Riskanalys

Steget Riskanalys handlar om hur regionen eller kommunen beskriver hur de vill att de som planlägger eller bereder beslut enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL, ska tänka kring arbetet med riskanalys. Det handlar om val av metod eller metoder för riskanalys, hur regionen eller kommunen beskriver och hanterar osäkerheter och vilka krav som regionen eller kommunen behöver ställa på eventuella konsulter som ska ta fram riskanalyser. I texten nedan finns information som kan vara till stöd när regionen eller kommunen tar fram strategin för riskhantering inför planläggning eller beredning av beslut enligt PBL.

Vad det innebär att genomföra en riskanalys

Att genomföra en riskanalys innebär att regionen respektive kommunen beskriva de risker de sett i riskkartläggningen och gör en bedömning av risknivåer utifrån dels sannolikheten för att en negativ händelse ska inträffa, dels vilka konsekvenser en sådan händelse skulle kunna få. Syftet är att förstå riskens karaktär och egenskaper samt risknivån.

Det är också viktigt att analysera om och hur riskbilden kan förändras över tid, det vill säga att beskriva nuläget, riskbilden både i en nära framtid och i en avlägsen framtid.

Resultaten från riskanalysen kan leda fram till behovet av ytterligare utredningar för att komplettera analyserna av riskerna för att sedan på ett fullvärdigt sätt kunna pröva planens lämplighet och hitta de bästa planförslagen.

Genom riskanalysen får regionen respektive kommunen underlag för riskvärderingen.

Analysera risker kan du läsa mer om under Process för riskhantering vid planläggning eller beredning av beslut enligt PBL.

Analysera risker

Vad riskanalysen ska ta hänsyn till

Riskanalysen ska bland annat ta hänsyn till

• kartlagda riskkällor, riskobjekt och riskområden
• orsaken till risken, det vill säga hur och varför något kan inträffa
• sannolikhet för risk
• riskens konsekvenser
• omgivningen som påverkar riskens konsekvenser
• osäkerheter i underlag, indata och beräkningsmetoder.

En riskanalys är underlag för beslut

En riskanalys är avsedd att vara ett underlag inför ett beslut och den bör beskriva en helhetsbild av riskerna. Riskanalysen är viktig för att möjliggöra bedömning och värdering av riskerna. Det handlar om att skapa en bred förståelse för och enighet om riskbilden. Eftersom resultatet från riskanalysen ska stödja beslutsfattandet är det viktigt att riskanalysen är relevant, transparent och i möjligaste mån objektiv. Det är lämpligt att du presenterar riskanalysen på ett målgruppsanpassat sätt. Riskanalysen behöver, så långt det är möjligt, beskriva alla relevanta omständigheter som:

• Risker, möjliga faror eller hot och olycksscenarier, det vill säga fiktiva berättelser om ett händelseförlopp.
• Sannolikheter och konsekvenser av möjliga risker samt beräkning eller uppskattning av risknivåer för att kunna jämföra olika alternativ av åtgärder som behövs för att hantera riskerna.
• Osäkerheter för risken och i mätmetoder.

Det är bra om det finns en beskrivning i strategin för hur arbetet med riskanalys från beställning till genomförande är tänkt att gå till. Beskrivningen kan innehålla:

• Hur och när riskanalysen ska göras.
• Vilken typ av riskanalys (metodval) som ska göras i olika sammanhang (exempelvis vilken metod som ska användas när en översiktsplan eller en detaljplan ska tas fram).
• Vilka osäkerheter som ska redovisas och hur de ska redovisas.
• Vilka krav som behöver ställas på konsulter som ska utföra riskanalysen.

Om detta finns ökar chansen att jämförbara planeringssituationer hanteras på samma sätt. Det är då lättare att jämföra resultaten, vilket kan underlätta en värderingssituation där två olika lokaliseringar av en viss verksamhet ska jämföras. Riskanalysen behöver dock alltid vara anpassad till ändamålet och syftet. Det är också viktigt att du gör riskanalysen utifrån de förutsättningar som är specifika för platsen.

Det finns många metoder för riskanalys

Det finns många riskanalysmetoder och de lämpar sig olika bra beroende på syftet med analysen. Metodvalet beror på vilken process enligt PBL som är aktuell och i vilket skede du är i PBL-processen, vilket geografiskt område som omfattas, riskanalysens detaljeringsnivå, vilken information som finns tillgänglig och hur tillförlitlig den är samt vilka tillgängliga resurser som finns. I tidiga planeringsskeden kan det räcka med en övergripande riskanalys. I arbetet med att ta fram en detaljplan krävs det vanligtvis mer detaljerade riskanalyser.

Val av riskanalysmetod beror bland annat på

• syftet med riskanalysen
• resurser och kunskap som finns till tillgängliga
• kvalitet på indata
• vilken typ av risk eller typer av risker som ska analyseras
• riskens eller riskernas komplexitet
• behov av detaljeringsgrad.

Det finns flera sätt att redovisa resultatet av riskanalysen och det är bra att anpassa metod för redovisning efter mottagarens behov och kunskapsnivå samt mottagarens syfte och avsikter med riskanalysens innehåll, både förmåga och rådighet.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har beskrivit metoder för riskanalys och redovisning i en handbok för riskanalys. Du hittar den på sidan Samlade vägledningar, publikationer och handböcker inom Sevesolagstiftningens tillämpningsområde under rubriken Hantering av risker.

Samlade vägledningar, publikationer och handböcker inom Sevesolagstiftningens tillämpningsområde (på MSB:s webbplats)

Osäkerhet i riskanalys

Alla riskanalyser, oavsett metod, är förenade med osäkerheter av olika slag. Dessa kan få olika stort genomslag på resultaten. I många fall kan osäkerheterna vara betydande. Det är därför viktigt att du skaffar dig en god uppfattning om var osäkerheterna finns och göra en realistisk bedömning av karaktären och storheten på osäkerheterna som identifierats. Det kan exempelvis röra sig om osäkerheter

• i underlag eller beräkningar
• i ovana och bristande kunskap hos den som gör analysen           
• i kvalitet på underlag, indata och beräkningsmetoder
• kopplade till de antaganden och förenklingar som gjorts.

Osäkerheter finns även i riskkartläggningen, till exempel genom att alla risker inte har identifierats.

Det är viktigt att redovisa osäkerheterna, vad de kan innebära och hur de påverkar beslutssituationen.

Om det visar sig finnas stora osäkerheter i underlag, kunskap etc kan det behövas en diskussion om beslutsunderlaget är tillräckligt och hur försiktighetsprincipen ska kunna användas i beslut och fortsatt arbete. De som är berörda av riskanalysen behöver kunna utläsa val, antaganden och beräkningar så heltäckande som möjligt, och om du har valt bort något behöver du motivera varför.

I rapporten Planera under osäkerhet tar Totalförsvarets forskningsinstituts, FOI, upp frågan om planering under osäkerhet. Osäkerhet om framtiden medför utmaningar såväl för beredskapsplaneringen som för annan typ av planering. Rapporten presenterar några centrala slutsatser från ett forskningsprojekt som har undersökt möjligheten att använda så kallade robusta beslutsstödsmetoder i Sverige. Rapporten benämner metoderna robusta eftersom syftet är att besluten ska leda till solida resultat trots stor osäkerhet. Rapporten visar följande principer som grund för hanteringen av osäkerheter

• acceptera och tydliggöra osäkerheten
• använda bottom-up-processer eller nedifrån-och-upp-processer
• komplettera med flexibla lösningar eller aktiva åtgärder
• formulera scenarier med olika konkretionsgrad för olika ändamål.

Planering under osäkerhet: Om att planera för det okända inom krisberedskapen, totalförsvaret och andra områden från 2020 (på Totalförsvarets forskningsinstituts webbplats)

Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, har haft ett forskningsprogram där forskare testat beslutsstödsmetoder för robusta beslut under stor osäkerhet, tillsammans med kommuner, myndigheter och företag. Flera publikationer om forskningsprogrammet finns, bland annat en rapport om principer för robusta beslut inför osäkra klimatförändringar.

Robusta beslut för att hantera klimatrisker i Sverige (på KTH:s webbplats) 

Analysera skyddsvärda intressen

I samband med att du gör riskanalysen är det värdefullt att du även analyserar de skyddsvärda intressen som identifierats, inventerats och kartlagts. Det kan handla om att ta reda på vad det är som utgör skyddsvärdet, hur många som är berörda, om och hur det skyddsvärda intresset kan förändras över tid.

Att analysera de skyddsvärda intressena är viktigt för att i steget riskvärdering kunna göra avvägningar mellan risker i sig men även risker i förhållande till de skyddsvärda intressena.