Fortsatt underskott på bostäder i landets högskolekommuner

Resultatet i 2019 års enkät visar att situationen på bostadsmarknaden är fortsatt ansträngd i de flesta högskolekommuner. Alla större högskolekommuner anger underskott på bostäder. Bland de mindre högskolekommunerna anger 2 balans i kommunen som helhet, medan alla anger underskott på centralorten.

De större högskolekommunerna har mer än 75 000 invånare och de mindre har färre än 75 000 invånare. Observera att högskoleorter som tillhör någon av de tre storstadsregionerna inte är medräknade här.

Större högskolekommuner – underskott i alla 17 kommuner

Bostadsmarknadsläget i de större högskolekommunerna präglas av underskott på bostäder. I 2019 års enkät uppger samtliga kommuner att det råder obalans på bostadsmarknaden med underskott på bostäder. Det är en ökning av antalet som uppger underskott med 1 kommun jämfört med 2018 och med 3 kommuner jämfört med 2017.

Utbrett underskott även utanför centralorterna

Samtliga kommuner anger bostadsunderskott på centralorten, vilket inte är förvånande eftersom efterfrågan på bostäder oftast är störst just där. Nästan alla kommuner bedömer dock att det råder underskott på bostäder även i kommunens övriga delar. Bara Helsingborg uppger balans på bostadsmarknaden.

Läget på bostadsmarknaden i högskolekommuner med fler än 75 000 invånare, januari år 2019.
Läget på bostadsmarknaden i högskolekommuner med fler än 75 000 invånare, januari år 2019. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2019, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Underskottet består om tre år enligt 16 kommuner

Totalt 16 av de 17 kommunerna bedömer att det kommer att råda underskott på bostadsmarknaden som helhet om tre år. Kristianstad är den enda kommunen som spår balans på bostadsmarknaden i kommunen som helhet och på centralorten. Utanför centralorten tror Kristianstad tillsammans med 5 andra kommuner att det kommer att råda balans om tre år.

Behov av fler bostäder i samtliga större högskolekommuner

Samtliga större högskolekommuner har gjort bedömningen att det behöver tillkomma fler bostäder under de kommande tre åren. Totalt 16 av 17 kommuner, 94 procent, bedömer att det behöver tillkomma bostäder med ett rum och kök i hyresrätt, tre rum och kök i bostadsrätt samt fem rum och kök (eller större) i äganderätt.

Enligt Boverkets bedömning påbörjade gruppens 17 kommuner sammanlagt cirka 13 000 bostäder under 2018, inklusive nettotillskott genom ombyggnad. Antalet påbörjade genom nybyggnad var nästan 40 procent färre än vad kommunerna förväntade sig i förra årets enkät.

Under de kommande två åren förväntar sig kommunerna att det kommer att påbörjas cirka 16 700 bostäder år 2019 respektive 17 900 år 2020 i nyproduktion. Förväntningarna för båda åren är lägre än i förra årets enkät. Utöver det tillkommer även bostäder genom ombyggnad av befintliga byggnader.

Höga produktionskostnader bromsar byggandet

Av de 17 större högskolekommunerna uppger 12, det vill säga 71 procent, att höga produktionskostnader är en av de tre främsta faktorerna som begränsar bostadsbyggandet för närvarande.

Totalt 47 procent uppger svårigheter för privatpersoner att få lån som en av de tre främsta faktorerna som begränsar byggandet. Svag infrastruktur anges av 24 procent av kommunerna. Andra förklaringar som nämns är begränsad betalningsförmåga eller betalningsvilja hos bostadskonsumenter, samt att det råder osäkerhet på bostadsmarknaden.

Faktorer som begränsar bostadsbyggandet i högskolekommuner med fler än 75 000 invånare.
Faktorer som begränsar bostadsbyggandet i högskolekommuner med fler än 75 000 invånare. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2019, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Mindre högskolekommuner – underskott i 12 av 13 kommuner

De mindre högskolekommunerna har färre än 75 000 invånare. I denna grupp ingår både medelstora kommuner som Skellefteå och Kalmar, och mindre kommuner som Karlshamn med drygt 32 000 invånare. Skillnaderna i folkmängd inom gruppen bör skapa olika förutsättningar för kommunernas bostadsmarknader.

Oftast är trycket på bostäder störst i kommuner med stor befolkning. Men utifrån svaren i bostadsmarknadsenkäten kan vi konstatera att läget är ansträngt även bland de mindre högskolekommunerna. Av de mindre högskolekommunerna bedömer 12 av 13 att det råder obalans på bostadsmarknaden med underskott på bostäder. Bara Östersund anger balans på bostadsmarknaden. Förra året gjorde bara Gotland den bedömningen. I år anger Gotland att det är obalans på bostadsmarknaden med underskott på bostäder.

Läget på bostadsmarknaden i högskolekommuner med färre än 75 000 invånare, januari år 2019.
Läget på bostadsmarknaden i högskolekommuner med färre än 75 000 invånare, januari år 2019. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2019, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Skillnad mellan centralorten och kommunens övriga delar

Samtliga 13 mindre högskolekommuner rapporterar underskott på bostäder på centralorten. Hälften av kommunerna svarar att det är underskott på bostäder utanför centralorten, medan andra hälften svarar att det är balans på bostadsmarknaden. En kommun har inte lämnat svar på delfrågan.

Blandade storlekar och upplåtelseformer behövs

Samtliga kommuner i gruppen bedömer att det behöver tillkomma bostäder under de kommande tre åren, i olika storlekar och upplåtelseformer. Störst är behovet av hyresrätter. Totalt 11 kommuner, 85 procent, bedömer att det behöver tillkomma hyresrätter i storlekarna ett rum och kök, två rum och kök, tre rum och kök samt fyra rum och kök.

Kommunerna förväntar sig att det i nyproduktion kommer att påbörjas ungefär 4 800 bostäder 2019 och 6 100 bostäder 2020. Historiskt sett är det dock vanligt att kommunerna överskattar de kommande årens nyproduktion. Utöver nybyggnationen tillkommer bostäder från ombyggnad av befintliga byggnader.

Liknande situation även om tre år

Totalt 12 av de 13 mindre högskolekommunerna bedömer att marknaden kommer att vara i obalans med underskott på bostäder om tre år.

Östersund bedömer att de kommer att fortsätta ha en bostadsmarknad i balans även på tre års sikt, medan övriga kommuner bedömer att de kommer att ha bostadsmarknader som präglas av underskott även om tre år.

Likt situationen i dagsläget spår hälften av kommunerna underskott och hälften balans i kommunens övriga delar om tre år.

Höga produktionskostnader begränsar byggandet

Av de 13 kommunerna i gruppen svarar 9, närmare 70 procent, att höga produktionskostnader för närvarande begränsar bostadsbyggandet. Över hälften anger brist på attraktiv detaljplanelagd mark som ett av de främsta hindren för bostadsbyggande.

Gruppen "mindre högskolekommuner" svarar i högre grad att byggherrars svårigheter att få lån till byggprojekt hindrar byggandet jämfört med riket som helhet.

Faktorer som begränsar bostadsbyggandet i högskolekommuner med färre än 75 000 invånare.
Faktorer som begränsar bostadsbyggandet i högskolekommuner med färre än 75 000 invånare. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2019, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Under fördjupningsfliken hittar du kommunernas svar på ett urval av frågorna från enkäten.



Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej