På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Plan- och bygglagen reglerar den fysiska planeringen och anger krav på byggnader och tomter

Granskad: 

I plan- och bygglagen finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. I lagen och anslutande författningar finns samhällets minimikrav på byggnader och tomter. Bland annat ställs krav på att det ska finnas tillräckligt stor friyta lämplig för lek och utevistelse vid skolor, förskolor och fritidshem.

PBL styr kommunernas fysiska planering – lokalisering och placering av skolor och förskolor

Plan- och bygglagen (2010:900), PBL, sätter ramarna för den fysiska planeringen och är ett instrument för kommunen att styra bebyggelseutvecklingen. Vid planläggning ska kommunen ta hänsyn till de viktiga samhällsintressena, allmänna intressen, som anges i andra kapitlet i PBL. Att det inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse finns möjligheter att anordna en rimlig samhällsservice, som exempelvis skola och förskola, är ett sådant allmänt intresse som ska beaktas vid planläggning. Samma krav ställs på att det finns lämpliga platser för lek och utevistelse, som exempelvis skol- och förskolegårdar.

7 §
  Vid planläggning enligt denna lag ska hänsyn tas till behovet av att det inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse finns
   1. gator och vägar,
   2. torg,
   3. parker och andra grönområden,
   4. lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse, och
   5. möjligheter att anordna en rimlig samhällsservice och kommersiell service.

De allmänna intressena ger också tydligt uttryck för centrala värden i utformningen av livsmiljöer. I PBL anges exempelvis att planläggningen ska främja en ändamålsenlig struktur och en estetisk tilltalande utformning av bebyggelse och grönområden samt en god livsmiljö som är tillgänglig för alla samhällsgrupper. Bebyggelse och byggnadsverk ska utformas och placeras med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan.

3 §
  Av regionplanen ska det framgå
   1. hur hänsyn har tagits till allmänna intressen enligt
2 kap., hur riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken har tillgodosetts och på vilket sätt miljökvalitetsnormer enligt
5 kap. miljöbalken har följts,
   2. hur hänsyn har tagits till och hur planen har samordnats med den regionala utvecklingsstrategin, länsplanen för regional transportinfrastruktur, trafikförsörjningsprogram och kommunala riktlinjer för bostadsförsörjning samt nationella och andra regionala och kommunala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling i länet, och
   3. hur planen är avsedd att genomföras.

Planen ska även ha det innehåll som följer av 3 kap. 6 b §. Vid tillämpningen ska det som sägs där om översiktsplan i stället gälla regionplan och det som sägs om kommunen gälla regionen.

Länsstyrelsens granskningsyttrande över planförslaget ska redovisas tillsammans med regionplanen. Om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, ska det anmärkas i planen. Lag (2020:76) .

6 §
  Regionen ska minst en gång under tiden mellan två ordinarie val till fullmäktige pröva om regionplanen är aktuell i förhållande till kraven i 2-4 §§
(aktualitetsprövning). Vid denna prövning ska regionen begära länsstyrelsens och berörda kommuners synpunkter i fråga om sådana intressen som anges i 7 och 8 §§. Lag (2020:76) .

Krav på byggnader och tomter i bygglagstiftningen

I plan- och bygglagstiftningen finns det krav på byggnaders utformning och tekniska egenskaper och krav på tomter som ska bebyggas. Kraven gäller i huvudsak vid uppförande av nya byggnader och vid ombyggnader eller annan ändring av byggnader. De grundläggande kraven finns i 8 kap. PBL. Kraven preciseras i 3 kap. plan- och byggförordningen (2011:338), PBF, och ytterligare i Boverkets föreskrifter, främst Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, BBR, och Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS. Det är byggherren, det vill säga den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten, som har det fulla ansvaret för att kraven i PBL, PBF och Boverkets föreskrifter följs. Kommunens byggnadsnämnd har tillsyn över att den som vidtar en åtgärd följer plan- och bygglagstiftningen.

1 §
  En byggnad ska
   1. vara lämplig för sitt ändamål,
   2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och
   3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

4 §
  Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
   1. bärförmåga, stadga och beständighet,
   2. säkerhet i händelse av brand,
   3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
   4. säkerhet vid användning,
   5. skydd mot buller,
   6. energihushållning och värmeisolering,
   7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
   8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
   9. hushållning med vatten och avfall,
   10. bredbandsanslutning, och
   11. laddning av elfordon.

Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .

4a §
  En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .

Kravet på god, form-, färg- och materialverkan

I PBL finns ett krav på att byggnader ska ha god form-, färg- och materialverkan. Kravet handlar om egenskaper och karaktärsdrag hos byggnader som ger upphov till goda upplevelsemässiga värden. Det finns inga bestämmelser i PBF eller BBR och andra myndighetsföreskrifter som närmare preciserar kravet.

1 §
  En byggnad ska
   1. vara lämplig för sitt ändamål,
   2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och
   3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Läs mer på sidan ”Utformningskravet god form-, färg- och materialverkan". Länk finns i ”Relaterad information”.

Foto på Lilla Alby skola, exempel på god form- färg och materialverkan.
Lilla Alby skola i Sundbyberg efter tillbyggnad – ett exempel på god färg-, form- och materialverkan. Foto: Johan Fowelin

Varsamhetskravet och förvanskningsförbudet

Vid till- och ombyggnad och övriga ändringar av byggnader finns krav på att detta görs varsamt så att byggnadens värden och kvaliteter ska tas tillvara. Det finns också ett förbud mot att förvanska byggnader som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Det är viktigt att understryka att kraven i PBL ger ett generellt skydd för byggnaders värden och kvaliteter och de breda kulturmiljövärdena. Det förutsätter alltså inte att byggnaden förklarats för byggnadsminne enligt kulturmiljölagen.

13 §
  En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.

Första stycket ska tillämpas också på
   1. anläggningar som är bygglovspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
   2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser,
   3. allmänna platser, och
   4. bebyggelseområden.

17 §
  Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.

Läs mer på sidan ”Varsamhetskravet ". Länk finns i ”Relaterad information”.

Läs mer på sidan ”Förvanskningsförbudet ". Länk finns i ”Relaterad information”.

Krav på friyta för förskolor och skolor

Vid bygglovsprövningen av byggnader för fritidshem, förskola och skola preciseras i PBL det allmänna intresset om lämpliga platser för lek och utevistelse. Det anges som ett krav att det på tomten till en sådan byggnad eller i närheten av den ska finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det finns konkurrens om utrymmet på skoltomten ska friytan prioriteras framför intresset av att kunna ordna parkering.

Det är kommunen som har ansvar för planläggning och bygglovsprövning enligt PBL och som avgör vad som är tillräckligt stor friyta lämplig för lek och utevistelse. För att förtydliga PBL-kravets innebörd vid fritidshem, förskolor och skolor, har Boverket tagit fram allmänna råd, Boverkets allmänna råd (2015:1) om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet, FRI. Läs mer under rubriken "Relaterad information".

9 §
  En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att
   1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
   2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
   3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
   4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
   5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
   6. risken för olycksfall begränsas.

Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta.

Läs mer på sidan ”Friyta för lek och utevistelse för förskolor och skolor ". Länk finns i ”Relaterad information”.

Preciserade krav på byggnader och tomter i BBR

BBR innehåller föreskrifter och allmänna råd som preciserar vissa krav i PBL och PBF. Det handlar bland annat om preciserade krav på byggnader avseende tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, brandskydd, buller, säkerhet vid användning och energihushållning. Vidare finns regler om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö. De innefattar exempelvis krav på en god luftkvalitet och en god tillgång till direkt dagsljus i rum där människor vistas mer än tillfälligt. Regler om bärförmåga, stadga och beständighet återfinns i EKS.

Läs mer på sidan ”Boverkets byggregler". Länk finns i ”Relaterad information”.

Läs mer på sidan ”Om Boverkets konstruktionsregler, EKS". Länk finns i ”Relaterad information”.

I BBR finns dessutom krav på tomter som blir tillämpliga för skol- och förskolegårdar. Tomtkraven i BBR handlar om framkomlighet för utryckningsfordon, att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, och att risken för olycksfall ska begränsas. Bland reglerna till skydd mot olyckor på tomter kan särskilt nämnas kraven på fasta lekredskap i avsnitt 8:93 BBR.

Läs mer på sidan ”Krav på tomter". Länk finns i ”Relaterad information”.

Förbättringskrav för publika lokaler

Som huvudregel ställs i bygglagstiftningen inte retroaktiva krav på befintliga byggnader utan kraven gäller när man uppför en byggnad eller när man ändrar en byggnad. För sådana lokaler på en skola dit allmänheten har tillträde, gäller emellertid ett krav på att åtgärda hinder mot tillgänglighet som är enkelt avhjälpta. Sådana publika lokaler kan vara till exempel aulor, receptioner, salar dit allmänheten bjuds in eller lokaler som hyrs ut. Kraven på åtgärdande av enkelt avhjälpta hinder preciseras i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:13) om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser, HIN. Det rör sig om förhållandevis små åtgärder som är av stor betydelse för att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna använda publika lokaler.

12 §
  Det som gäller i fråga om tomter enligt 9-11 §§ ska i skälig utsträckning tillämpas också på allmänna platser och på områden för andra anläggningar än byggnader, dock att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna använda platsen eller området i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag.

Ett hinder mot tillgänglighet eller användbarhet på en allmän plats ska alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa. Lag (2011:335) .

Läs mer på sidan ”Enkelt avhjälpta hinder". Länk finns i ”Relaterad information”.

Krav på underhåll och skötsel av byggnadsverk och tomter

Ägaren av ett byggnadsverk är enligt PBL skyldig att underhålla byggnadsverket och hålla det i vårdat skick så att dess utformning och tekniska egenskaper i huvudsak bevaras. En anordning med syfte att uppfylla kraven på bland annat säkerhet vid användning och tillgänglighet, exempelvis ett räcke eller en hiss, ska hållas i sådant skick att den alltid fyller sitt ändamål.

14 §
  Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.

Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.

En anordning för ett syfte som avses i 4 § första stycket 2-4, 6 eller 8, ska hållas i sådant skick att den alltid fyller sitt ändamål. Lag (2011:335) .

Läs mer på sidan ”Underhåll". Länk finns i ”Relaterad information”.

Ett motsvarande krav anges i PBL för tomter. En tomt ska hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer. Om det på tomten finns en anordning som är avsedd att uppfylla kraven ska den i skälig utsträckning hållas i sådant skick att den fyller sitt ändamål. Det finns även särskilda underhållskrav för lekplatser på tomter. På tomter ska lekplatser och fasta lekanordningar underhållas så att risken för olycksfall begränsas.

15 §
  En tomt ska hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer.

Om det på tomten finns en anordning som är avsedd att uppfylla kraven i 9 §, ska den i skälig utsträckning hållas i sådant skick att den fyller sitt ändamål.
Lekplatser och fasta anordningar på lekplatser ska underhållas så att risken för olycksfall begränsas.

Byggnadsnämnden får besluta att det ska planteras på tomten och att befintlig växtlighet på tomten ska bevaras, om det behövs för att uppfylla kraven i första stycket.

Läs mer på sidan ”Krav på lekplatser". Länk finns i ”Relaterad information”.

I PBF finns bestämmelser om obligatorisk funktionskontroll av ventilationssystem i byggnader, OVK, och besiktning av hissar. Boverket har tagit fram föreskrifter för båda områdena, se Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:16) om funktionskontroll av ventilationssystem och certifiering av sakkunniga funktionskontrollanter, OVK, och Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar, H. För skolor och förskolor ska återkommande besiktning av ventilationssystemet ske med tre års intervall oavsett typ av ventilationssystem. Besiktningsintervallen för hissar är beroende av typ av hiss.

1 §
  För att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat enligt 8 kap. 25 § plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnads ägare se till att funktionen hos ventilationssystemet i byggnaden kontrolleras innan systemet tas i bruk för första gången (första besiktning) och därefter regelbundet vid återkommande tillfällen (återkommande besiktning).

En- och tvåbostadshus omfattas inte av kravet på återkommande besiktning.

8 §
  Om Boverket med stöd av 10 kap. 19 § har meddelat föreskrifter om det, ska den som äger eller annars ansvarar för en motordriven anordning som är installerad i ett byggnadsverk se till att anordningen kontrolleras
   1. innan anordningen tas i bruk första gången (första besiktning),
   2. med intervaller på minst sex månader och högst sex år
(återkommande besiktning), eller
   3. innan anordningen för första gången tas i bruk efter att ha ändrats (revisionsbesiktning).

Vid besiktningen ska det kontrolleras om anordningen uppfyller de krav på skydd för säkerhet och hälsa som avses i
8 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900) och anslutande föreskrifter. Vid besiktning av linbaneanläggningar som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr
2016/424 av den 9 mars 2016 om linbaneanläggningar och om upphävande av direktiv 2000/9/EG, ska det dessutom kontrolleras om anläggningen uppfyller kraven i den förordningen. Förordning (2018:103).

3 §     Återkommande besiktning ska utföras med de intervall som anges i följande sammanställning:

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Besiktning ska utföras senast inom föreskrivet intervall. Om besiktningen utförs tidigare än inom föreskrivet intervall ska dock nästa besiktning ske senast inom föreskrivet intervall (tre eller sex år) räknat från den senaste faktiskt utförda besiktningen. Om besiktningen inte har utförts inom föreskrivet intervall ska tiden för nästa besiktning räknas från när den senaste besiktningen skulle ha utförts.

Allmänt råd Exempel på byggnader som oavsett typ av ventilationssystem alltid bör ingå i kategori 1 är även gymnasier, fritidshem och servicehus för äldre. Högskolor och universitet, samlingslokaler, butikslokaler, teatrar, biografer, idrottshallar, terminaler, museer, utställningshallar, hotell och garage bör däremot hänföras till kategori 1 eller 2 beroende på typ av ventilationssystem.

Med FT-ventilation avses fläktventilation där både frånlufts- och tilluftsflödena är fläktstyrda. Med F-ventilation avses fläktventilation där endast frånluftsflödet är fläktstyrt. Med S-ventilation avses självdragsventilation.

Med FTX- och FX-ventilation avses FT- respektive F-ventilation med värmeåtervinning.

Läs mer på sidan ”OVK (obligatorisk ventilationskontroll)". Länk finns i ”Relaterad information”.

18 §    Anordningar ska kontrolleras med följande besiktningsintervall

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Läs mer på sidan "Boverkets föreskrifter om hissar". Länk finns i "Relaterad information".

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen