På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Skillnaden mellan nya och gamla 6 kap miljöbalken

Granskad:

Den 1 januari 2018 började ett nytt sjätte kapitel i miljöbalken gälla. Det innebär en del förändringar för miljöbedömningar av planer som upprättas enligt plan- och bygglagen. Syftet med ändringen var att skapa ett tydligare och mer ändamålsenligt regelverk.

Det fanns framförallt två anledningar till varför ett nytt sjätte kapitel i miljöbalken infördes.

Ändringar i EU-direktiv

Miljöbalkens sjätte kapitel grundar sig på två EU-direktiv, MKB-direktivet och SMB-direktivet. MKB-direktivets fullständiga namn är Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt. SMB-direktivets fullständiga namn är Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan. MKB-direktivet gäller verksamheter och åtgärder och SMB-direktivet gäller planer och program. MKB-direktivet har senast ändrats genom det så kallade ändringsdirektivet, direktiv 2014/52/EU. Ändringsdirektivet påverkar alltså miljöbedömningar för verksamheter och åtgärder men eftersom reglerna om miljöbedömningar för planer och program finns i samma kapitel i miljöbalken och reglerna är tätt sammankopplade ansågs det vara lämpligt att göra genomgång av samtliga paragrafer i kapitlet. (jfr prop. 2016/17:200 sid. 67)

Ändringsdirektivet syftar till att förbättra miljöskyddet, öka kvaliteten på miljöbedömningarna, resurseffektivisera och stödja en hållbar tillväxt inom unionen.

Tydligare och mer ändamålsenliga regler

Genom det nya sjätte kapitlet i miljöbalken görs en del ändringar som syftar till att göra reglerna om miljöbedömningar av planer och program tydligare och mer ändamålsenliga. Det har framförts kritik kring tillämpningen av reglerna. Kritiken har bland annat varit att fokus har legat på dokumentet, miljökonsekvensbeskrivningen, istället för att integrera miljöaspekterna i samhällsplaneringen. (jfr prop. 2016/17:200 sid. 68)

Vad innebär förändringen

Förändringarna genom införandet av det nya sjätte kapitlet i miljöbalken ska inte innebära några större förändringar i sak när det gäller miljöbedömningar för planer och program. Avsikten har främst varit att förtydliga lagstiftningen och ge den en mer lättillgänglig struktur som följer stegen i miljöbedömningsprocessen. (jfr prop. 2016/17:200 sid. 169-170)

Strukturen för sjätte kapitlet miljöbalken

Det nya sjätte kapitlet i miljöbalken har en annan struktur jämfört med den tidigare lagstiftningen. De två första paragraferna är gemensamma för hela kapitlet. Därefter kommer den del av kapitlet som handlar om miljöbedömningar för planer och program. Resten av kapitlet reglerar miljöbedömningar för verksamheter och åtgärder. Strukturen ser ut så här eftersom miljöbedömningar för planer och program ofta föregår de för verksamheter och åtgärder och det är då logiskt att de bestämmelserna återfinns först i kapitlet. (jfr prop. 2016/17:200 sid. 69)

Nya begrepp

Det nya sjätte kapitlet innehåller några nya och några förtydliganden av begrepp.

I kapitlets andra paragraf tydliggörs vad som i resten av kapitlet ska anses vara miljöeffekter. Det tydliggörs att miljöeffekterna kan vara direkta och indirekta effekter men även vara positiva, negativa, tillfälliga, bestående, kumulativa och inte kumulativa effekter. De kan uppstå på kort, medellång eller lång sikt. Uppräkningen i paragrafen är inte uttömmande.

2 §
  Med miljöeffekter avses i detta kapitel direkta eller indirekta effekter som är positiva eller negativa, som är tillfälliga eller bestående, som är kumulativa eller inte kumulativa och som uppstår på kort, medellång eller lång sikt på
   1. befolkning och människors hälsa,
   2. djur- eller växtarter som är skyddade enligt 8 kap., och biologisk mångfald i övrigt,
   3. mark, jord, vatten, luft, klimat, landskap, bebyggelse och kulturmiljö,
   4. hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt,
   5. annan hushållning med material, råvaror och energi, eller
   6. andra delar av miljön. Lag (2017:955) .

Nya begrepp:

  • Strategisk miljöbedömning − en miljöbedömning för planer och program.
  • Specifik miljöbedömning − en miljöbedömning för verksamheter och åtgärder.
  • Undersökning − i praxis tidigare kallad behovsbedömning. Denna del av processen blir nu lagstadgad.
  • Liten miljökonsekvensbeskrivning − gäller endast verksamheter och åtgärder. Benämningen på det prövningsunderlag som ska tas fram om inte betydande miljöpåverkan kan antas.

1 §
  I detta kapitel finns bestämmelser om identifiering, beskrivning och bedömning av miljöeffekter vid planering av och beslut om planer och program (strategiska miljöbedömningar) och verksamheter och åtgärder (specifika miljöbedömningar).

Syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas. Lag (2017:955) .

5 §
  En myndighet eller kommun som upprättar eller ändrar en plan eller ett program som krävs i lag eller annan författning ska undersöka om genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, om
   1. frågan om betydande miljöpåverkan inte är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 4 §, eller
   2. planen, programmet eller ändringen inte omfattas av undantaget i 3 § andra stycket. Lag (2017:955) .

47 §
  Om länsstyrelsen enligt 26 § beslutar att en betydande miljöpåverkan inte kan antas, ska den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden i en liten miljökonsekvensbeskrivning lämna de upplysningar som behövs för en bedömning av de väsentliga miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan förväntas ge. Beskrivningen ska innehålla den samrådsredogörelse som har tagits fram enligt 25 § 2.

För verksamheter eller åtgärder som kan antas påverka miljön i ett naturområde som har förtecknats enligt 7 kap. 27 § första stycket 1 eller 2 ska beskrivningen innehålla de uppgifter som behövs för prövningen enligt 7 kap. 28 b och
29 §§. Lag (2017:955) .

Undersökning

Den process som i praxis tidigare kallades för "behovsbedömning" har blivit lagstadgad och får benämningen "undersökning". Undersökningen innebär att den kommun som gör eller ändrar en plan som krävs i lag eller annan författning ska undersöka om planens genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det finns också bestämmelser som anger vad som ska undersökas och vilka kommunen ska samråda med.

5 §
  En myndighet eller kommun som upprättar eller ändrar en plan eller ett program som krävs i lag eller annan författning ska undersöka om genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, om
   1. frågan om betydande miljöpåverkan inte är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 4 §, eller
   2. planen, programmet eller ändringen inte omfattas av undantaget i 3 § andra stycket. Lag (2017:955) .

6 §
  Undersökningen ska innebära att myndigheten eller kommunen
   1. identifierar omständigheter som talar för eller emot en betydande miljöpåverkan, och
   2. samråder i frågan om betydande miljöpåverkan med de kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen eller programmet, om myndigheten eller kommunen inte redan i identifieringen kommer fram till att en strategisk miljöbedömning ska göras.

Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om sådana omständigheter som avses i första stycket 1. Lag (2017:955) .

5 §
  Vid en undersökning enligt 6 kap. 6 § miljöbalken ska identifieringen av omständigheter som i det enskilda fallet talar för eller emot en betydande miljöpåverkan utgå ifrån
   1. i vilken utsträckning planen, programmet eller ändringen
      a) anger förutsättningar för verksamheter eller åtgärder när det gäller lokalisering, typ av verksamhet, storlek eller driftsförhållanden eller genom att fördela resurser,
      b) har betydelse för de miljöeffekter som genomförandet av andra planer eller program medför,
      c) har betydelse för att främja en hållbar utveckling eller för integreringen av miljöaspekter i övrigt, eller
      d) har betydelse för möjligheterna att följa miljölagstiftningen,
   2. miljöproblem som är relevanta för planen, programmet eller ändringen,
   3. de sannolika miljöeffekternas och det påverkade områdets utmärkande egenskaper,
   4. i vilken utsträckning det går att avhjälpa de sannolika miljöeffekterna,
   5. miljöeffekternas gränsöverskridande egenskaper,
   6. miljöeffekternas omfattning,
   7. riskerna för människors hälsa eller för miljön till följd av allvarliga olyckor eller andra omständigheter,
   8. det påverkade områdets betydelse och sårbarhet på grund av intensiv markanvändning, överskridna miljökvalitetsnormer, dess kulturvärden eller andra utmärkande egenskaper i naturen, och
   9. påverkan på områden eller natur som har erkänd skyddsstatus nationellt, inom Europeiska unionen eller internationellt.

Särskilt beslut om betydande miljöpåverkan eller inte

Det nya sjätte kapitlet innehåller ett krav på att kommunen ska fatta ett särskilt beslut i frågan om planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. Beslutet tas efter att undersökningen genomförts.

7 §
  Myndigheten eller kommunen ska efter undersökningen i ett särskilt beslut avgöra om genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Beslutet ska redovisa de omständigheter som talar för eller emot en betydande miljöpåverkan.

Beslutet ska göras tillgängligt för allmänheten. Lag (2017:955) .

Miljöbedömningens innehåll

Miljöbalken har förtydligats genom en bestämmelse som anger vilka moment en miljöbedömning ska innehålla. Miljöbedömningen ska innehålla ett avgränsningssamråd för att avgöra omfattningen och detaljeringsgraden av miljökonsekvensbeskrivningen. I miljöbedömningen ska kommunen ta fram en miljökonsekvensbeskrivning och ge tillfälle att lämna synpunkter på den. Till sist ska kommunen vid utformning av och beslut om planer ta hänsyn till miljökonsekvensbeskrivningen och de synpunkter som har inkommit.

9 §
  Om en strategisk miljöbedömning ska göras, ska myndigheten eller kommunen
   1. samråda om hur omfattningen av och detaljeringsgraden i en miljökonsekvensbeskrivning ska avgränsas
(avgränsningssamråd),
   2. ta fram en miljökonsekvensbeskrivning,
   3. ge tillfälle till synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen och förslaget till plan eller program, och
   4. ta hänsyn till miljökonsekvensbeskrivningen och inkomna synpunkter innan planen eller programmet antas eller läggs till grund för reglering. Lag (2017:955) .

Följdändringar i plan- och bygglagen

I plan- och bygglagen, PBL, har det införts ett antal följdändringar på grund av det nya kapitlet i miljöbalken.

Redovisa skäl

För både översiktsplan och detaljplan infördes det bestämmelser som anger att om kommunen efter undersökningen kommer fram till att planen inte ska genomgå en strategisk miljöbedömning ska skälen för det beslutet motiveras i översiktsplanen respektive i planbeskrivningen till en detaljplan.

4 §
  Kommunen ska i översiktsplanen redovisa de förhållanden som med hänsyn till de allmänna intressena i 2 kap. kan ha en väsentlig betydelse för sådana beslut som avses i 2 § andra stycket. Riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken ska alltid redovisas.

Av planen ska det även framgå hur kommunen anser att
   1. riksintressen ska tillgodoses,
   2. gällande miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken ska följas, och
   3. förhållanden av väsentlig betydelse i övrigt bör beaktas. Lag (2020:76) .

33 §
  Planbeskrivningen ska innehålla en redovisning av
   1. planeringsförutsättningarna,
   2. planens syfte,
   3. hur planen är avsedd att genomföras,
   4. de överväganden som har legat till grund för planens utformning med hänsyn till motstående intressen och planens konsekvenser, och
   5. om planen avviker från översiktsplanen, på vilket sätt den i så fall gör det och skälen för avvikelsen.

Planbeskrivningen ska innehålla det illustrationsmaterial som behövs för att förstå planen.

Av redovisningen enligt första stycket 3 ska framgå de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för att planen ska kunna genomföras på ett samordnat och ändamålsenligt sätt samt vilka konsekvenser dessa åtgärder får för fastighetsägarna och andra berörda. Vidare ska det framgå om kommunen avser att ingå exploateringsavtal eller genomföra markanvisningar, dessa avtals huvudsakliga innehåll och konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal. Lag (2015:668) .

33 a §
  Om en detaljplan avser en eller flera bostadsbyggnader ska planbeskrivningen, om det inte kan anses obehövligt med hänsyn till bullersituationen, innehålla en redovisning av beräknade värden för omgivningsbuller
   1. vid bostadsbyggnadens fasad, och
   2. vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Lag (2014:902) .

33 b §
  Om en betydande miljöpåverkan inte kan antas enligt det beslut som avses i 5 kap. 11 a § andra stycket, ska skälen för bedömningen i den frågan anges i redovisningen enligt 33 § första stycket 4. Lag (2020:76) .

Undersöknings- och avgränsningssamråd integreras i PBL-samrådet

I sjätte kapitlet miljöbalken ställs krav på att undersökningssamrådet ska integreras i samrådsprocessen för den aktuella planen. Motsvarande gäller avgränsningssamrådet.

9 §
  Inom ramen för samrådet enligt 8 § ska kommunen undersöka om genomförandet av översiktsplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen ska ske på det sätt som anges i 6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den bestämmelsen.

Kommunen ska efter undersökningen avgöra frågan i ett särskilt beslut på det sätt och med det innehåll som anges i 6 kap. 7 § första och andra styckena miljöbalken.

Kraven enligt första och andra styckena gäller inte om frågan om betydande miljöpåverkan redan är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken. Lag (2020:76) .

9 a §
  Om genomförandet av översiktsplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska kommunen inom ramen för samrådet enligt 8 § även uppfylla kraven på avgränsningssamråd i 6 kap.
9 och 10 §§ miljöbalken.

Trots det som sägs i 6 kap. 6 och 10 §§ miljöbalken om samråd med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen, ska kommunen i fråga om statliga myndigheter enbart samråda med länsstyrelsen. Lag (2020:76) .

11 §
  I arbetet med att ta fram ett program enligt 10 § eller ett förslag till en detaljplan ska kommunen samråda med
   1. länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner som berörs,
   2. de kända sakägarna och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs,
   3. de kända organisationer av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för en berörd fastighet eller, om någon förhandlingsordning inte gäller, som är anslutna till en riksorganisation inom vars verksamhetsområde en berörd fastighet är belägen, och
   4. de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget.

Kommunen behöver dock inte samråda med bostadsrättshavare, hyresgäster, boende eller organisationer av hyresgäster, om det är uppenbart att förslaget saknar betydelse för dem.

För samråd enligt första stycket 2-4 är det tillräckligt att kommunen ger tillfälle till samråd. Lag (2020:76) .

11 a §
  Inom ramen för samrådet enligt 11 § ska kommunen undersöka om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen ska ske på det sätt som anges i 6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den bestämmelsen.

Kommunen ska efter undersökningen avgöra frågan i ett särskilt beslut på det sätt och med det innehåll som anges i 6 kap. 7 § första och andra styckena miljöbalken.

Kraven enligt första och andra styckena gäller inte om frågan om betydande miljöpåverkan redan är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken eller om planen omfattas av undantaget i 6 kap. 3 § andra stycket 1 samma balk. Lag (2020:76) .

11 b §
  Om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska kommunen inom ramen för samrådet enligt 11 § även uppfylla kraven på avgränsningssamråd i
6 kap. 9 och 10 §§ miljöbalken.

Trots det som sägs i 6 kap. 6 och 10 §§ miljöbalken om samråd med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen, ska kommunen i fråga om statliga myndigheter enbart samråda med läns-
styrelsen. Lag (2020:76) .

11 c §
  Om planförslaget är ett sådant förslag som avses i 7 §, ska kommunen kungöra förslaget och samråda om det under en viss tid som ska vara minst tre veckor (samrådstid).

För planförslag som avses i 7 a § finns bestämmelser om kungörelse i 18 a §. Lag (2020:76) .

11 d §
  En kungörelse ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå
   1. vilket område detaljplanen avser,
   2. om förslaget avviker från översiktsplanen,
   3. var förslaget finns tillgängligt och hur lång samrådstiden är,
   4. att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det under samrådstiden, och
   5. till vem synpunkter på förslaget ska lämnas.

Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2020:76) .

11 e §
  Under samrådstiden ska kommunen hålla planförslaget tillgängligt för alla som vill ta del av det. Kommunen ska också se till att det underlag som avses i 8-10 §§ finns tillgängligt liksom det planeringsunderlag i övrigt som kommunen anser har betydelse för bedömningen av förslaget. Lag (2020:76) .

Förlängd tid för granskning

För en detaljplan som kan antas medföra betydande miljöpåverkan och därmed omfattas av krav på en strategisk miljöbedömning ska tiden för granskning vara minst 30 dagar.

18 §
  När samrådet enligt 11-17 §§ är klart ska kommunen i en underrättelse informera om sitt planförslag och låta det granskas under en viss tid (granskningstid). Om de som kommunen har samrått med enligt 11 § har godkänt planförslaget, behöver underrättelse inte lämnas.

Granskningstiden ska vara minst två veckor, men den får göras kortare, om alla berörda är överens om det. För ett sådant planförslag som avses i 7 § 1 och 2 ska granskningstiden dock vara minst tre veckor och för ett sådant planförslag som avses i 7 § 3 minst 30 dagar.

Om kommunen när samrådet är klart bedömer att planförslaget är ett sådant som avses i 7 §, ska kommunen dessutom kungöra förslaget på det sätt som anges i 11 d §, om förslaget inte har kungjorts tidigare eller det har ändrats väsentligt. Det som sägs om samrådstid i 11 d § ska då i stället avse granskningstid. Lag (2020:76) .

18 a §
  Om planförslaget är ett sådant som avses i 7 a §, ska kommunen kungöra förslaget på det sätt som anges i 11 d § och låta det granskas. Det som sägs om samrådstid i 11 d § ska då i stället avse granskningstid. Granskningstiden ska vara minst tre veckor.

Kungörandet får samordnas med det kungörande som ska ske i det andra ärendet som avses i 7 a §. Lag (2020:76) .

Slutlig och samlad bedömning om miljöeffekter

När en detaljplan görs för vissa utpekade verksamheter, som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska planbeskrivningen uppfylla vissa av kraven på en specifik miljöbedömning. I de fallen ska kommunen beskriva och göra en slutlig och samlad bedömning av miljöeffekterna med hänsyn till innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen och det som kommit fram under planprocessen. (jfr prop. 2016/17:200 sid 163-164)

34 §
  Om en betydande miljöpåverkan kan antas enligt det beslut som avses i 5 kap. 11 a § andra stycket eller föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken, ska redovisningen enligt 33 § första stycket 4 i fråga om miljökonsekvenserna ha det innehåll som följer av 6 kap. 11,
12 och 16 §§ miljöbalken.

Redovisningen ska också uppfylla kraven i 6 kap. 35, 37 och
43 §§ miljöbalken och föreskrifter som har meddelats i anslutning till dessa bestämmelser, om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för
   1. industriändamål,
   2. ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat projekt för sammanhållen bebyggelse,
   3. en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
   4. en hamn för fritidsbåtar,
   5. ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse,
   6. en permanent campingplats,
   7. en nöjespark,
   8. en djurpark,
   9. en spårväg, eller
   10. en tunnelbana. Lag (2020:76) .

43 §
  Den som prövar tillståndsfrågan ska, när tillståndsfrågan avgörs, slutföra miljöbedömningen genom att med hänsyn till innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen och det som kommit fram under handläggningen av målet eller ärendet identifiera, beskriva och göra en slutlig och samlad bedömning av miljöeffekterna. Lag (2017:955) .

Läs mer om när planbeskrivningen ska uppfylla krav för en specifik miljöbedömning här.

Övergångsbestämmelser

För mål och ärenden gällande planer som har påbörjats före den 1 januari 2018 ska äldre föreskrifter fortfarande gälla för handläggningen och bedömningen.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för handläggningen och bedömningen av mål och ärenden om planer eller program som har påbörjats före ikraftträdandet.
3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för handläggningen och prövningen av mål och ärenden om verksamheter eller åtgärder där ansökan inkommit till den som ska pröva tillståndsfrågan före ikraftträdandet.
4. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om beslut att en verksamhet eller åtgärd inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan som har meddelats före ikraftträdandet och i fråga om samråd som har skett före ikraftträdandet.

Motsvarande gäller för mål och ärenden om planer enligt plan- och bygglagen som har påbörjats före den 1 januari 2018.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för mål och ärenden om planer som har påbörjats före ikraftträdandet.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen