Mark och byggnadsdelar

Markavvattning och dränering

Marken runt en byggnad ska anordnas så att byggnaden inte kan skadas av markytvatten eller markfukt. Marken bör luta från byggnaden. Lutningen bör vara minst 1:20 inom 3 meters avstånd.

Det är inte alltid möjligt eller lämpligt att göra en marklutning. Ett exempel är entréer. De ska vara tillgängliga för människor med funktionsnedsättning. Framför entréer kan därför andra lösningar krävas, till exempel en avskärande avvattningsränna med en lämplig gallerdurk som gångyta..

Ett dräneringssystem består av:

  • en vattenuppsamlande del, som också ska skydda byggnaden från vatten, och som består av dränerande och kapillärbrytande material, till exempel tvättad makadam
  • en vattenavledande del: dräneringsledningar som leder bort det vatten som har samlats i det dränerande och kapillärbrytande skiktet.

Dräneringen bör dimensioneras så att avledningen av vatten blir minst lika stor som den maximala tillrinningen till dräneringen. För att motverka dämning i dränsringssystemet bör systemets kapacitet öka i flödesriktningen. Exempel på utföranden av dränering finns i handböcker.

Grundkonstruktion och bjälklag

Grundkonstruktioner och bjälklag av betong och lättbetong har normalt hög beständighet mot fukt, men innehåller stora mängder byggfukt och uttorkningen sker långsamt. Fukt i betong och lättbetong skadar fuktkänsliga material. Trä och andra material som kan skadas av fukt behöver därför avskiljas med fuktspärr mot betong och lättbetongytor.

Inför golvläggningen ska byggfukten i betongen vara tillräckligt uttorkad för den golvbeläggning som ska användas. Ett vanligt byggfel är att limmade golvmattor läggs på en betongplatta som inte är tillräckligt uttorkad. Limmet mellan mattan och betongytan bryts ner (förtvålas). Mattan släpper från underlaget och limmet ger ifrån sig kemiska emissioner som kan ge hälsobesvär.

För prognos av uttorkningstiden finns följande verktyg:

  • TorkaS är ett PC-program från Fuktcentrum för att bedöma uttorkningstider hos nygjutna betongkonstruktioner. Se länk under "Relaterad information".

Under byggtiden så kan betongen uttorkning kontrolleras med fuktmätning. Det finns fuktkontrollanter som är auktoriserade av Rådet för byggkompetens (RBK). De utför dokumenterade mätningar. Se länk under "Relaterad information".

Väggar, fönster och dörrar, m.m.

Fasadbeklädnader, fönster, dörrar och alla byggnadsdetaljer i klimatskalet ska utformas med särskild hänsyn till att fukt utifrån, till exempel slagregn, inte medför att det högsta tillåtna fukttillståndet överskrids i byggnadsdelen.

Regnläckage och snöinblåsning sker ofta vid anslutningsdetaljer. Kontrollera risken för lokal fuktpåverkan både under projekteringen och under utförandet.

  • I projekteringen är det viktigt att välja fönster, dörrar, ventiler och andra anslutningsdetaljer som är anpassade till den valda väggkonstruktionen.
  • I utförandet är det viktigt att följa utförandeanvisningarna och kontrollera montaget av byggnadsdetaljerna.

Regelytterväggar

Regelytterväggar med fasadbeklädnad bör utformas med kapillärbrytning och dränering mellan fasadbeklädnaden och regelkon­struktionens stomskydd. Inträngande fukt kan då avledas ut från väggen.

Fasadbeklädnaden fungerar då som en regnkappa. Den är det första skyddet mot nederbörden. Bakom fasadbeklädnaden ska det då finnas ett andra skydd som är dränerande och kapillärbrytande.

Trähus med träfasad eller skalmursvägg har traditionellt byggts med en ventilerad luftspalt direkt bakom fasadsbeklädnaden. Luftspalten kan utformas så den blir dränerande och kapillärbrytande. Det kan också vara möjligt att utforma väggar med dränerande och kapillärbrytande material direkt bakom fasadbeklädnaden. Boverket tar inte ställning till om en vägg ska utformas med eller utan luftspalt. Med en fuktsäkerhetsprojektering kan man visa om kravet på högsta tillåtna fukttillstånd kan uppfyllas med eller utan luftspalt.

Stomskydd

Stomskydd är materialskikt som monteras på stommens utsida. Stomskyddet har dels samma funktion som vindskyddet, dels ska stomskyddet också skydda den inre delen av väggen mot fukt och vatteninträngning från dräneringsspalten.

Yttertak och vindsutrymmen

Yttertaket och kallvinden har blivit en mer fuktkänslig byggnadsdel i takt med ökande krav på energihushållningen. Välisolerade vindsbjälkag ger mindre värmeläckage till vinden än förr.

Värmeutstrålningen från takytan under klara nätter (nattutstrålningen) medför att yttertaket kan bli kallare än den omgivande luften. Det medför hög relativ fuktighet och risk för kondens på yttertakets insida.

Det utvecklas nya tekniker för att utforma fuktsäkrare yttertak och vindsutrymmen.

  • Diffusionsöppna underlagstak – underlagsdukar som är ånggenomsläppliga och vattentäta.
  • Värmeisolering mellan yttertakspanelen och yttertaksbeläggningen.

Se till att kontrollera de produkter och tekniska lösningar som du väljer:

  • vilka materialegenskaper och livslängder har produkterna?
  • hur är produkterna kontrollerade?
  • är fuktsäkerheten för hela den tekniska lösningen kontrollerad?
  • är produkten eller den tekniska lösningen lämplig i ditt byggprojekt. Det kan kontrolleras med en fuktsäkerhetsprojektering för ditt byggprojekt.
Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej