Föreläggande om stängsel kring byggnadsverk med säkerhetsbrister

Granskad: 22 juni 2023

Om ett byggnadsverk har brister som kan äventyra säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i närheten av det, får byggnadsnämnden förelägga ägaren att anordna stängsel kring det.

Vem riktas föreläggande om stängsel mot?

Ett föreläggande om stängsel kring byggnadsverk med säkerhetsbrister får riktas mot ägare av byggnadsverk. Förelägganden mot juridiska personer ska riktas direkt mot den juridiska personen och inte mot dess ställföreträdare.

24 §
  Byggnadsnämnden får förelägga ägaren av ett byggnadsverk att anordna stängsel kring det, om byggnadsverket har brister som kan äventyra säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i närheten av det. Lag (2022:909) .

Om byggnadsverket byter ägare kan byggnadsnämnden med stöd av en bestämmelse i lagen om viten förelägga den berörde ägaren att lämna nämnden uppgift om den nye ägarens eller innehavarens namn och adress. Även ett sådant föreläggande får förenas med vite.

5 §
  Har en myndighet befogenhet att vid vite förelägga eller förbjuda ägaren eller innehavaren av viss egendom att vidta en åtgärd med egendomen, får myndigheten också förelägga denne att, om hans rättsställning upphör, lämna myndigheten uppgift om den nye ägarens eller innehavarens namn och adress. Även ett sådant föreläggande får förenas med vite.

Tillfälle att yttra sig

Innan byggnadsnämnden beslutar om ett föreläggande ska nämnden ge den som föreläggandet är tänkt att riktas mot tillfälle att yttra sig.

25 §
  Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet. Myndigheten får dock avstå från sådan kommunikation, om
   1. ärendet gäller anställning av någon och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande,
   2. det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet, eller
   3. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart.

Myndigheten bestämmer hur underrättelse ska ske. Underrättelse får ske genom delgivning.

Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400).

Nämnden ska kommunicera material i ärendet med den som ska få tillfälle att yttra sig. Exempel på material är skrivelser med klagomål från anmälare, minnesanteckningar som gjorts efter muntliga klagomål, dokumenterade iakttagelser som gjorts vid besök på platsen, remissvar och andra skrivelser från personer som i ett tidigare skede av ärendets handläggning beretts tillfälle att yttra sig samt annat faktaunderlag som myndigheten på olika sätt erhållit. Kommunicering behöver inte göras om ärendet är så brådskande att avgörandet inte kan uppskjutas, till exempel med hänsyn till riskerna för människors hälsa och säkerhet. Kommunicering behöver heller inte göras i fråga om sådant som saknar betydelse för ärendets utgång.

25 §
  Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet. Myndigheten får dock avstå från sådan kommunikation, om
   1. ärendet gäller anställning av någon och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande,
   2. det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet, eller
   3. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart.

Myndigheten bestämmer hur underrättelse ska ske. Underrättelse får ske genom delgivning.

Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400).

Ingen rätt till ersättning vid skada

Om ägaren av ett byggnadsverk drabbas av skada på grund av ett föreläggande om stängsel kring ett byggnadsverk med säkerhetsbrister går det inte att med stöd av plan- och bygglagen, PBL, få ersättning av kommunen.

3 §
  Om byggnadsnämnden med stöd av 11 kap. 22 eller 23 § har meddelat ett föreläggande som innebär att ett byggnadsverk ska tas bort eller bli föremål för en annan åtgärd eller att en utfart eller annan utgång ska ändras, har den som äger byggnadsverket rätt till ersättning för den skada som föreläggandet medför. Lag (2014:900) .

Föreläggande om stängsel får förenas med olika verkställighetsmedel

Ett föreläggande om stängsel kring byggnadsverk med säkerhetsbrister får förenas med vite eller med bestämmelser om utförande på den försumliges bekostnad. Har den utsatta tiden i föreläggandet gått ut utan att åtgärden har utförts kan byggnadsnämnden begära handräckning av Kronofogdemyndigheten. Nämnden har också möjlighet att i stället för att begära handräckning besluta om ett nytt föreläggande om stängsel.

27 §
  Om ett föreläggande enligt 17 § inte följs, får byggnadsnämnden besluta att på ägarens bekostnad låta upprätta de ritningar och beskrivningar samt vidta de åtgärder i övrigt som är nödvändiga för att pröva frågan om lov.

När den tid för synpunkter som har angetts i ett föreläggande enligt 18 § har gått ut, får byggnadsnämnden uppdra åt en sakkunnig att på ägarens bekostnad utreda behovet av underhållsåtgärder.

Om ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23 eller 24 § inte följs, får byggnadsnämnden besluta att åtgärden ska genomföras på den försumliges bekostnad och hur det ska ske.

37 §
  Ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26,
26 b eller 26 c § eller ett beslut om förbud enligt 25, 30,
31, 32, 32 a eller 33 § får förenas med vite.

Vitet får inte förvandlas till fängelse.

Frågor om utdömande av vite prövas av mark- och miljödomstol. Lag (2022:1122) .

39 §
  Kronofogdemyndigheten får efter ansökan av tillsynsmyndigheten besluta om handräckning för att genomföra en åtgärd
   1. som avses i 8 §, eller
   2. som avses med ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23, 24 eller 25 § och det inte har förflutit mer än tio år från den överträdelse som föreläggandet avser.

Den tioårsgräns som anges i första stycket 2 gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål.

Bestämmelser om handräckning finns i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. Lag (2011:335) .

Om ett föreläggande om stängsel förenas med vite eller en upplysning om att åtgärden som föreläggandet avser kan komma att utföras på den försumliges bekostnad får beslutanderätten inte delegeras. Detta innebär att en enskild tjänsteperson inte får fatta ett sådant beslut, utan det måste tas av byggnadsnämnden.

6 §
  Ett delegationsuppdrag enligt 6 kap. 37 §, 7 kap. 5 § och 9 kap. 30 § och 37 § andra stycket kommunallagen
(2017:725) får, utöver det som följer av 6 kap. 38 § kommunallagen, inte omfatta befogenhet att
   1. avgöra ärenden som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt,
   2. i andra fall än som avses i 11 kap. 30-32 §§ och 33 § 1 besluta förelägganden eller förbud som förenas med vite,
   3. besluta förelägganden som förenas med en upplysning om att den åtgärd som föreläggandet avser kan komma att utföras genom byggnadsnämndens försorg på bekostnad av den som föreläggandet riktas mot, eller
   4. avgöra frågor om byggsanktionsavgift enligt 11 kap. Lag (2018:578) .

Föreläggande om stängsel kan gälla omedelbart

Som huvudregel gäller att ett beslut om föreläggande om stängsel måste ha fått laga kraft innan det kan verkställas. Byggnadsnämnden får dock bestämma att ett beslut om föreläggande ska gälla omedelbart. Nämnden kan bestämma att ett beslut om föreläggande ska gälla omedelbart även om det har förenats med vite eller med bestämmelse om tvångsutförande. Möjligheten till att bestämma att ett beslut om föreläggande ska gälla omedelbart är inte avsedd att få en generell användning utan nämnden måste pröva behovet av detta i varje enskilt fall. Nämnden ska då sä