På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Planenlighet

Granskad: 

Vid prövning av bygglov inom detaljplan ska byggnadsnämnden pröva om utgångsläget och åtgärden överensstämmer med den detaljplan som gäller för området.

För att kunna bevilja en ansökan om bygglov inom detaljplanerat område ska åtgärden överensstämma med detaljplanen. Även den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser ska följa detaljplanen, så kallat planenligt utgångsläge. Om åtgärden, fastigheten eller byggnadsverket strider mot detaljplanen finns det ändå vissa möjligheter att ge bygglov.

30 §
  Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
   1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
      a) överensstämmer med detaljplanen, eller
      b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2
§ första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen
(1970:988),
   2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
   3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
   4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1
§, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket,
13, 17 och 18 §§.

Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.

Sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 4-4 c
§§ eller motsvarande äldre bestämmelser ska inte beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen. Lag (2018:636) .

30a §
  Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .

31b §
  Trots 30 § första stycket 2, 31 § 1 och 31 a § 2 får bygglov ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, om avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte och
   1. avvikelsen är liten, eller
   2. åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt. Lag (2014:900) .

31c §
  Efter det att genomförandetiden för en detaljplan har gått ut får bygglov utöver vad som följer av 31 b § ges för en åtgärd som avviker från detaljplanen, om åtgärden
   1. är förenlig med detaljplanens syfte och tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse, eller
   2. innebär en sådan annan användning av mark eller vatten som utgör ett lämpligt komplement till den användning som har bestämts i detaljplanen. Lag (2014:900) .

31d §
  Om avvikelser tidigare har godtagits enligt 30 §
första stycket 1 b, 31 b eller 31 c §, ska en samlad bedömning göras av den avvikande åtgärd som söks och de som tidigare har godtagits. Lag (2014:900) .

31e §
  Bygglov enligt 31 b eller 31 c § får inte ges om åtgärden kan antas medföra
   1. betydande miljöpåverkan, eller
   2. begränsning av rättighet eller pågående verksamhet i omgivningen. Lag (2014:900) .

30a §
  Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .

Plan- och bygglag (2010:900) Övergångsbestämmelser pkt 13

Här kan du läsa mer om planenligt utgångsläge.

Här kan du läsa mer om åtgärdens planenlighet.

Detaljplanen och dess bestämmelser är juridiskt bindande medan planbeskrivningen är ett stöd för att tolka och förstå detaljplanen och dess syfte. Vid bedömningen om en åtgärd är planenlig kan hänsyn inte tas till att planen kan uppfattas som gammal och inaktuell. Gällande plan ska tillämpas tills dess den ersätts med en ny plan.  (MÖD 2012-10-29 mål nr P 3502-12/MÖD 2012:43)

Vid prövning av bygglov inom detaljplanerat område finns det förutom kravet på planenlighet, även andra krav i plan- och bygglagstiftningen som ska vara uppfyllda för att bygglov ska kunna ges. 

30 §
  Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
   1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
      a) överensstämmer med detaljplanen, eller
      b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2
§ första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen
(1970:988),
   2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
   3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
   4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1
§, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket,
13, 17 och 18 §§.

Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.

Sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 4-4 c
§§ eller motsvarande äldre bestämmelser ska inte beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen. Lag (2018:636) .

30a §
  Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .

Här kan du läsa mer om prövning av bygglov inom detaljplanerat område.

Äldre planer

Äldre stadsplaner, byggnadsplaner och avstyckningsplaner gäller som detaljplaner som är framtagna med stöd av den äldre plan- och bygglagen, ÄPBL. Dessa äldre planer har inte längre någon genomförandetid. Äldre generalplaner gäller som områdesbestämmelser.

Plan- och bygglag (2010:900) Övergångsbestämmelser pkt 5

5 §
  I detaljplanen skall anges en genomförandetid. Tiden skall bestämmas så att det finns rimliga möjligheter att genomföra planen och vara minst fem och högst femton år. Tiden räknas från den dag då beslutet att anta planen vinner laga kraft eller från den dag dessförinnan då någon del av planen får genomföras på grund av förordnande enligt 13 kap. 8 § andra stycket. I planen kan anges att tiden skall räknas från senare tidpunkt än den då beslutet att anta planen vinner laga kraft. För skilda områden av planen kan olika genomförandetider bestämmas.

Saknar planen bestämmelser om genomförandetid, är tiden femton år från dag som anges i första stycket.

Om förlängning och förnyelse av genomförandetid finns bestämmelser i 14 §.

Efter genomförandetidens utgång fortsätter planen att gälla tills den ändras eller upphävs.

Tolkning av detaljplan

För att bedöma planenligt utgångsläge och åtgärdens planenlighet ska byggnadsnämnden pröva mot bestämmelserna i den detaljplan som gäller på platsen där åtgärden ska utföras. Detaljplanen ska tolkas utifrån den lagstiftning, de allmänna råd och de handböcker som gällde när planen gjordes. (MÖD 2015-04-09 mål nr P 8223-14)

Planbeskrivningen

För att tolka en detaljplan kan planbeskrivningen vara till hjälp. Planbeskrivningen är ett stöd för att förstå planbestämmelserna och detaljplanens syfte. En otydlig planbestämmelse ska tolkas utifrån planbeskrivningen och vad som där anges om hur planen ska förstås. Planbeskrivningen är dock inte juridiskt bindande utan är endast ett stöd till att tolka syftet med detaljplanen och dess bestämmelser. Om det finns en bestämmelse eller en avsikt i planbeskrivningen som inte finns på plankartan så gäller den inte. (MÖD 2014-12-18 mål nr P 5758-14 och MÖD 2017-09-28 mål nr P 1054-17)

Gällande lagstiftning

En detaljplans bestämmelser är utformade mot bakgrund av den lagstiftning som gällde när detaljplanen togs fram. Om detaljplanen gjordes med stöd av plan- och bygglagen, PBL, gäller de definitioner som finns i PBL och plan- och byggförordningen, PBF, vid tolkning av planen. Om detaljplanen istället är gjord med stöd av ÄPBL gäller de definitioner som finns i ÄPBL och äldre plan- och byggförordningen, ÄPBF.  Stadsplaner, byggnadsplaner, avstyckningsplaner och andra planer och bestämmelser ska anses ha antagits med stöd av ÄPBL. Det innebär att alla planer som tagits fram innan PBL, ska anses ha tagits fram med ÄPBL oavsett vilken lagstiftning som gällde när de togs fram. Det innebär att för planer som är gjorda före ÄPBL gäller de definitioner som finns i ÄPBL och ÄPBF.

9 §
  När det i beslut som meddelas med stöd av plan- och bygglagen (2010:900) eller denna förordning eller i föreskrifter som meddelas med stöd av denna förordning används termer och uttryck som definieras i 3-7 §§, ska dessa ha samma betydelse som i denna förordning om inte annat är särskilt angivet.

Plan- och bygglag (2010:900) Övergångsbestämmelser pkt 5

En bestämmelse kan ha olika betydelse beroende på när detaljplanen är gjord. Ett exempel är planbestämmelsen som innebär att mark inte får bebyggas. I PBL är ”bebygga” definierat som att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk och ”byggnadsverk” är definierat som en byggnad eller annan anläggning. Det innebär att mark som inte får bebyggas i en detaljplan enligt PBL varken får förses med en byggnad eller någon annan anläggning. Exempelvis får en parkeringsplats inte anordnas på sådan mark. I ÄPBL och äldre lagstiftning var begreppet ”bebygga” inte definierat och de definitioner som finns i PBL idag ska inte användas vid tolkning av en detaljplan enligt ÄPBL. Planbestämmelsen ”Marken får inte bebyggas” har därför olika betydelse i planer enligt ÄPBL och PBL. Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, har i flera avgöranden prövat vad planbestämmelsen innebär i planer enligt ÄPBL. Domstolen har kommit fram till att anordnande av parkeringsplats inte innebär att marken bebyggs enligt ÄPBL. MÖD har dock konstaterat att uppförande av mur eller plank innebär att marken bebyggs enligt ÄPBL. (MÖD 2015-04-09 mål nr P 8223-14 och MÖD 2012-11-26 mål nr P 6967-12)

4 §
  I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .

Plan- och bygglag (2010:900) Övergångsbestämmelser pkt 5

Handböcker och allmänna råd

Vid tolkning av detaljplaner ska den handbok eller de allmänna råd som gällde när planen togs fram användas. Boverket, Statens planverk och Kungliga byggnadsstyrelsen har sedan 1949 gett ut allmänna råd och handböcker som ska användas när detaljplaner görs. De används även för tolkning av detaljplaner i samband med lovprövning men det är viktigt att använda det allmänna råd och den handbok som gällde när detaljplanen togs fram annars kan tolkningen bli felaktig.

För detaljplaner gjorda enligt ÄPBL finns ”Boken om detaljplan och områdesbestämmelser” som förekommer i flera utgåvor mellan 1987 och 2002. För planer gjorda före ÄPBL finns liknande handböcker.

För detaljplaner gjorda enligt PBL efter den 2 maj 2011 men före den 2 januari 2015 finns det inga allmänna råd utan endast viss vägledning i PBL kunskapsbank. För detaljplaner gjorda enligt PBL efter den 2 januari 2015 finns Boverkets allmänna råd samt vägledning i PBL kunskapsbank. Vägledningen i PBL kunskapsbank finns sparad i olika versioner. De olika versionerna ska ses som olika utgåvor av vägledningen. Det är viktigt att använda den version av vägledning på PBL kunskapsbanken som gällde när detaljplanen togs fram.

Boverkets planbestämmelsekatalog innehåller de bestämmelser som har rekommenderats i allmänna råd och handböcker av Boverket och motsvarande ansvariga myndigheter från 1949 och framåt. Katalogen kan vara till hjälp vid tolkning av planbestämmelser. Katalogen innehåller dock enbart de bestämmelser som funnits i myndigheternas handböcker, om kommuner haft egna varianter eller betydelser av bestämmelser så finns de inte med.

Här kan du läsa mer om äldre handböcker och vägledningar.

Här kan du läsa mer om de föreskifter och allmänna råd som gäller för detaljplaner som tas fram idag.

Här hittar du planbestämmelsekatalogen.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen