Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Bidrag till kulturmiljövård

Granskad:

Bevarande av kulturhistoriskt värdefulla miljöer kan innebära särskilda kostnader till följd av antikvariska hänsyn. Sådana kostnader kan täckas av statliga bidrag, som länsstyrelsen beslutar om. Svenska kyrkan får ersättning av staten för motsvarande kostnader för vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena.

Kulturmiljövårdsanslaget

Frågor om bidrag till kulturhistoriskt motiverade kostnader för förvaltning av värdefulla kulturmiljöer prövas normalt av länsstyrelsen efter Riksantikvarieämbetets bemyndigande. Medlen tas från det statliga kulturmiljövårdsanslaget som Riksantikvarieämbetet årligen fördelar merparten av till länsstyrelserna, efter prövning av länsstyrelsernas äskanden.

Bidrag kan enligt förordning (2010:1121 om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer (bidragsförordningen) lämnas för kulturhistoriskt motiverade kostnader vid vård och tillgängliggörande av värdefulla kulturmiljöer, såväl bebyggelse som landskap. Bidrag kan under vissa förutsättningar ges till arkeologiska undersökningar, till exempel när fornlämningar i en äldre stadskärna berörs av kompletteringsbebyggelse samt om en arkeologisk åtgärd orsakas av ett myndighetsbeslut eller om åtgärden innebär en mindre förändring i nyttjandet av byggnader eller markområden.

2 §
  Bidrag får lämnas för kulturhistoriskt motiverade kostnader vid vård av byggnadsminnen, bebyggelse i kulturreservat och bebyggelse som är av riksintresse för kulturmiljövården. Bebyggelse kan utgöras av bebyggelsemiljöer, byggnader och andra anläggningar.

3 §
  Bidrag får lämnas för kulturhistoriskt motiverade kostnader vid vård och skötsel av värdefulla kulturpräglade landskap inom befintliga eller blivande kulturreservat eller landskap som är av riksintresse för kulturmiljövården.

5 §
  Bidrag får även lämnas för kulturhistoriskt motiverade kostnader vid vård av andra värdefulla kulturmiljöer som har särskild betydelse för förståelsen av historiska sammanhang eller som har särskild lokal eller regional betydelse.
Förordning (2013:557).

10 §
  Bidrag får lämnas till arkeologisk undersökning och övriga åtgärder enligt 2 kap. 13 § kulturmiljölagen
(1988:950) om fornlämningen finns i en äldre stadskärna och berörs av kompletteringsbebyggelse. Förordning (2013:557).

13 §
  Bidrag får lämnas till arkeologisk undersökning och övriga åtgärder enligt 2 kap. 13 § kulturmiljölagen
(1988:950), som enligt lagen ska betalas av företagaren, vid mindre arbetsföretag som
   1. föranleds av en myndighets beslut eller någon annan tvingande omständighet, och
   2. innebär mindre förändringar i nyttjandet av en byggnad, en anläggning eller ett markområde och det med hänsyn till omständigheterna är skäligt att företagaren avlastas kostnaderna för de arkeologiska åtgärderna.

Även om arbetsföretaget inte är av sådant slag som anges i första stycket får bidrag lämnas till kostnader för att ta till vara fornfynd enligt 2 kap. 13 § kulturmiljölagen, om det finns särskilda skäl. Förordning (2013:557).

Bidrag kan även beviljas för att förmedla kunskap om miljöerna och den historia de representerar. Likaså kan framtagande av kunskapsunderlag som syftar till att tillvarata kulturhistoriska värden i samhällsplaneringen, eller som behövs för att genomföra insatser för vilka bidrag kan beviljas enligt förordningen, ges bidrag. För dessa bidrag ska medfinansiering, till exempel av berörda kommuner, i största möjliga mån eftersträvas. Beslut om bidrag får förenas med villkor om bidragets användning, antikvarisk medverkan, dokumentation, besiktning och annan redovisning samt bevarande och tillgängliggörande.

Mer om kulturmiljöanslaget kan du läsa på Riksantikvarieämbetes webbplats under relaterad information.

7 §
  Bidrag får lämnas för insatser för att tillgängliggöra värdefulla kulturmiljöer för allmänheten och för att förmedla kunskap om dessa och de historiska företeelser och händelseförlopp som de representerar. Vid bidragsgivningen ska det läggas särskild vikt vid att kulturarvet så långt som möjligt bör göras tillgängligt och användbart för alla.

8 §
  Bidrag får lämnas till att ta fram sådana kunskapsunderlag som är nödvändiga för att genomföra insatser som bidrag lämnas för enligt denna förordning.

9 §
  Bidrag får lämnas till att ta fram sådana generella eller riktade regionala och kommunala kunskapsunderlag som syftar till att ta till vara kulturhistoriska värden i samhällsplaneringen. Vid bidragsgivningen ska möjligheterna till medfinansiering beaktas.

År 2024 omfattar bidragen för kulturmiljövård omkring 300 miljoner kronor. Tidigare år har bidraget fördelats på drygt 2 000 ärenden. Medlen är dock begränsade i förhållande till behovet. Omkring två tredjedelar av bidragen går till vård av värdefulla kulturmiljöer. Därutöver går bidrag till kunskapsunderlag, information/tillgängliggörande och arkeologi. Normalt går största delen av bidragen till objekt och miljöer som är skyddade enligt Kulturmiljölagen (1988:950), där skydd enligt 2 kap (fornlämningar) och 3 kap (byggnadsminnen) står för största delen.

Mer om Kulturmiljölagen finns att läsa på Riksantikvarieämbetes webbplats under relaterad information.

Kyrkoantikvarisk ersättning

Svenska kyrkan har rätt till viss ersättning av staten för kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena.

16 §
  Svenska kyrkan har rätt till viss ersättning av staten för kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena.

Svenska kyrkan beslutar om fördelning av ersättningen mellan stiften. Stiftet beslutar om fördelning inom sitt område.

Riksantikvarieämbetet skall ges tillfälle att yttra sig över fördelningen i landet. Länsstyrelsen skall ges tillfälle att yttra sig över fördelningen i länet. Lag (1999:304) .

Svenska kyrkan beslutar om fördelning av ersättningen mellan stiften. Stiftet beslutar om fördelning inom sitt område. Länsstyrelserna ska ges tillfälle att yttra sig över fördelningen i länet bland annat avseende i vilken mån kostnaden för åtgärden är att betrakta som en antikvarisk kostnad samt åtgärdens prioritet ur kulturmiljösynpunkt. Länsstyrelsernas bedömning av ersättningens storlek baseras på åtgärdens kulturmiljönytta och prioritet. Riksantikvarieämbetet ska ges tillfälle att yttra sig över fördelningen i landet.

Kyrkoantikvarisk ersättning kan även ges till så kallade vård- och underhållsplaner vilka ska vara ett stöd i det långsiktiga förvaltnings- och bevarandearbetet med de olika kyrkliga anläggningarna. Stiften och den regionala kulturmiljövården samverkar också i ökad utsträckning i projekt för att ta fram strategiska dokument för en hållbar förvaltning i samfälligheter/församlingar som förvaltar flera kyrkobyggnader. Kyrkoantikvarisk ersättning kan här beviljas, eftersom syftet är att ta fram metoder och modeller för ett långsiktigt bevarande av kulturhistoriska värden.

Varje år betalas 460 miljoner kr i kyrkoantikvarisk ersättning till Svenska kyrkan. Ersättningsformen ska enligt den överenskommelse som träffats mellan staten och Svenska kyrkan utvärderas vid så kallade kontrollstationer vart femte år. Den senaste kontrollstationen var 2024. Vid kontrollstationerna analyseras frågor om de kyrkliga kulturvärdena och de uppnådda resultaten utvärderas. 

Mer om kyrkoantikvarisk ersättning finns att läsa på Svenska kyrkans webbplats under relaterad information.

Riksantikvarieämbetet ansvarar för innehållet på sidan.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen