På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Statistik om energideklaration

Granskad:

Här kan du ta del av aktuell statistik över antalet deklarerade byggnader från Boverkets register.

I detta dokument hittar du antalet deklarerade byggnader per månad sedan oktober 2007.

Ackumulerat antal deklarationer i Gripen t.o.m. 2016-12-31. Illustration: Boverket
Figur 1. Ackumulerat antal deklarationer i Gripen till och med 2016-12-31. Illustration: Boverket
Tabell 1. Antal registrerade energideklarationer per år. Tabell: Boverket
Tabell 1. Antal registrerade energideklarationer per år. Tabell: Boverket
Andel av deklarationerna som gjorts på beräknade värden. Tabell: Boverket
Tabell 2. Andel av deklarationerna som gjorts på beräknade värden. Tabell: Boverket

Fördelning mellan klasser

Procentuell fördelning mellan energiklasserna, per byggnadskategori. Illustration: Boverket
Figur 2. Procentuell fördelning mellan energiklasserna, per byggnadskategori. Illustration: Boverket
Fördelning mellan energiklasserna, för elvärmda och ej elvärmda en- och tvåbostadshus. Illustration: Boverket
Figur 3. Procentuell fördelning mellan energiklasserna, för elvärmda respektive ej elvärmda en- och tvåbostadshus. Illustration: Boverket
Figur 4. Fördelning mellan energiklasserna, för elvärmda och ej elvärmda flerbostadshus. Illustration: Boverket
Figur 4. Procentuell fördelning mellan energiklasserna, för elvärmda respektive ej elvärmda flerbostadshus. Illustration: Boverket
Figur 5. Fördelning mellan energiklasserna, för elvärmda och ej elvärmda lokalbyggnader. Illustration: Boverket
Figur 5. Procentuell fördelning mellan energiklasserna, för elvärmda respektive ej elvärmda lokalbyggnader. Illustration: Boverket
Procentuell fördelning mellan energiklasserna, per klimatzon. Illustration: Boverket
Figur 6. Procentuell fördelning mellan energiklasserna, per klimatzon. Illustration: Boverket
Procentuell fördelning mellan energiklasserna, för byggnader med byggår 2000 eller senare. Illustration: Boverket
Figur 7. Procentuell fördelning mellan energiklasserna, för byggnader med byggår 2000 eller senare. Illustration: Boverket

Energianvändning

Genomsnittlig specifik energianvändning per byggår för elvärmda byggnader. Illustration: Boverket
Figur 8. Genomsnittlig specifik energianvändning per angivet byggår, för ej elvärmda byggnader. Illustration: Boverket
Genomsnittlig specifik energianvändning per byggår, för elvärmda byggnader. Illustration: Boverket
Figur 9. Genomsnittlig specifik energianvändning per byggår, för elvärmda byggnader. Illustration: Boverket
Energi för tappvarmvatten i byggnader, fördelat och uppmätt värde för energiposten. Illustration: Boverket
Figur 10. Genomsnittlig specifik energi för tappvarmvatten för elvärmda respektive ej elvärmda byggnader, samt för de som angivit fördelat respektive uppmätt värde för energiposten. Illustration: Boverket
Fastighetsenergi för byggnader, fördelat respektive uppmätt värde för energiposten. Illustration: Boverket
Figur 11. Genomsnittlig specifik fastighetsenergi för elvärmda respektive ej el-värmda byggnader, samt för de som angivit fördelat respektive uppmätt värde för energiposten. Illustration: Boverket

System för uppvärmning och tappvarmvatten

Fördelning mellan elvärmda och ej elvärmda byggnader enligt definitionen i BBR, samt vilka som inte har någon uppgift om det i energideklarationen. Illustration: Boverket
Figur 12. Fördelning mellan elvärmda och ej elvärmda byggnader enligt definitionen i BBR, samt vilka som inte har någon uppgift om det i energideklarationen. Foto: Boverket
System för uppvärmning och tappvarmvatten i alla typer av byggnader. Illustration: Boverket
Figur 13. System för uppvärmning och tappvarmvatten, samtliga byggnader. Fördelning i procent av antal byggnader, totalt cirka 596 000. Ingen hänsyn är tagen till hur stor energimängd som är registrerad på de olika posterna. Illustration: Boverket
System för uppvärmning och tappvarmvatten, en- och tvåbostadshus. Illustration: Boverket
Figur 14. System för uppvärmning och tappvarmvatten, en- och tvåbostadshus. Fördelning i procent av antal byggnader, totalt cirka 414 000. Ingen hänsyn är tagen till hur stor energimängd som är registrerad på de olika posterna. Illustration: Boverket
System för uppvärmning och tappvarmvatten, flerbostadshus. Illustration: Boverket
Figur 15. System för uppvärmning och tappvarmvatten, flerbostadshus. Fördelning i procent av antal byggnader, totalt cirka 128 000. Ingen hänsyn är tagen till hur stor energimängd som är registrerad på de olika posterna. Illustration: Boverket
System för uppvärmning och tappvarmvatten, lokalbyggnader. Illustration: Boverket
Figur 16. System för uppvärmning och tappvarmvatten, lokalbyggnader. Fördelning i procent av antal byggnader, totalt cirka 54 000. Ingen hänsyn är tagen till hur stor energimängd som är registrerad på de olika posterna. Illustration: Boverket Boverket

Energideklarationer på byggnader utförs av oberoende och certifierade energiexperter, och registreras i energideklarationsregistret Gripen vilket förvaltas av Boverket. Den statistik som publiceras på denna websida baseras på data från detta register, fram till 2016-12-31. I detta dokument finns läsanvisningar till hjälp för att kunna tolka statistiken på ett korrekt sätt.

Ett antal faktorer kan ha inverkan på hur representativ statistiken i de olika presenterade diagrammen och tabellerna är för hela Sveriges byggnadsbestånd. Nedan följer en genomgång av vad man kan behöva ta hänsyn till när slutsatser ska dras utifrån statistiken, och vilka eventuella felkällor som kan finnas.

Deklarationsplikten ser olika ut för olika byggnadskategorier. Energideklaration ska göras vid uthyrning, innan försäljning, för större byggnader som besöks av allmänheten samt inom två år efter en ny byggnad är tagen i bruk. Det finns ett antal undantag, t.ex. för fritidshus och industrilokaler. En konsekvens av detta är att majoriteten av flerbostadshusen i Sverige bör vara energideklarerade, medan de befintliga småhusen först deklareras när de säljs och därför är en lägre andel av dessa energideklarerade i dag. Det förekommer att fastighetsägare inte deklarerar trots kravet, och dessa byggnader representeras därmed inte i statistiken.

Eftersom regelverket har förändrats något under tiden som systemet har varit i drift, så kan informationen i energideklarationerna skilja sig något från varandra beroende på hur gammal den är. Till exempel så infördes energiklasser från A till G under 2014, vilket innebär att det enbart är byggnader som deklarerades efter detta som har en energiklass. Vissa tidigare energideklarationer är uppdaterade med energiklass, men inte alla. En annan ändring är att definitionen på elvärmd byggnad ändrades i BBR 2008, och efterhand även i energideklarationsregistret (maj 2009), så det är enbart nyare deklarationer som innehåller information om ifall byggnader är elvärmd eller inte.

En konsekvens av ovanstående är att antalet deklarationer som utgör underlag för de olika diagrammen och tabellerna skiljer sig åt beroende på bl.a. dessa faktorer. Det rekommenderas att det förs ett resonemang kring hur dessa faktorer kan ha haft inverkan på statistiken innan slutsatser dras utifrån den.

Mer information om reglerna för energideklaration och energiklassning finns på denna webbplats.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen