På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Skillnaden mellan nya och gamla 6 kap miljöbalken

Den 1 januari 2018 började ett nytt sjätte kapitel i miljöbalken gälla. Det innebär en del förändringar för miljöbedömningar av planer som upprättas enligt plan- och bygglagen. Syftet med ändringen var att skapa ett tydligare och mer ändamålsenligt regelverk.

Det fanns framförallt två anledningar till varför ett nytt sjätte kapitel i miljöbalken infördes.

Ändringar i EU-direktiv

Miljöbalkens sjätte kapitel grundar sig på två EU-direktiv, MKB-direktivet och SMB-direktivet. MKB-direktivets fullständiga namn är Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt. SMB-direktivets fullständiga namn är Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan. MKB-direktivet gäller verksamheter och åtgärder och SMB-direktivet gäller planer och program. MKB-direktivet har senast ändrats genom det så kallade ändringsdirektivet, direktiv 2014/52/EU. Ändringsdirektivet påverkar alltså miljöbedömningar för verksamheter och åtgärder men eftersom reglerna om miljöbedömningar för planer och program finns i samma kapitel i miljöbalken och reglerna är tätt sammankopplade ansågs det vara lämpligt att göra genomgång av samtliga paragrafer i kapitlet. (jfr prop. 2016/17:200 sid. 67)

Ändringsdirektivet syftar till att förbättra miljöskyddet, öka kvaliteten på miljöbedömningarna, resurseffektivisera och stödja en hållbar tillväxt inom unionen.

Tydligare och mer ändamålsenliga regler

Genom det nya sjätte kapitlet i miljöbalken görs en del ändringar som syftar till att göra reglerna om miljöbedömningar av planer och program tydligare och mer ändamålsenliga. Det har framförts kritik kring tillämpningen av reglerna. Kritiken har bland annat varit att fokus har legat på dokumentet, miljökonsekvensbeskrivningen, istället för att integrera miljöaspekterna i samhällsplaneringen. (jfr prop. 2016/17:200 sid. 68)

Vad innebär förändringen

Förändringarna genom införandet av det nya sjätte kapitlet i miljöbalken ska inte innebära några större förändringar i sak när det gäller miljöbedömningar för planer och program. Avsikten har främst varit att förtydliga lagstiftningen och ge den en mer lättillgänglig struktur som följer stegen i miljöbedömningsprocessen. (jfr prop. 2016/17:200 sid. 169-170)

Strukturen för sjätte kapitlet miljöbalken

Det nya sjätte kapitlet i miljöbalken har en annan struktur jämfört med den tidigare lagstiftningen. De två första paragraferna är gemensamma för hela kapitlet. Därefter kommer den del av kapitlet som handlar om miljöbedömningar för planer och program. Resten av kapitlet reglerar miljöbedömningar för verksamheter och åtgärder. Strukturen ser ut så här eftersom miljöbedömningar för planer och program ofta föregår de för verksamheter och åtgärder och det är då logiskt att de bestämmelserna återfinns först i kapitlet. (jfr prop. 2016/17:200 sid. 69)

Nya begrepp

Det nya sjätte kapitlet innehåller några nya och några förtydliganden av begrepp.

I kapitlets andra paragraf tydliggörs vad som i resten av kapitlet ska anses vara miljöeffekter. Det tydliggörs att miljöeffekterna kan vara direkta och indirekta effekter men även vara positiva, negativa, tillfälliga, bestående, kumulativa och inte kumulativa effekter. De kan uppstå på kort, medellång eller lång sikt. Uppräkningen i paragrafen är inte uttömmande.

Nya begrepp:

  • Strategisk miljöbedömning − en miljöbedömning för planer och program.
  • Specifik miljöbedömning − en miljöbedömning för verksamheter och åtgärder.
  • Undersökning − i praxis tidigare kallad behovsbedömning. Denna del av processen blir nu lagstadgad.
  • Liten miljökonsekvensbeskrivning − gäller endast verksamheter och åtgärder. Benämningen på det prövningsunderlag som ska tas fram om inte betydande miljöpåverkan kan antas.

Undersökning

Den process som i praxis tidigare kallades för "behovsbedömning" har blivit lagstadgad och får benämningen "undersökning". Undersökningen innebär att den kommun som gör eller ändrar en plan som krävs i lag eller annan författning ska undersöka om planens genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det finns också bestämmelser som anger vad som ska undersökas och vilka kommunen ska samråda med.

Särskilt beslut om betydande miljöpåverkan eller inte

Det nya sjätte kapitlet innehåller ett krav på att kommunen ska fatta ett särskilt beslut i frågan om planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. Beslutet tas efter att undersökningen genomförts.

Miljöbedömningens innehåll

Miljöbalken har förtydligats genom en bestämmelse som anger vilka moment en miljöbedömning ska innehålla. Miljöbedömningen ska innehålla ett avgränsningssamråd för att avgöra omfattningen och detaljeringsgraden av miljökonsekvensbeskrivningen. I miljöbedömningen ska kommunen ta fram en miljökonsekvensbeskrivning och ge tillfälle att lämna synpunkter på den. Till sist ska kommunen vid utformning av och beslut om planer ta hänsyn till miljökonsekvensbeskrivningen och de synpunkter som har inkommit.

Följdändringar i plan- och bygglagen

I plan- och bygglagen, PBL, har det införts ett antal följdändringar på grund av det nya kapitlet i miljöbalken.

Redovisa skäl

För både översiktsplan och detaljplan infördes det bestämmelser som anger att om kommunen efter undersökningen kommer fram till att planen inte ska genomgå en strategisk miljöbedömning ska skälen för det beslutet motiveras i översiktsplanen respektive i planbeskrivningen till en detaljplan.

Undersöknings- och avgränsningssamråd integreras i PBL-samrådet

I sjätte kapitlet miljöbalken ställs krav på att undersökningssamrådet ska integreras i samrådsprocessen för den aktuella planen. Motsvarande gäller avgränsningssamrådet.

Förlängd tid för granskning

För en detaljplan som kan antas medföra betydande miljöpåverkan och därmed omfattas av krav på en strategisk miljöbedömning ska tiden för granskning vara minst 30 dagar.

Slutlig och samlad bedömning om miljöeffekter

När en detaljplan görs för vissa utpekade verksamheter, som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska planbeskrivningen uppfylla vissa av kraven på en specifik miljöbedömning. I de fallen ska kommunen beskriva och göra en slutlig och samlad bedömning av miljöeffekterna med hänsyn till innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen och det som kommit fram under planprocessen. (jfr prop. 2016/17:200 sid 163-164)

Läs mer om när planbeskrivningen ska uppfylla krav för en specifik miljöbedömning här.

Övergångsbestämmelser

För mål och ärenden gällande planer som har påbörjats före den 1 januari 2018 ska äldre föreskrifter fortfarande gälla för handläggningen och bedömningen.

Övergångsbestämmelser Miljöbalk 2017:955

Motsvarande gäller för mål och ärenden om planer enligt plan- och bygglagen som har påbörjats före den 1 januari 2018.

Övergångsbestämmelser Plan- och bygglagen 2017:965
Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej