Dagsljus och utblickar i en läkande vårdmiljö

Dagsljus är en viktig byggsten i gestaltningen och har stor påverkan på hur den byggda vårdmiljön upplevs. Dagsljus påverkar vår dygnsrytm och ger energi. Med en medveten gestaltning med god tillgång till dagsljus och stimulerande utblickar kan vården förbättras och ge ett ökat välbefinnande hos både patienter och personal.

Att tänka på

Dagsljus och utblickar gynnar hälsa och välbefinnande

Dagsljus påverkar vår dygnsrytm, sömn, vakenhet och vårt humör. Dagsljuset ger energi och bidrar till en levande interiör. Under dagtid ger exponering för dagsljus högre vakenhet, mildrar depressioner och stärker den kognitiva förmågan. Då vi i Sverige tillbringar den största delen av dagen inomhus, får ljustillgången inomhus en stor betydelse för individens totala dagsljusexponering.

Forskning har visat att dagsljus i vårdsammanhang påverkar patienters läkningstid och anställdas hälsa. Tydliga skillnader mellan ljus och mörker genom dygnets timmar är viktigt för alla, och har i forskning visats vara särskilt viktigt hos patienter med demenssjukdom. Studier visar också att patienter med depressiva tillstånd är inlagda på sjukhus kortare tid om vårdavdelningen har god tillgång till dagsljus (Folkhälsomyndigheten 2017).

Fasadpartier som släpper in dagsljus kan också erbjuda utblickar som medför kvaliteter till vårdmiljön. Utblickar från vårdmiljön till omgivande miljö är en viktig utformningskvalitet som påverkar vårt välbefinnande. Via utblickar i vårdmiljön skapas kontakt med omvärlden och utblickarna erbjuder bland annat distraktion, skönhet och orientering. Genom utblickar ökar möjligheten att skapa kontakt med naturen och att dra nytta av grönskans läkande egenskaper. Graden av dagsljus och utblickar som erbjuds från den byggda vårdmiljön hänger intimt samman.

Läs mer i ” Ljus och hälsa - en kunskapssammanställning med fokus på dagsljusets betydelse i inomhusmiljö" på Folkhälsomyndighetens webbplats. Länk finns i ”Relaterad information”.

Att använda dagsljus och utblickar i vården

God tillgång på dagsljus i vårdmiljön är viktigt för att stödja hälsa och välmående hos såväl patienter som personal. Det handlar om kvalitet snarare än kvantitet. Därför behövs det en helhetssyn på ljusdesign och vad dagsljus, solljus och belysning ska bidra med för kvaliteter till vårdmiljön.

I begreppet god ljusmiljö inbegripes gestaltandet av rummets scenografi, vilket innebär att man skall arbeta med ljus, skugga, nyanser och kulörer så att helhetsresultatet upplevs som angenämt.

– Från program för teknisk standard, riktlinje för estetik.

För vissa rumsfunktioner är dagsljuset mer avgörande än i andra, vilket behöver påverka var olika funktioner förläggs i den byggda vårdmiljön. Personalutrymmen såsom mat- och fikaplatser är viktiga för att hämta ny energi och en god tillgång på dagsljus är viktigt för att stödja personalen på bästa sätt. Dessa utrymmen kan också till viss del kompensera för arbetsuppgifter i rum eller kommunikationsytor med liten tillgång till dagsljus. För patienten är dagsljustillgång viktigt för kvaliteten på vårdbesöket. Det kan handla om att få en behagligare upplevelse under väntetiden genom ett vackert dagsljusinflöde i väntrummet. Det kan också handla om ökad energi och ork under rehabiliteringspasset om träningen sker i ett rum med fönster eller kanske utomhus.

Korridorer med tillgång till dagsljus upplevs ofta som trygga, eftersom ljuset underlättar orientering och ger kontakt med omvärlden. Utblickar ger förutsättningar för personal och patienter att känna av hur dygnet och vädret förändras. Genom utblickar i rum och korridorer kan himlen, landskapet och marken ses, vilket bidrar till distraktion och ger en avstressande effekt. Utblickar kan underlätta orientering i vårdmiljön genom igenkänning av landmärken i den yttre miljön. De kan också ge en känsla för väderstreck och ge förutsättningar för att förstå var i byggnaden man befinner sig. Utblickar kan också påverka upplevelsen av miljöstörningar. Exempelvis kan störningar från trafikbuller minska om man blickar ut mot natur och grönska (Folkhälsomyndigheten 2017). 

Byggnadens placering och utformning

Byggnadens utformning och placering i förhållande till omgivande bebyggelse har stor påverkan på vilka förutsättningar för ljusförhållanden som råder interiört. I ett sjukhusområde placeras ofta huskropparna relativt tätt för att utnyttja marken, vilket försvårar inflödet av solljus och dagsljus. Att säkerställa god tillgång på sol- och dagsljus i en byggnad handlar även om väderstreck och byggnadens utformning, såsom byggnadens tjocklek, storlek på fönster och fönstersättning. Därför är det extra viktigt att ta hänsyn till tillgången till dagsljus genom hela planerings- och projekteringsskedet.

Vid utformning och placering av en byggd vårdmiljö är det också värdefullt att medvetet arbeta medvetet med de utblickar som skapas. Att genom medveten utformning av bygganden och miljön rikta utblickar mot något stimulerande och avstressande snarare än mot en rörig miljö kan vara ett sätt. Det handlar till stor del om helheten i miljön, att väva samman interiör med exteriör och att nyttja den plats och landskap där byggnaden eller miljön finns.

För att skapa upplevelsekvaliteter genom utblickar behöver även hänsyn tas till olika perspektiv. Olika individer har skilda förutsättningar för att kunna blicka ut. Låga fönster i en korridor möjliggör utblickar för barn, som på så sätt får möjlighet att uppleva omvärlden. Fönster som placerats så att sittandes eller sängliggande kan blicka ut är ett annat exempel.

Läs mer om det grönas betydelse för patienter och personal på sidan ”Natur och grönska” i menyn.

Att reglera inflödet av solljus och dagsljus

Det behöver finnas sätt att styra tillgången på sol- och dagsljus. Dagsljus kan medföra negativa effekter som reflektioner, värmealstring och för starkt ljus. Rum i söderläge kan kräva avskärmning för att det inte ska bli för varmt. Att lösa detta utan att andra värden som utblick och kontakt med omvärlden ska gå förlorade är en utmaning. Byggnadens avskärmningsvinkel påverkar hur mycket ljus som faktiskt når ett fönster. Egenskaper hos byggnaden som väggtjocklek och mörkare glas för att möta energieffektivisering och ljudkrav påverkar också hur stort dagsljusinsläppet blir.

Ytterligare en faktor att förhålla sig till vid gestaltning är att dagsljusexponering kan orsaka hälsotillstånd som epileptiska anfall och migrän hos individer som är hyperkänsliga för ljus. Det krävs därför kunskap om hur dagsljuset på bästa sätt kan stödja vårdmiljön.

I vissa delar av en vårdmiljö kan det vara svårt att skapa en god tillgång till dagsljus via fasaden. Exempel på det är arbetsutrymmen placerade centralt i huskroppen. I dessa fall kan lösningar som takljusinsläpp, ljuslanterniner eller indirekt dagsljus vara ett alternativ till dagsljus via fasaden. Bristen på dagsljus kan delvis kompenseras genom bra dagsljus i andra delar av vårdmiljön som personalen rör sig i, till exempel fönster och utblickar i korridorer. 

Att balansera värdet av inblickar och behov av integritet

Utblickar från en byggd vårdmiljö kan erbjuda stora kvaliteter. Samtidigt är det också viktigt att arbeta omsorgsfullt med den insyn in i vårdmiljön som uppstår. Vid en transparent entré kan besökare och vårdpersonal se in i miljön vid ankomst och se ut innan de ska lämna vårdbyggnaden. Detta skapar en trygghetskänsla. Dock måste speglingseffekter i samband med glasade ytor beaktas, särskilt under den mörka årstiden och kvällstid, vilket kan skapa förvirring för personer med kognitiva funktionsnedsättningar.

Det kan ur integritetssynpunkt vara viktigt att hindra inblickar i en del miljöer. Det kan handla om behandlings- och mottagningsrum, men också om rum där individer kan dra sig undan för reflektion. Till exempel behöver vårdpersonalen pausrum inne och ute, utan att känna sig betraktade av patienter och deras medföljande.

För att värna om patientens integritet kan det behöva finnas möjligheter att reglera insynen genom avskärmning mot omgivningen. Gardiner eller draperier kan används för att skärma av utblick eller inblickar när så önskas. Det finns till exempel en studie på en cancervårdsinrättning, där det visade sig att fler patienter på bottenvåningen skärmade av utsikten ju fler personer som vistades utomhus i trädgården. Det är dock viktigt att vara medveten om att avskärmning mot insyn också oftast innebär att dagsljusintaget minskar. (Sherman m.fl. 2005)

Utblick under mörka delar av dygnet

Genom att medvetet arbeta med belysning utomhus kan utblickar möjliggöras även under kvällar och den mörka årstiden. Med hjälp av ljusdesign kan upplevelsekvaliteter skapas, som belysning av träd eller en vackert utformad fasad. Det finns också möjligheter att med hjälp av belysning rikta betraktarens uppmärksamhet mot viktiga målpunkter som entrén. Belysningen kan användas medvetet för att minimera mängden intryck och skapa en lugn miljö även under den mörka delen av dygnet.

Krav på dagsljus och utblickar

Ljus är en av bebyggelsens grundläggande kvaliteter, både för byggnader och utomhusmiljö och omfattar dagsljus, solljus och belysning. Regler om ljus finns i Boverkets byggregler. Det som gäller generellt är att ”Byggnader ska utformas så att tillfredsställande ljusförhållanden är möjliga att uppnå”.

Det finns även andra regelverk som ställer krav på dagsljus. I arbetsmiljölagstiftningen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns det krav på dagsljus på arbetsplatser.

Preciserade krav på utblick vid nybyggnation och ändring finns också i Boverkets byggregler, BBR. Kravet på utblick handlar om att rum ska ha sådana egenskaper att det är möjligt att via fönster ha kontakt med omgivningen.

Läs mer om kraven på dagsljus i BBR i PBL kunskapsbanken. Länk finns i ”Relaterad information”.

Läs mer om ”arbetsplatsens utformning" på Arbetsmiljöverkets webbplats. Länk finns i ”Relaterad information”.

Läs mer om krav på utblick i PBL kunskapsbanken. Länk finns i ”Relaterad information”.

Läs mer om krav på solljus i ”Solljus" på PBL kunskapsbanken. Länk finns i ”Relaterad information”.

Exempel på frågeställningar - Dagsljus och utblickar

Här kan du ta del av frågeställningar som kan vara ett stöd vid utformning av den byggda vårdmiljön. Frågorna syftar till att lyfta olika perspektiv som gestaltningen kan behöva stödja?