På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Detaljplanens reglering

Granskad:

Genom detaljplanens reglering styrs hur mark- och vattenområden får användas. En god planering och lämplig lokalisering är den grundläggande principen för all fysisk planering, så även sett till dricksvattenförsörjningen. Det finns olika typer av planbestämmelser som kan användas kopplat till dricksvattenförsörjning, beroende på platsens förutsättningar och vad det finns behov av att reglera.

God planering är grunden

När det gäller vattenförsörjning så ska detaljplanens reglering säkra att bebyggelsen blir lämplig ur ett dricksvattenperspektiv. Det är ett av många perspektiv i lämplighetsbedömningen, och avvägningar behöver göras för att detaljplanen i sin helhet ska bli lämplig. Vad som ska och får regleras i en detaljplan framgår av fjärde kapitlet i plan- och bygglagen, PBL.

Lämplig lokalisering är den grundläggande principen vid all fysisk planering. Att identifiera var bebyggelseutveckling och lokalisering av infrastruktur och verksamheter är lämplig i ett långsiktigt perspektiv är centralt. Detta bland annat för att undvika risker för hälsa och säkerhet och minimera skadepåverkan från risker som inte kan undvikas. Lokalisering handlar också om att undvika kostsamma åtgärder i senare skeden och att inte förhindra utvecklingen av befintliga verksamheter. Det handlar om att sätta in detaljplanen i ett större sammanhang för att åstadkomma resurseffektiva strukturer.

Kommunen har genom sitt planeringsansvar möjlighet att välja den lämpligaste platsen och fysiskt utforma planen med hänsyn till de allmänna intressena, där dricksvattenförsörjning utgör ett av intressena.

I en detaljplan ska alltid användning av allmän plats, kvartersmark och vattenområden anges. Det behöver avvägas vilka användningar som är mest lämpliga så att dricksvattenförsörjningen går att säkerställa inom området. Ur ett dricksvattenperspektiv kan det bland annat finnas anledning att särskilt se över lokalisering av användning av mark för industri och räddningstjänst i förhållande till en viktig dricksvattenresurs. Men det är minst lika viktigt att se till kapaciteten för dricksvattenförsörjning när mark för bostäder planeras.

5 §
  I en detaljplan ska kommunen
   1. bestämma och ange gränserna för allmänna platser, kvartersmark och vattenområden,
   2. bestämma användningen och utformningen av allmänna platser som kommunen är huvudman för, och
   3. bestämma användningen av kvartersmark och vattenområden.

Utöver den reglering som är obligatorisk i alla detaljplaner finns i PBL bestämmelser om vad som får regleras i detaljplan, om det behövs för att uppnå detaljplanens syfte och för att säkerställa markens lämplighet. Till exempel får kommunen med planbestämmelser bestämma hur bebyggelsen ska placeras och utformas, exploateringens omfattning och exempelvis markreservat för allmännyttiga ändamål, om det behövs.

1 §    Endast de egenskapsbestämmelser som är reglerade i 2–26 §§ får användas vid reglering med egenskapsbestämmelser i detaljplan.

Formuleringar av bestämmelser och bestämmelsekoder ska följa det som anges i tabellerna nedan. Formuleringen [fritext] får endast användas när tillämpbar formulering saknas.

Hakparentesen [text vid behov] ska antingen ersättas med text eller tas bort. Övriga hakparenteser ska ersättas med siffra eller text.

Där tabellen inte anger formulering av bestämmelser ska i stället egen formulering användas och sorteras under rätt underkategori med tillhörande underkategorikod enligt tabellerna nedan.

Valet av vilka planbestämmelser som behövs sett ur ett dricksvattenperspektiv avgörs med hänsyn till förhållandena inom planområdet, men också till förhållandena i planområdets närhet. De planbestämmelser som används i detaljplanen måste vara nödvändiga för att uppnå detaljplanens syfte och för att planområdet ska bli lämpligt för den bebyggelse och de byggnadsverk som regleras.

32 §
  En detaljplan får inte omfatta ett större område än vad som behövs med hänsyn till planens syfte och genomförandetid.

Den avsedda regleringen av bebyggelsen, byggnadsverk och miljön i övrigt ska tydligt framgå av planen.

Detaljplanen får inte vara mer detaljerad än som behövs med hänsyn till planens syfte. Lag (2011:335) .

Naturliga förutsättningar

Den mark som kommunen planerar att använda för bebyggelse ska ha naturliga förutsättningar för det som avses för att kraven i andra kapitlet PBL ska kunna uppfyllas. Extraordinära åtgärder ska inte behöva vidtas. I kraven inryms i stor utsträckning ekonomiska överväganden. När kommunen bedömer om ett område är lämpligt för bebyggelse med hänsyn till möjligheterna att ordna exempelvis trafik, VA och avfallshantering, handlar det i huvudsak om att investerings- och driftskostnaderna för dessa anläggningar inte får bli onormalt höga. Visar beräkningar att kostnaderna skulle bli onormalt höga bör inte området användas för bebyggelse. Vid de ekonomiska bedömningarna måste kommunen göra en sammanvägning av olika kostnader. Merkostnader i ett avseende kan vägas upp av låga kostnader i ett annat avseende. (jfr prop.1985/86:1 sid. 472-473)

Här kan du läsa mer om lämplighetsbedömning i detaljplan

Planbestämmelsers verkan

När en detaljplan upprättas är det viktigt att ha klart för sig vilken verkan en planbestämmelse kommer få och när den kommer att tillämpas. När det gäller dricksvattenförsörjning är en viktig grundförutsättning att kommunalt huvudmannaskap för allmän plats säkerställer genomförandet, medan bestämmelser inom kvartersmark får verkan först när en åtgärd utförs, till exempel vid bygglovsprövning eller annan tillståndsgivning.

Här kan du läsa mer om planbestämmelsers verkan

Exempel på reglering kopplat till dricksvattenförsörjning

Vilka planbestämmelser som behöver användas för att en detaljplan ska bli lämplig sett ur ett dricksvattenperspektiv varierar med förutsättningarna på platsen. Vad som behöver säkerställas skiljer sig åt beroende på exempelvis hur vattenförsörjningen ska ordnas, vilken mark- och vattenanvändning som anges och hur det ser ut med riskhanteringen.

På efterföljande undersidor finns ett antal typer av planbestämmelser samlade som kan vara aktuella att använda sett ur ett dricksvattenperspektiv. Länkar hittar du under rubrikerna nedan.

I Boverkets e-tjänst Planbestämmelsekatalogen finns alla gällande planbestämmelser att söka fram.

Här kan du läsa mer om Planbestämmelsekatalogen

Reglering i syfte att bygga ut dricksvattennätet

I de fall kommunen planlägger för ny bebyggelse eller utveckling av befintlig bebyggelse blir det i många fall aktuellt att planera för en utbyggnad av det kommunala vatten- och avloppsnätet. Det kan då vara aktuellt att reglera nya dragningar av vatten- och avloppsledningar och placering av pumpstationer och andra tekniska anläggningar som behövs för att försörja ett område med dricksvatten. Det kan i vissa fall även vara aktuellt att planlägga för större anläggningar som vattenverk eller liknande.

Här kan du läsa mer om reglering i syfte att bygga ut dricksvattennätet

Reglering i syfte att hushålla och skydda

Det finns vissa möjligheter att i detaljplan införa regleringar som syftar till att hushålla med dricksvatten. I vissa fall kan det finnas behov av att införa regleringar i detaljplan i syfte att skydda en dricksvattenresurs mot föroreningar eller för stort vattenuttag. Det handlar till exempel om att skapa förutsättningar för dagvattenhantering eller att införa lovplikt för grundvattentäkter.

Här kan du läsa mer om reglering i syfte att hushålla och skydda

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen