På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Strategiska ställningstaganden och vägval

För att kunna skapa tillgängliga, stimulerande och trygga miljöer för utveckling, inlärning och välmående i hela landet behöver många olika behov och önskemål vägas mot varandra. Dessa behov och önskemål är inte sällan komplexa och motstridiga. Detta avsnitt resonerar kring några viktiga strategiska ställningstaganden och vägval för kommuner och enskilda skolhuvudmän.

Illustration som visar huvud med pilar och texten strategiska vägval.
Illustration: Angelica Åkerman/Boverket

Sverige är ett land med växande befolkning, och en stor andel av de befintliga skol- och förskolemiljöerna behöver därför byggas om eller moderniseras, och nya behöver tillkomma. Förutsättningarna för detta ser olika ut runt om i landet. Vissa kommuner har inte byggt skolor och förskolor på decennier, medan andra ständigt kämpar för att hitta byggbar mark för nya enheter i allt tätare stadsdelar. Tjänstepersoner, politiker, arkitekter, byggaktörer och fastighetsförvaltare har olika regionala och lokala förutsättningar att förhålla sig till – exempelvis markpolitik och budgetramar – vilket påverkar gestaltningens möjligheter.

Att möta behovet av hållbara och tillgängliga skolor och förskolor av hög kvalitet

Den fysiska miljön har stor betydelse för skolans och förskolans möjlighet att arbeta med sitt uppdrag. En bra förskole- och skolmiljö bidrar till lärande och utveckling hos barn och unga med olika behov. Den är trygg och främjar hälsa och välmående. Den kan också bidra till att utjämna skillnader och öka jämlikheten i samhället. Skol- och förskolemiljöerna ska vara välfungerande arbetsmiljöer även för de vuxna som arbetar i skola och förskola. Den fysiska miljön ska också tåla kreativitet, lek och slitage, såväl inomhus som utomhus.

För att kunna möta efterfrågan på skol- och förskoleplatser med långsiktigt hållbara gestaltningslösningar behöver många olika behov och önskemål vägas mot varandra. Kommunen behöver förhålla sig medvetet till begrepp som lokalisering, storlek och närhet i sin planering. Beställaren – som kan vara kommunen eller en privat aktör – behöver se värdet av att bygga och förvalta inte bara en lärmiljö utan även en lek- och uppväxtmiljö. Befintliga miljöer har kvaliteter som har vuxit fram under lång tid, ibland under flera generationer. Nybyggda miljöer kan göras tillgängliga redan från början med hjälp av universell utformning. Användarnas perspektiv kan ge platsspecifik kunskap som gör stor skillnad för deras vardag, och det finns olika sätt att lyssna in och ta till vara denna kunskap under hela gestaltningsprocessen (planera – bygga – förvalta).

Texterna i detta avsnitt kan fungera som utgångspunkt för diskussioner kring olika avvägningar och strategiska vägval som beslutsfattare ställs inför i arbetet med att planera, bygga och förvalta skol- och förskolemiljöer.

Lärmiljöer

Foto som visar ritning över en normalskola på 1860-talet.

Arkitekturen har alltid speglat samhällsandan. Vilka värden kommer vår tids skol- och förskolemiljöer att symbolisera?

Bygga om, till eller nytt

Foto som visar Maja Beskowskolan.

Vilka befintliga skol- och förskolemiljöer kan byggas om och moderniseras, och när behöver istället nya gestaltas?

Storlekens betydelse

Foto som visar Pär Lagerqvistskolan.

Hur stora eller små kan skolorna och förskolorna vara, och vilken betydelse har lokaliseringen?

Barn och ungas delaktighet

Foto på barns modell av skolan.

I vilken utsträckning kommer användarna - barn och unga, och de vuxna som arbetar i skolan och förskolan - involveras i processen att planera, bygga och förvalta sina vardagsmiljöer?

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej