannar och handläggaren att kartunderlaget för bygglovet är tillförlitligt.

Plan- och bygglag (2010:900) 12 kap 4 §

Kommunen tillhandahåller nybyggnadskartor antingen genom sin egen mätavdelning eller så kan kommunen anlita ett företag som utför arbetet åt kommunen. Byggnadsnämnden kan ta ut en avgift för att upprätta nybyggnadskartor.

Plan- och bygglag (2010:900) 12 kap 8 §

Statistik till SCB

Alla kommuner är skyldiga att lämna viss statistik till Statistiska centralbyrån, SCB. Statistiken har en rad användningsområden. Den fungerar bland annat som en konjunkturindikator för byggsektorn samt ger information om bostadsbyggandets utveckling över tid. Uppgifter om bygglov rapporteras varje månad till Eurostat och ingår i EU:s konjunkturstatistik. Uppgifter om nybyggnad ingår även i nationalräkenskaperna. Nybyggnad, ombyggnad och rivning ingår bland annat i beräkningen av Sveriges bostadsbestånd.

När det gäller byggnation så är det tre olika sorters statistik som skall lämnas:

  • nybyggnadsstatistiken omfattar bygglov för nybyggnad och tillbyggnad av bostäder och lokaler,
  • ombyggnadsstatistiken omfattar bygglov för ombyggnader av flerbostadshus där bostadsarean eller lägenhetsindelningen har ändrats, och
  • rivningsstatistiken omfattar rivning av flerbostadshus

Statistiska centralbyråns föreskrifter 2011:23

Andra uppgifter

Beroende på hur kommunen är organiserad kan byggnadsnämnden även ha uppgifter enligt annan lagstiftning. Det kan till exempel vara prövning av strandskyddsdispenser eller bostadsanpassningsbidrag.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej