På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Planenlighet

Vid prövning av bygglov inom detaljplan ska byggnadsnämnden pröva om åtgärden överensstämmer med den detaljplan som gäller för området.

För att kunna bevilja en ansökan om bygglov inom detaljplanerat område ska åtgärden överensstämma med detaljplanen. Även den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser ska följa detaljplanen, så kallat planenligt utgångsläge. Om åtgärden, fastigheten eller byggnadsverket strider mot detaljplanen finns det ändå vissa möjligheter att ge bygglov.

Detaljplanen och dess bestämmelser är juridiskt bindande medan planbeskrivningen är ett stöd för att tolka och förstå detaljplanen och dess syfte.

Här kan du läsa mer om detaljplan.

Vid prövning av bygglov inom detaljplanerat område finns det förutom kravet på planenlighet, även andra krav i plan- och bygglagstiftningen som ska vara uppfyllda för att bygglov ska kunna ges. 

Här kan du läsa mer om prövning av bygglov inom detaljplanerat område.

Tolkning av detaljplan

För att bedöma planenligt utgångsläge och åtgärdens planenlighet ska byggnadsnämnden pröva mot bestämmelserna i den detaljplan som gäller på platsen där åtgärden ska utföras. Planbeskrivningen är ett stöd för att förstå planbestämmelserna och detaljplanens syfte. En detaljplan ska tolkas utifrån den lagstiftning, de allmänna råd och handböcker som gällde när planen gjordes.

Planbeskrivningen

För att tolka en detaljplan kan planbeskrivningen vara till hjälp. Planbeskrivningen ska öka läsbarheten och förståelsen av detaljplanens bestämmelser. Planbeskrivningen är dock inte juridiskt bindande utan är endast ett stöd till att tolka syftet med detaljplanen och dess bestämmelser. Om det finns en bestämmelse eller en avsikt i planbeskrivningen men inte på plankartan så gäller den inte.

Här kan du läsa mer om planbeskrivning.

Gällande lagstiftning

För att veta detaljplanebestämmelsernas innebörd måste byggnadsnämnden först konstatera vilken lagstiftning som gällde när detaljplanen togs fram. En detaljplan ska alltid tolkas utifrån den lagstiftning som gällde när planen gjordes. Om detaljplanen gjordes med stöd av plan- och bygglagen, PBL, gäller de definitioner som finns i PBL och plan- och byggförordningen, PBF, vid tolkning av planen. Om detaljplanen istället är gjord med stöd av äldre plan- och bygglagen, ÄPBL, gäller de definitioner som finns i ÄPBL och äldre plan- och byggförordningen, ÄPBF.  Detsamma gäller för äldre planer som är gjorda före ÄPBL, eftersom de ska anses vara antagna med stöd av ÄPBL.

Plan- och bygglag (2010:900) Övergångsbestämmelser pkt 5

En bestämmelse kan ha olika betydelse beroende på när detaljplanen är gjord. Ett exempel är planbestämmelsen som innebär att mark inte får bebyggas. I PBL är ”bebygga” definierat som att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk och ”byggnadsverk” är definierat som en byggnad eller annan anläggning. Det innebär att mark som inte får bebyggas i en detaljplan enligt PBL varken får förses med en byggnad eller någon annan anläggning. Exempelvis får en parkeringsplats inte anordnas på sådan mark. I ÄPBL och äldre lagstiftning var begreppet ”bebygga” inte definierat och de definitioner som finns i PBL idag ska inte användas vid tolkning av en detaljplan enligt ÄPBL. Planbestämmelsen ”Marken får inte bebyggas” har därför olika betydelse i planer enligt ÄPBL och PBL. Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, har i flera avgöranden prövat vad planbestämmelsen innebär i planer enligt ÄPBL. Domstolen har kommit fram till att anordnande av parkeringsplats inte innebär att marken bebyggs enligt ÄPBL. MÖD har dock konstaterat att uppförande av mur eller plank innebär att marken bebyggs enligt ÄPBL. (MÖD 2015-04-09 mål nr P 8223-14 och MÖD 2012-11-26 mål nr P 6967-12)

Plan- och bygglag (2010:900) Övergångsbestämmelser pkt 5

Handböcker och allmänna råd

Vid tolkning av detaljplaner ska den handbok eller de allmänna råd som gällde när planen togs fram användas. För detaljplaner enligt PBL finns Boverkets allmänna råd som gäller för detaljplaner från och med den 2 januari 2015. För detaljplaner framtagna innan dess finns det inga allmänna råd utan endast vägledning. Boverkets PBL kunskapsbank är vägledning vid tolkning för detaljplan enligt PBL och finns i olika utgåvor. Boken om detaljplan och områdesbestämmelser finns i flera utgåvor och är vägledning för detaljplaner enligt ÄPBL. För planer gjorda före ÄPBL finns liknande handböcker.

Här kan du läsa mer om de allmänna råden om planbestämmelser för detaljplan.

Här kan du läsa mer om äldre handböcker och vägledningar.

Planenligt utgångsläge

För att bygglov ska kunna ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan ska utgångsläget vara planenligt. Det innebär att både den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser ska stämma överens med detaljplanen. Det finns dock tre undantag från detta krav.

Planenlig fastighet

Ett exempel på när en fastighet inte stämmer överens med en detaljplan är om det finns en bestämmelse om minsta fastighetsstorlek och den aktuella fastigheten är mindre. I sådana fall är utgångsläget inte planenligt och bygglov kan inte ges även om åtgärden är planenlig. (MÖD 2018-01-09 mål nr P1899-17)

Planenligt byggnadsverk

Det är det byggnadsverk som åtgärden ska utföras på som ska stämma överens med detaljplanen. Om åtgärden som söks avser en tillbyggnad eller ändring till väsentligen annat ändamål är det bara den aktuella byggnaden som behöver vara planenlig för att utgångsläget ska vara planenligt. Det har alltså ingen betydelse om andra byggnader på fastigheten strider mot plan. Detsamma gäller för andra anläggningar. Exempel på när ett byggnadsverk inte stämmer överens med en detaljplan kan vara att den befintliga byggnaden är helt placerad på mark som inte får förses med byggnader, så kallad prickmark. I sådana fall kan bygglov inte ges för exempelvis en tillbyggnad av byggnaden. Detta gäller oavsett om tillbyggnaden är placerad på prickmarken eller inte. Om det är en ny byggnad som ska uppföras, till exempel ett garage, har det ingen betydelse om befintliga byggnader är planenliga eftersom de inte är berörda av åtgärden.

Undantag planenligt utgångsläge - för vissa åtgärder

Om en bygglovsansökan avser en ändring av en byggnad och ändringen innebär att det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad eller lokal för handel, hantverk eller industri krävs inte planenligt utgångsläge. Detta gäller även en ändring som innebär att byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnaden yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt. Det innebär att bygglov kan ges för sådana åtgärder även om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser strider mot detaljplanen.  

Undantag planenligt utgångsläge – har godtagits i tidigare prövning

Om byggnadsverket som åtgärden avser avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits i en tidigare bygglovsprövning kan bygglov ges även om byggnadsverket inte överensstämmer med detaljplanen. Detta gäller om avvikelsen har godtagits i en bygglovsprövning enligt PBL eller enligt ÄPBL. Om avvikelsen har godtagits med stöd av motsvarande lagstiftning före ÄPBL gäller inte undantaget från kravet på planenligt utgångsläge.

Plan- och bygglag (2010:900) Övergångsbestämmelser pkt 13

13. I ett beslut om bygglov får byggnadsnämnden förklara att en sådan avvikelse från en stadsplan, byggnadsplan, avstyckningsplan eller tomtindelning som avses i 17 kap. 18 a § i den upphävda plan- och bygglagen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 9 kap. 30 § första stycket 1 b i den nya lagen. Lag (2011:335).

Om fastigheten som åtgärden avser avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits i en fastighetsbildning kan bygglov ges även om fastigheten inte överensstämmer med detaljplanen. Detta gäller om avvikelsen har godtagits i ett fastighetsbildningsbeslut enligt fastighetsbildningslagen, FBL, från och med den 1 juli 1987. Om avvikelsen har godtagits i ett fastighetsbildningsbeslut med stöd av FBL före 1 juli 1987 gäller inte undantaget från kravet på planenligt utgångsläge.

Plan- och bygglag (2010:900) Övergångsbestämmelser pkt 13

13. I ett beslut om bygglov får byggnadsnämnden förklara att en sådan avvikelse från en stadsplan, byggnadsplan, avstyckningsplan eller tomtindelning som avses i 17 kap. 18 a § i den upphävda plan- och bygglagen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 9 kap. 30 § första stycket 1 b i den nya lagen. Lag (2011:335).

Undantag planenligt utgångsläge – kan förklaras som godtagbar avvikelse

Om utgångsläget inte är planenligt kan byggnadsnämnden i vissa fall genom ett beslut i efterhand förklara att avvikelsen är en godtagbar avvikelse. Om det görs kan bygglov ges även om utgångsläget är planstridigt. Detta kan dock bara göras om avvikelsen är liten och förenlig med detaljplanens syfte och om avvikelsen

  • har godtagits i ett bygglovsbeslut enligt lagstiftningen före ÄPBL,
  • har godtagits i ett fastighetsbildningsbeslut enligt FBL före den 1 juli 1987,
  • är orsakad av en detaljplan enligt PBL eller ÄPBL, eller
  • är orsakad av en plan enligt lagstiftningen före ÄPBL.
Plan- och bygglag (2010:900) Övergångsbestämmelser pkt 13

13. I ett beslut om bygglov får byggnadsnämnden förklara att en sådan avvikelse från en stadsplan, byggnadsplan, avstyckningsplan eller tomtindelning som avses i 17 kap. 18 a § i den upphävda plan- och bygglagen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 9 kap. 30 § första stycket 1 b i den nya lagen. Lag (2011:335).

Åtgärdens planenlighet

För att bygglov ska kunna ges får den åtgärd som bygglovet avser inte strida mot den detaljplan som gäller för området. Åtgärden ska bland annat stämma överens med den användning som gäller på platsen. På kvartersmark kan det exempelvis vara bostäder, kontor eller skola. På allmänna platser kan det exempelvis vara gata, park eller natur. Åtgärden måste även överensstämma med de egenskapsbestämmelser som gäller för åtgärden. Det kan exempelvis vara reglerat hur mycket marken får bebyggas eller vilket fasadmaterial en byggnad ska ha. Om det finns administrativa bestämmelser ska åtgärden även överensstämma med dessa. Ett exempel på administrativ bestämmelse är villkor för beslut om bygglov. Det kan vara att ett bullerplank måste uppföras innan bygglov får ges. Är inte bullerplanket uppfört är åtgärden inte planenlig.

Även om en åtgärd avviker från detaljplan kan byggnadsnämnden ge bygglov. Det förutsätter dock att vissa kriterier är uppfyllda.

Avvikelse från detaljplan

Huvudregeln är att en åtgärd ska överensstämma med detaljplanen för att bygglov ska kunna ges. Byggnadsnämnden får i vissa fall bevilja bygglov för en åtgärd även om den avviker från någon planbestämmelse. Det finns fyra olika typer av avvikelser:

  • liten avvikelse
  • avvikelse där åtgärden är nödvändig för området
  • avvikelse som tillgodoser ett gemensamt behov eller allmänt intresse
  • avvikelse som är ett lämpligt komplement till användningen i detaljplan.

Vilka avvikelser som kan godtas beror bland annat på om detaljplanens genomförandetid har gått ut. Avvikelser som tillgodoser ett gemensamt behov eller allmänt intresse eller är ett lämpligt komplement till användningen i detaljplanen får endast godtas efter att genomförandetiden har gått ut.

Vid prövningen av bygglov inom detaljplan ska grannar och andra berörda underrättas om ansökan och lämnas möjlighet att yttra sig över den om åtgärden avviker från detaljplanen. Grannehörandet bör innehålla en kortfattad upplysning om den sökta åtgärden och hur den avviker från planen. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 731)

Här kan du läsa mer om att höra grannar och andra berörda.

Liten avvikelse

En typ av avvikelse är en så kallad liten avvikelse. En sådan avvikelse kan godtas både under detaljplanens genomförandetid och efter att den har gått ut. För att bygglov ska kunna ges för en åtgärd med liten avvikelse ska avvikelsen

  • vara liten,
  • vara förenlig med detaljplanens syfte,
  • tillsammans med andra avvikelser inte vara allt för omfattande,
  • inte antas medföra betydande miljöpåverkan, och
  • inte antas begränsa en rättighet eller pågående verksamhet i omgivningen.

Avvikelsen ska vara liten

Denna typ av avvikelse måste vara liten. En liten avvikelse kan exempelvis vara att placera en del av en byggnad någon meter in på mark som inte får bebyggas eller att av tekniska skäl överstiga den tillåtna byggnadshöjden eller byggnadsarean något. Däremot kan inredning och användning för en annan användning än vad som är angivet i detaljplanen aldrig anses vara en liten avvikelse. Inte heller fler våningar än det tillåtna våningsantalet kan vara en liten avvikelse. Om en åtgärd medför flera små avvikelser från detaljplan kan det innebära att de sammantaget inte kan accepteras som en liten avvikelse även om varje avvikelse för sig skulle kunna godtas som en liten avvikelse.(jfr prop. 2009/10:170 sid. 290, MÖD 2018-04-04 mål nr P 2396-17 och MÖD 2013-09-19 mål nr 11219-12)

Om en avvikelse ska betraktas som liten beror på förhållandena i det enskilda fallet. Avvikelsens art och storlek måste relateras till skalan och karaktären i området. Avvikelsen får inte innebära att områdets karaktär förändras. Ett exempel kan vara om det i en detaljplan finns mark som inte får bebyggas närmast gatan, så kallad förgårdsmark. I sådana fall kan en mindre förskjutning av en fasad ut över prickmarken i en känslig gatubild innebära en större planavvikelse än en betydligt större byggnadsdel som är placerad på prickmark i ett storskaligt industri- eller hamnområde.

Frågan om en avvikelse är lite måste alltid bedömas från fall till fall.  (jfr prop. 1989/90:37 sid. 56)

Förenlig med detaljplanens syfte

För att en liten avvikelse från detaljplanen ska kunna godtas måste avvikelsen vara förenlig med detaljplanens syfte. Detaljplanens syfte ska framgå av planbeskrivningen och en tydlig planbeskrivning underlättar vid bedömningen om avvikelsen är förenlig med syftet. Detaljplanens uttalade syfte måste alltid beaktas. Ett exempel kan vara om ett område är avsett för både friytor och parkering så kan parkfunktionen inte trängas ut för att parkeringsbehovet har ökat. Detaljplanens syfte kan även vara underförstått. Det kan exempelvis vara prickmark närmast gatan, så kallad förgårdsmark, vars syfte ofta är att lämna ett obebyggt område närmast gatan med hänsyn till trafiksäkerhet eller bebyggelsekaraktär. Detaljplanens syfte bör bedömas mot bakgrund av seden vid tiden för planläggningen. Om avvikelsen inte är förenlig med detaljplanens syfte kan inte bygglov ges. (jfr prop. 1989/90:37 sid. 56-57)

Tillsammans med andra avvikelser inte är alltför omfattande

Om det tidigare har godtagits avvikelser ska en samlad bedömning av den aktuella avvikelsen och de tidigare godtagna avvikelserna göras. Det innebär att även om den aktuella avvikelsen för sig skulle kunna vara acceptabel som en avvikelse kan bygglov inte ges om avvikelserna tillsammans är så omfattande att de inte hade kunnat godtas om avvikelserna hade prövats vid ett och samma tillfälle. Det kan till exempel vara om en byggnad tidigare beviljats bygglov och avviker från detaljplanen vad gäller avstånd till tomtgräns och den nu aktuella åtgärden avser en höjning av byggnadens tak som medför att byggnaden överskrider högsta tillåtna nockhöjd. Även om de båda avvikelserna skulle kunna vara acceptabla var och en för sig måste en samlad bedömning göras om avvikelserna i kombination kan vara godtagbara. (jfr prop. 2013/14:126 sid. 311)

Begränsning av rättigheter eller pågående verksamhet

En avvikelse från detaljplanen får inte godtas om den kan antas medföra en begränsning av en rättighet eller en pågående verksamhet i omgivningen. Med rättighet menas exempelvis servitut, ledningsrätt och möjlighet att bygga i enlighet med detaljplanen på fastigheter i omgivningen. Begränsning av pågående verksamhet kan exempelvis innebära att åtgärden medför omfattande olägenheter eller störningar för bostäder i närheten. Det kan även vara att åtgärden innebär att en befintlig bullrande eller störande verksamhet inte kan fortsätta om inte verksamheten vidtar åtgärder. Med omgivningen menas i första hand fastigheter och tomter i direkt anslutning till den aktuella platsen. Det är dock inte nödvändigt att tomterna eller fastigheterna gränsar direkt till varandra. (jfr prop. 2013/14:126 sid. 311-312)

Betydande miljöpåverkan

En avvikelse från detaljplan får inte godtas om den kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det finns inte någon definition av betydande miljöpåverkan. Det finns dock ett antal rättsfall där frågan om betydande miljöpåverkan har prövats i detaljplaner. Dessa kan vara vägledande även i bygglovsärenden.

Här kan du läsa mer om betydande miljöpåverkan och de rättsfall som finns angående detaljplaner.

Avvikelse där åtgärden är nödvändig för området

Byggnadsnämnden kan ge bygglov även om en åtgärd strider mot detaljplanen om åtgärden är nödvändig för att området ska kunna användas och bebyggas på ett ändamålsenligt sätt. Förutsättningarna för att godta en sådan avvikelse är att

  • åtgärden är av begränsad omfattning,
  • åtgärden är nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt,
  • avvikelsen är förenlig med detaljplanens syfte,
  • avvikelsen tillsammans med andra avvikelser inte är alltför omfattande,
  • avvikelsen inte medför betydande miljöpåverkan, och
  • avvikelsen inte begränsar någon rättighet eller pågående verksamhet i omgivningen.

Begränsad omfattning

Åtgärden måste vara i begränsad omfattning. Att åtgärden ska vara av begränsad omfattning innebär att åtgärden inte får dominera i förhållande till de åtgärder som planen möjliggör. Vilka åtgärder som kan tillåtas får bedömas utifrån förutsättningarna i det enskilda fallet, vad planen möjliggör, vad som redan tidigare finns på platsen och i omgivningen samt behovet av åtgärden. (jfr prop. 2013/14:126 sid. 309)

Nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt

Åtgärden som avviker från detaljplanen måste vara nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt. Ett exempel på en sådan nödvändig åtgärd är att det måste anläggas en mindre transformatorstation för att bebyggelsen som detaljplanen medger ska kunna försörjas med el. Ett annat exempel är att det måste byggas ett bullerplank för att planområdet ska kunna bebyggas på det sätt som detaljplanen medger. Det kan även vara fråga om andra skydds- och säkerhetsåtgärder eller nödvändiga åtgärder för att myndighetskrav på sopsortering eller liknande ska kunna uppfyllas. Det är främst avvikelser från egenskapsbestämmelser, exempelvis prickmark, som kan godtas. Endast i undantagsfall kan avvikelser från användningsbestämmelser godtas. Det kan exempelvis vara om ett bullerplank behöver placeras på parkmark för att planerade bostäder ska kunna skyddas från buller från trafiken på en närliggande väg. (jfr prop. 2013/14:126 sid. 308-309)

Förenlig med detaljplanens syfte

För att en sådan här avvikelse från detaljplanen ska kunna godtas måste avvikelsen vara förenlig med detaljplanens syfte. Detaljplanens syfte ska framgå av planbeskrivningen och en tydlig planbeskrivning underlättar vid bedömningen om avvikelsen är förenlig med syftet. Detaljplanens uttalade syfte måste alltid beaktas. Ett exempel kan vara om ett område är avsett för både friytor och parkering så kan parkfunktionen inte trängas ut för att parkeringsbehovet har ökat. Detaljplanens syfte kan även vara underförstått. Det kan exempelvis vara prickmark närmast gatan, så kallad förgårdsmark, vars syfte ofta är att lämna ett obebyggt område närmast gatan med hänsyn till trafiksäkerhet eller bebyggelsekaraktär. Detaljplanens syfte bör bedömas mot bakgrund av seden vid tiden för planläggningen. Om avvikelsen inte är förenlig med detaljplanens syfte kan inte bygglov ges. (jfr prop. 1989/90:37 sid. 56-57)

Tillsammans med andra avvikelser inte är alltför omfattande

Om det tidigare har godtagits avvikelser ska en samlad bedömning av den aktuella avvikelsen och de tidigare godtagna avvikelserna göras. Det innebär att även om den aktuella avvikelsen för sig skulle kunna vara acceptabel som en avvikelse kan bygglov inte ges om avvikelserna tillsammans är så omfattande att de inte hade kunnat godtas om avvikelserna hade prövats vid ett och samma tillfälle. Det kan till exempel vara om en byggnad tidigare beviljats bygglov och avviker från detaljplanen vad gäller avstånd till tomtgräns och den nu aktuella åtgärden avser en höjning av byggnadens tak som medför att byggnaden överskrider högsta tillåtna nockhöjd. Även om de båda avvikelserna skulle kunna vara acceptabla var och en för sig måste en samlad bedömning göras om avvikelserna i kombination kan vara godtagbara.  (jfr prop. 2013/14:126 sid. 311)

Begränsning av rättigheter eller pågående verksamhet

En avvikelse från detaljplanen får inte godtas om den kan antas medföra en begränsning av en rättighet eller en pågående verksamhet i omgivningen. Med rättighet menas exempelvis servitut, ledningsrätt och möjlighet att bygga i enlighet med detaljplanen på fastigheter i omgivningen. Begränsning av pågående verksamhet kan exempelvis innebära att åtgärden medför omfattande olägenheter eller störningar för bostäder i närheten. Det kan även vara att åtgärden innebär att en befintlig bullrande eller störande verksamhet inte kan fortsätta om inte verksamheten vidtar åtgärder. Med omgivningen menas i första hand fastigheter och tomter i direkt anslutning till den aktuella platsen. Det är dock inte nödvändigt att tomterna eller fastigheterna gränsar direkt till varandra. (jfr prop. 2013/14:126 sid. 311-312)

Betydande miljöpåverkan

En avvikelse från detaljplan får inte godtas om den kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det finns inte någon definition av betydande miljöpåverkan. Det finns dock ett antal rättsfall där frågan om betydande miljöpåverkan har prövats i detaljplaner. Dessa kan vara vägledande även i bygglovsärenden.

Här kan du läsa mer om betydande miljöpåverkan och de rättsfall som finns angående detaljplaner.

Avvikelse som tillgodoser ett gemensamt behov eller allmänt intresse

Efter att detaljplanens genomförandetid har gått ut ökar byggnadsnämndens möjlighet att ge bygglov för åtgärder som avviker från detaljplanen. Då kan avvikelser godtas för åtgärder som tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse. Förutsättningarna för att godta en sådan avvikelse är att

  • genomförandetiden har gått ut,
  • avvikelsen tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller allmänt intresse,
  • avvikelsen är förenlig med detaljplanens syfte,
  • avvikelsen tillsammans med andra avvikelser inte är allt för omfattande,
  • avvikelsen inte medför betydande miljöpåverkan, och
  • avvikelsen inte begränsar någon rättighet eller pågående verksamhet i omgivningen.

Genomförandetiden har gått ut

En förutsättning för att denna typ av avvikelse från detaljplanen ska kunna medges är att detaljplanens genomförandetid har gått ut. Genomförandetiden är den tidsrymd inom vilken en detaljplan är tänkt att genomföras. Genomförandetiden ska framgå i detaljplanen och räknas från den dag då detaljplanen har fått laga kraft om inte annat framgår av detaljplanen. Kommunen har möjlighet att förskjuta genomförandetiden. Det innebär att genomförandetiden börjar löpa först vid den tidpunkt som kommunen har bestämt i planen, till exempel 2 år efter att detaljplanen fått laga kraft.  Genomförandetiden kan vara mellan 5 och 15 år. Genomförandetiden kan dock förnyas genom en ändring av detaljplan. Om det inte framgår någon ny genomförandetid i en ändring av detaljplan gäller den ursprungliga genomförandetiden även i fortsättningen. Om det inte framgår hur lång genomförandetiden är i detaljplanen så är den automatiskt 15 år. Innan genomförandetiden har gått ut kan byggnadsnämnden inte medge en sådan avvikelse.

Tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller allmänt intresse

Åtgärden som avvikelsen avser måste tillgodose ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse.

Att åtgärden ska tillgodose ett angeläget gemensamt behov innebär att det ska vara väsentligt för flera människor att åtgärden genomförs. Det kan exempelvis vara en åtgärd som ska användas av merparten av dem som bor i ett flerbostadshus som till exempel ett förråd, ett garage, en tvättstuga eller ett miljöhus. Att behovet ska vara gemensamt innebär att åtgärden inte enbart ska vara till nytta för en eller några få personer. En åtgärd som tillgodoser ett behov för ett enstaka en- eller tvåbostadshus uppfyller inte denna förutsättning. Att det gemensamma behovet ska vara angeläget innebär att åtgärden medför väsentliga fördelar för dem som får nytta av åtgärden. (jfr prop. 2013/14:126 sid.182)

Att åtgärden ska tillgodose ett allmänt intresse innebär att den ska vara till nytta för samhället eller en bredare allmänhet. Det kan exempelvis vara väderskydd vid hållplatser, kiosker, toaletter, små förråd och transformatorstationer. (jfr prop. 2013/14:126 sid.183)

Förenlig med detaljplanens syfte

För att denna typ av avvikelse från detaljplanen ska kunna godtas måste avvikelsen vara förenlig med detaljplanens syfte. Detaljplanens syfte ska framgå av planbeskrivningen och en tydlig planbeskrivning underlättar vid bedömningen om avvikelsen är förenlig med syftet. Detaljplanens uttalade syfte måste alltid beaktas. Ett exempel kan vara om ett område är avsett för både friytor och parkering så kan parkfunktionen inte trängas ut för att parkeringsbehovet har ökat. Detaljplanens syfte kan även vara underförstått. Det kan exempelvis vara prickmark närmast gatan, så kallad förgårdsmark, vars syfte ofta är att lämna ett obebyggt område närmast gatan med hänsyn till trafiksäkerhet eller bebyggelsekaraktär. Detaljplanens syfte bör bedömas mot bakgrund av seden vid tiden för planläggningen. Om avvikelsen inte är förenlig med detaljplanens syfte kan inte bygglov ges. (jfr prop. 1989/90:37 sid. 56-57)

Tillsammans med andra avvikelser inte är alltför omfattande

Om det tidigare har godtagits avvikelser ska en samlad bedömning av den aktuella avvikelsen och de tidigare godtagna avvikelserna göras. Det innebär att även om den aktuella avvikelsen för sig skulle kunna vara acceptabel som en avvikelse kan bygglov inte ges om avvikelserna tillsammans är så omfattande att de inte hade kunnat godtas om avvikelserna hade prövats vid ett och samma tillfälle. (jfr prop. 2013/14:126 sid. 311)

Begränsning av rättigheter eller pågående verksamhet

En avvikelse från detaljplanen får inte godtas om den kan antas medföra en begränsning av en rättighet eller en pågående verksamhet i omgivningen. Med rättighet menas exempelvis servitut, ledningsrätt och möjlighet att bygga i enlighet med detaljplanen på fastigheter i omgivningen. Begränsning av pågående verksamhet kan exempelvis innebära att åtgärden medför omfattande olägenheter eller störningar för bostäder i närheten. Det kan även vara att åtgärden innebär att en befintlig bullrande eller störande verksamhet inte kan fortsätta om inte verksamheten vidtar åtgärder. Med omgivningen menas i första hand fastigheter och tomter i direkt anslutning till den aktuella platsen. Det är dock inte nödvändigt att tomterna eller fastigheterna gränsar direkt till varandra. (jfr prop. 2013/14:126 sid. 311-312)

Betydande miljöpåverkan

En avvikelse från detaljplan får inte godtas om den kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det finns inte någon definition av betydande miljöpåverkan. Det finns dock ett antal rättsfall där frågan om betydande miljöpåverkan har prövats i detaljplaner. Dessa kan vara vägledande även i bygglovsärenden.

Här kan du läsa mer om betydande miljöpåverkan och de rättsfall som finns angående detaljplaner.

Avvikelse som är ett lämpligt komplement till användningen i detaljplan

Avvikelser kan normalt inte godtas för en åtgärd som har en annan användning än vad detaljplanen anger. Efter att genomförandetiden har gått ut finns det dock möjlighet att ge bygglov även för andra användningar. Förutsättningarna för att godta en sådan avvikelse är att

  • genomförandetiden har gått ut,
  • användningen är ett lämpligt komplement till användningen i detaljplan,
  • avvikelsen tillsammans med andra avvikelser inte är allt för omfattande,
  • avvikelsen inte medför betydande miljöpåverkan, och
  • avvikelsen inte begränsar någon rättighet eller pågående verksamhet i omgivningen.

Genomförandetiden har gått ut

En förutsättning för att denna typ av avvikelse från detaljplanen ska kunna medges är att detaljplanens genomförandetid har gått ut. Genomförandetiden är den tidsrymd inom vilken en detaljplan är tänkt att genomföras. Genomförandetiden ska framgå i detaljplanen och räknas från den dag då detaljplanen har fått laga kraft om inte annat framgår av detaljplanen. Kommunen har möjlighet att förskjuta genomförandetiden. Det innebär att genomförandetiden börjar löpa först vid den tidpunkt som kommunen har bestämt i planen, till exempel 2 år efter att detaljplanen fått laga kraft.  Genomförandetiden kan vara mellan 5 och 15 år. Genomförandetiden kan dock förnyas genom en ändring av detaljplan. Om det inte framgår någon ny genomförandetid i en ändring av detaljplan gäller den ursprungliga genomförandetiden även i fortsättningen. Om det inte framgår hur lång genomförandetiden är i detaljplanen så är den automatiskt 15 år. Innan genomförandetiden har gått ut kan byggnadsnämnden inte medge en sådan avvikelse.

Användningen är ett lämpligt komplement till användningen i detaljplan

Åtgärden måste innebära en användning av mark eller vatten som utgör ett lämpligt komplement till den användning som har bestämts i detaljplanen. Denna avvikelse kan bara tillämpas för användningsbestämmelser och inte för egenskapsbestämmelser. Det finns alltså ingen möjlighet att godta en sådan avvikelse för att bygga på till exempel mark som inte få bebyggas, så kallad prickmark. (jfr prop. 2013/14:126 sid. 310)

Den kompletterande användningen får inte vara dominerande i förhållande till den användning som medges i detaljplanen. Det är därför inte möjligt att till exempel helt och hållet ta i anspråk ett flerbostadshus för något annat ändamål än bostäder. Ett exempel på lämpligt komplement är en kvartersbutik i ett område som är planerat för bostäder. Även att ett en- eller tvåbostadshus delvis inreds som arbetslokal, exempelvis kontor eller frisörsalong, kan vara ett lämpligt komplement. (jfr prop. 2013/14:126 sid. 310)

Vid bedömningen om den kompletterande användningen är lämpligt i förhållande till den användning som bestämts i detaljplanen har den kompletterande användningens omgivningspåverkan stor betydelse. Bullrande eller på annat sätt störande verksamheter bör därför inte kunna komma i fråga i anslutning till bostäder. Även mängden besökare till verksamheten behöver beaktas. Sådana verksamheter som förutsätter att kunder besöker platsen för verksamheten med bil kan vara olämpliga att medge i ett renodlat bostadsområde om biltrafiken i sig kan medföra olägenheter för grannarna eller om det inte är möjligt för besökarna att parkera på den tomt där verksamheten är belägen. (jfr prop. 2013/14:126 sid. 310-311)

Tillsammans med andra avvikelser inte är alltför omfattande

Om det tidigare har godtagits avvikelser ska en samlad bedömning av den aktuella avvikelsen och de tidigare godtagna avvikelserna göras. Det innebär att även om den aktuella avvikelsen för sig skulle kunna vara acceptabel som en avvikelse kan bygglov inte ges om avvikelserna tillsammans är så omfattande att de inte hade kunnat godtas om avvikelserna hade prövats vid ett och samma tillfälle. (jfr prop. 2013/14:126 sid. 311)

Begränsning av rättigheter eller pågående verksamhet

En avvikelse från detaljplanen får inte godtas om den kan antas medföra en begränsning av en rättighet eller en pågående verksamhet i omgivningen. Med rättighet menas exempelvis servitut, ledningsrätt och möjlighet att bygga i enlighet med detaljplanen på fastigheter i omgivningen. Begränsning av pågående verksamhet kan exempelvis innebära att åtgärden medför omfattande olägenheter eller störningar för bostäder i närheten. Det kan även vara att åtgärden innebär att en befintlig bullrande eller störande verksamhet inte kan fortsätta om inte verksamheten vidtar åtgärder. Med omgivningen menas i första hand fastigheter och tomter i direkt anslutning till den aktuella platsen. Det är dock inte nödvändigt att tomterna eller fastigheterna gränsar direkt till varandra. (jfr prop. 2013/14:126 sid. 311-312)

Betydande miljöpåverkan

En avvikelse från detaljplan får inte godtas om den kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det finns inte någon definition av betydande miljöpåverkan. Det finns dock ett antal rättsfall där frågan om betydande miljöpåverkan har prövats i detaljplaner. Dessa kan vara vägledande även i bygglovsärenden.

Här kan du läsa mer om betydande miljöpåverkan och de rättsfall som finns angående detaljplaner.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej