På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Fortsatt underskott på bostäder i landets högskolekommuner

Resultatet i 2020 års enkät visar att situationen på bostadsmarknaden är fortsatt ansträngd i de flesta högskolekommuner. Alla större högskolekommuner bedömer underskott på bostäder. Bland de mindre högskolekommunerna är det endast en kommun som anger balans, medan övriga bedömer underskott på bostäder.

De större högskolekommunerna har fler än 75 000 invånare och de mindre har färre än 75 000 invånare. Observera att högskoleorter som tillhör någon av de tre storstadsregionerna inte är medräknade här.

Större högskolekommuner – underskott i alla 17 kommuner

Bostadsmarknadsläget i de större högskolekommunerna präglas av underskott på bostäder. I 2020 års enkät uppger samtliga kommuner att det råder obalans på bostadsmarknaden med underskott på bostäder. Det är samma resultat som 2019.

Utbrett underskott även utanför centralorterna

Samtliga kommuner anger bostadsunderskott på centralorten, vilket inte är förvånande eftersom efterfrågan på bostäder oftast är störst just där. Nästan alla kommuner bedömer dock att det råder underskott på bostäder även i kommunens övriga delar. Bara Helsingborg uppger balans på bostadsmarknaden utanför centralorten.

Diagram över läget på bostadsmarknaden i landets högskolekommuner med fler än 75 000 invånare, i januari 2020. Innehållet i diagrammet beskrivs i brödtexten.
Läget på bostadsmarknaden i högskolekommuner med fler än 75 000 invånare, januari år 2020. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2020, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Underskottet består om tre år enligt 16 kommuner

Totalt 16 av de 17 kommunerna bedömer att det kommer att råda underskott på bostadsmarknaden som helhet om tre år. Kristianstad är den enda kommunen som bedömer att balans kommer att råda på bostadsmarknaden i kommunen som helhet och på centralorten. Utanför centralorten tror Kristianstad tillsammans med 4 andra kommuner, Växjö, Helsingborg, Borås och Umeå, att det kommer att vara balans om tre år.

Behov av fler bostäder i samtliga större högskolekommuner

Samtliga större högskolekommuner har gjort bedömningen att det behöver tillkomma fler bostäder under de kommande tre åren. Alla anser att det behövs fler bostäder med ett rum och kök i hyresrätt. Det är 16 kommuner, 94 procent, som bedömer att det behöver tillkomma tre rum och kök i bostadsrätt och lika många som ser ett behov av fem rum och kök (eller större) i äganderätt.

Förväntat bostadsbyggande

Enligt Boverkets bedömning påbörjade gruppens 17 kommuner sammanlagt cirka 12 200 bostäder under 2019, varav 11 200 genom nybyggnad och 1 000 som nettotillskott genom ombyggnad. Antalet påbörjade genom nybyggnad var cirka 35 procent färre än vad kommunerna förväntade sig i förra årets enkät.

Kommunerna förväntar sig att det kommer att påbörjas cirka 17 200 bostäder år 2020 respektive 20 200 år 2021 i nyproduktion. Förväntningarna för 2020 är något lägre än i förra årets enkät. Observera att kommunerna lämnade sina bedömningar före coronapandemin.

Utfallen i form av påbörjade bostäder i förhållande till förväntningarna i kommungruppen föll kraftigt för hyresrätter år 2017 och för bostadsrätter år 2018. År 2019 uppgick det totala antalet påbörjade bostäder endast till 66 procent av kommunernas förväntningar, vilket dock var något högre andel än året före. Det kan jämföras med de ganska stabila utfallen på något över 100 procent i genomsnitt för åren 2013 till 2016. Om utfallet blir detsamma år 2020 och 2021 som 2019 innebär kommunernas bedömningar att det kommer att påbörjas 11 300 bostäder år 2020 och 13 300 bostäder år 2021. Det är samtidigt osäkert hur coronakrisen påverkar bostadsbyggandet. Utöver nybyggnationen kan det tillkomma bostäder genom ombyggnad av befintliga byggnader.

Höga produktionskostnader begränsar byggandet

Av de 17 större högskolekommunerna uppger 14, det vill säga 82 procent, att höga produktionskostnader är en av de tre främsta faktorerna som begränsar bostadsbyggandet för närvarande. Det är två kommuner fler än förra året som uppger detta. Gruppen större högskolekommuner anger denna faktor i högre grad än riket som helhet.

Totalt 47 procent uppger svårigheter för privatpersoner att få lån som en av de tre främsta faktorerna som begränsar byggandet. Konflikter med statliga intressen enligt miljöbalken (såsom riksintressen och strandskyddsbestämmelser) anges av 24 procent. Lika stor andel anger överklaganden av detaljplaner som en begränsande faktor.

Andra förklaringar som nämns är begränsad betalningsförmåga eller betalningsvilja hos bostadskonsumenter samt osäker konjunkturutveckling som kan skapa osäkerhet på bostadsmarknaden.

Diagram över faktorer som begränsar bostadsbyggandet i landets större högskolekommuner, samt en jämförelse med riket. Innehållet i diagrammet beskrivs i brödtexten och under fördjupningsfliken.
Faktorer som begränsar bostadsbyggandet i högskolekommuner med fler än 75 000 invånare. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2020, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Mindre högskolekommuner – underskott i 12 av 13 kommuner

De mindre högskolekommunerna har färre än 75 000 invånare. I denna grupp ingår både medelstora kommuner som Skellefteå och Kalmar, och mindre kommuner som Karlshamn med cirka 32 500 invånare. Skillnaderna i folkmängd inom gruppen kan skapa olika förutsättningar för kommunernas bostadsmarknader.

Oftast är trycket på bostäder störst i kommuner med stor befolkning. Men utifrån svaren i bostadsmarknadsenkäten kan vi konstatera att läget är ansträngt även bland de mindre högskolekommunerna. Av dessa bedömer 12 av 13 att det råder obalans på bostadsmarknaden med underskott på bostäder. Bara Östersund anger balans på bostadsmarknaden, vilket kommunen gör för andra året i rad.

Diagram över läget på bostadsmarknaden i landets högskolekommuner med färre än 75 000 invånare, i januari 2020. Innehållet i diagrammet beskrivs i brödtexten.
Läget på bostadsmarknaden i högskolekommuner med färre än 75 000 invånare, januari år 2020. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2020, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Skillnad mellan centralorten och kommunens övriga delar

Samtliga mindre högskolekommuner förutom Östersund rapporterar underskott på bostäder på centralorten. Totalt 7 kommuner svarar att det är underskott på bostäder utanför centralorten, medan 5 svarar att det är balans på bostadsmarknaden i övriga kommundelar. En kommun har inte lämnat svar på delfrågan.

Något ljusare situation om tre år

Totalt 9 av de 13 mindre högskolekommunerna bedömer att marknaden kommer att vara i obalans med underskott på bostäder om tre år. Det är en minskning med 3 kommuner sedan förra året.

Kalmar, Trollhättan. Skövde och Östersund bedömer att de kommer att ha en bostadsmarknad i balans på tre års sikt i kommunen som helhet. Endast 2 kommuner, Kalmar och Östersund, bedömer balans på centralorten medan övriga kommuner bedömer underskott. När det gäller bostadssituationen i kommunens övriga delar om tre år är det hälften av kommunerna som bedömer balans och hälften bedömer underskott.

Blandade storlekar och upplåtelseformer behövs

Samtliga kommuner i gruppen bedömer att det behöver tillkomma bostäder under de kommande tre åren, i olika storlekar och upplåtelseformer. Störst är behovet av hyresrätter. Totalt 11 kommuner, 85 procent, bedömer att det behöver tillkomma hyresrätter i storlekarna ett rum och kök, medan 10 kommuner, 77 procent, ser ett behov av två till fyra rum och kök.

Förväntat bostadsbyggande

I kommungruppen påbörjades det enligt Boverkets bedömning cirka 3 500 bostäder under 2019, varav drygt 3 300 genom nybyggnad och drygt 150 som nettotillskott genom ombyggnad.

Kommunerna förväntar sig att det kommer att påbörjas cirka 4 900 bostäder under 2020 och cirka 6 100 bostäder under 2021. Observera att kommunerna lämnade sina bedömningar före coronapandemin.

År 2019 uppgick antalet påbörjade bostäder till 69 procent av kommunernas förväntningar. Om utfallet blir detsamma år 2020 och 2021 som 2019 innebär kommunernas bedömningar att det kommer att påbörjas 3 400 bostäder år 2020 och 4 200 bostäder år 2021. Det är samtidigt osäkert hur coronakrisen påverkar bostadsbyggandet. Utöver nybyggnationen kan det tillkomma bostäder genom ombyggnad av befintliga byggnader.

Höga produktionskostnader begränsar byggandet

Av de 13 kommunerna i gruppen svarar 9, närmare 70 procent, att höga produktionskostnader för närvarande begränsar bostadsbyggandet. Brist på rätt kompetens inom kommunen (exempelvis planarkitekter, bygglovshandläggare, mark- och exploateringsingenjörer) anges av 5 kommuner. Lika många anger brist på attraktiv detaljplanelagd mark, liksom överklaganden av detaljplaner, som ett av de främsta hindren för bostadsbyggande.

Gruppen ”mindre högskolekommuner” svarar i högre grad att överklaganden av detaljplaner hindrar byggandet jämfört med riket som helhet.

Diagram över faktorer som begränsar bostadsbyggandet i landets mindre högskolekommuner, samt en jämförelse med riket Innehållet i diagrammet beskrivs i brödtexten och under fördjupningsfliken.
Faktorer som begränsar bostadsbyggandet i högskolekommuner med färre än 75 000 invånare. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2020, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Under fördjupningsfliken hittar du kommunernas svar på ett urval av frågorna från enkäten.



Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej