På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Storlekens betydelse – för och nackdelar med stora eller små enheter

En trend inom utvecklingen av skolor och förskolor är att dessa enheter blir allt större med fler barn och elever. Stora enheter kan ha fördelar för kompetensförsörjning och logistik. Mindre enheter kan vara tryggare och lättare att passa in i den byggda miljön. Storleken har också en betydelse för lärmiljöns funktion, ändamålsenlighet och utformning. På den här sidan beskrivs för- och nackdelar med olika storlekar.

Skolor och förskolor är viktiga och komplexa frågor för samhällsplaneringen. Lokalisering och placering behöver hanteras utifrån flera parametrar, och en samlad bedömning behöver göras tidigt i samhällsbyggnadsprocessen. En viktig fråga för planering och gestaltning är skolornas och förskolornas storlek. Storleken påverkar upptagningsområdets storlek, tillgången till trygga och säkra skolvägar för hållbara färdsätt och tillgången på rymliga tomter som tillgodoser behovet av inomhus- och utomhusmiljö av hög kvalitet. Storleken påverkar också studieresultat, trivsel, effektivitet och utbud.

Hur stora är skolorna idag?

Sverige har idag många mindre skolor och förskolor. Närhets- och grannskapsprincipen har i stor utsträckning varit styrande i planeringen. En majoritet av Sveriges skolenheter har färre än 200 elever. Samtidigt går cirka 31 procent av alla barn i en skola med fler än 400 elever (Sveriges Kommuner och Regioner, 2018). Anledningen till denna fördelning är att många mindre kommuner i Sverige har en gles befolkningsstruktur och därmed många mindre skolor. Den gängse uppfattningen i Sverige tycks vara att en skola med fler än 600 elever är att betrakta som tämligen stor, och en med fler än 900 elever som mycket stor (Adolfsson, C.H. 2014).

De senaste decennierna har staten genomfört ett flertal reformer gällande organisation och styrning av skolan vilket påverkar de fysiska lärmiljöernas utveckling. Exempel på sådana reformer är den stadieindelade timplanen som infördes 2018, vilket påverkar stadieindelningen av skolan, och den nya lärarutbildningen som infördes 2010, vilket påverkar kompetensförsörjningen (Göteborgs Stad. 2020). För att klara dessa krav finns en tydlig trend att organisera sig i större enheter för både skola och förskola. Om kommunerna tidigare planerade för förskolor med två till fyra avdelningar planerar de idag för åtta till tio avdelningar. Större städer planerar för grundskolor för minst 800 elever. Mindre skolor läggs ned och befintliga skolor byggs ut för att rymma fler elever.

Diagram som visar skolenheters storlek över tid.
Fördelning av skolenheters storlekar över tid från läsåret 1979/80 till läsåret 2017/18, andel av totalt antal skolenheter. De mindre skolenheterna med 0–99 elever har minskat från 37 procent till 25 procent mellan åren 2008–2018. Under samma tidsperiod har andelen större skolenheter ökat. SKR: ”Om sambandet mellan skolstorlek och utbildningsresultat” (2018). Klicka på bilden för att visa i större format. Illustration: Sveriges Kommuner och Regioner
Definition av skolenhet respektive förskoleenhet
Foto på skolgård med sand och gräsmatta, gul och orange fasad.
Pär Lagerqvistskolan i Växjö är ett exempel på en nybyggd förskola och grundskola för årskurs F–9 med plats för över 1 000 barn – 200 barn i förskolan och 800 elever i skolan. Foto: Lena Jungmark

Skolstorleken kan påverka studieresultat och trivsel

Det finns många forskningsstudier som visar på betydelsen av barngruppens storlek för lärande och hälsa, men det finns väldigt få studier som belyser själva enhetens storlek.

För yngre barn finns det ingen forskning som tyder på att stora skolor skulle vara gynnsamt, varken gällande prestation eller välmående. Snarare är det tvärtom att barn och yngre elever skulle kunna gynnas av mindre enheter. På mindre skolor har lärare ofta närmare kontakt med varandra, med eleverna och med föräldrarna, samt att de tycks uppvisa ett starkare personligt engagemang och större ansvar för elevernas välgång och välbefinnande. Flera menar att mindre skolor verkar skapa en större trygghet, vilket är särskilt betydelsefullt för yngre barngrupper. (Adolfsson, C.H. 2014)

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har gjort en studie av skolstorlekens betydelse för studieresultaten i årskurs 6 respektive 9 i Sverige. Med större skola avses i studien skolenheter som har fler än 400 elever. Studien visar att de större skolorna överlag har bättre studieresultat än mindre skolor om man inte tar hänsyn till kontrollfaktorer som exempelvis kön, föräldrars utbildningsnivå eller föräldrars inkomst. Om man däremot tar hänsyn till dessa kontrollfaktorer visar studien att skolstorleken har en begränsad betydelse för studieresultaten. Det finns endast ett visst samband för meritvärdet i årskurs 9, däremot inga samband mellan skolstorlek och behörighet till gymnasiet eller godkänt i alla ämnen. (Sveriges Kommuner och Regioner. 2018)

Det finns studier som visar att särskilt elever från socioekonomiskt svagare grupper tenderar att gynnas av mindre skolor (Adolfsson, C.H. 2014).

Forskning kring mobbning och skolstorlek är inte entydig. Vissa studier påvisar lika mycket mobbning i stora som i små skolor. Dock verkar det som att mobbningen upptäcks lättare på små skolor, medan större skolor har större beredskap att hantera och förebygga mobbning. (Göteborgs Stad. 2020.)

Foto på lärare och elever i klassrum.
Skolans storlek är en faktor som kan påverka såväl studieresultat som trivsel. Foto: /Susanne Kronholm/Scandinav

Storlekens påverkan på effektivitet och bredare utbud

Ur ett organisatoriskt perspektiv finns det samordningsvinster med större enheter. Till exempel kan fler elever dela på gemensamma ytor som måltidsmiljöer, tillagningskök, specialsalar och gymnastiksal. Leveranser av livsmedel och skolmaterial blir effektivare. En större, samlad personalstyrka kan underlätta mobilisering av personal inom verksamheten till exempel vid sjukdom, eller för att kunna hålla öppet tidigt och stänga sent. Det kan också handla om kompetensförsörjning och konkurrenskraft då det är lättare att rekrytera och behålla kompetens på större skolor och därmed säkra kvaliteten i verksamheten och skolans attraktivitet. (Sveriges Kommuner och Regioner. 2018.)

Riktigt små skolor, vilka förekommer i den svenska kontexten, kan vara begränsade i resurser och utbud i en sådan utsträckning att det har negativ inverkan på elevernas lärande och välmående. Dessutom har ytterst små skolor låg resiliens om en lärare drabbas av sjukdom eller slutar, då det finns färre som kan täcka upp för denne. Därtill är verktyg för utveckling och utvärdering mindre tillgängliga för mindre skolor i glesbygdskommuner, eftersom de inte har samma möjlighet till uppföljning, samt saknar den kritiska massa som är nödvändig för verksamheten att utvecklas. (Adolfsson, C.H. 2014.)

Utmaningar ur ett planerings- och barnrättsperspektiv

Ur ett planerings- och gestaltningsperspektiv kan stora enheter vara en utmaning. Större enheter kan till exempel vara mer komplicerade att integrera i den byggda miljön, framförallt vid förtätning eller i större städer där det är ont om ledig mark. Det kan också vara ett stort problem att få till tillräckligt stora utemiljöer vid större förskole- och skolenheter.

Större enheter genererar lätt storskaliga byggnader som kräver extra omsorgsfull gestaltning för att skapa miljöer som främjar trygghet, trivsel och inlärning. Detta gäller särskilt miljöer för yngre barn. Större enheter kan behöva utformas i hemviststrukturer för att skapa en känsla av den lilla skolan i den stora enheten.

Längre avstånd och mer trafik vid större skolor och förskolor

En annan utmaning med större enheter är den trafik som genereras av att fler barn eller elever samt personal ska ta sig till och från skolan eller förskolan varje dag. Större skolor och förskolor har ofta ett större upptagningsområde med barn och elever från andra stadsdelar. För många barn innebär detta längre avstånd mellan hem och skola, vilket minskar barnens möjlighet att gå och cykla och ökar behovet av skolskjuts. Fler föräldrar kan då välja att skjutsa sina barn, vilket kan skapa problem med trafiksäkerheten runt skolan och förskolan vid hämtning och lämning. Skjuts med bil generar också utsläpp av växthusgaser och andra föroreningar. Dessutom medför större enheter ökat behov av parkerings- och angöringsplatser för både föräldrar och för personal.

Foto på barn som cyklar till skolan på cykelväg.
Att kunna cykla till skolan på egen hand ger en känsla av frihet och självständighet, samtidigt som en del av det dagliga behovet av fysisk aktivitet tillgodoses. Foto: självständighet, samtidigt som en del av det dagliga behovet av fysisk aktivitet tillgodoses. Foto: Anders Andersson//Scandinav

Utemiljöns storlek har stor betydelse för hälsa och välbefinnande

En särskild utmaning med större enheter i allt tätare städer är att tillgodose barns och ungas behov av en rymlig utemiljö. Forskning visar att storleken på utemiljöer har stor betydelse för barns och ungas välbefinnande och utveckling. Närliggande parker och grönområden är viktiga kompletterande utemiljöer för skolor och förskolor, men kan inte ersätta värdet av en egen gård.

Gårdens ytstorlek är i sig inte en garanti för att skapa en bra lekmiljö. Men den totala ytan är en grundläggande förutsättning för vilket utrymme det finns att skapa olika funktioner, aktiviteter och god gestaltning på gården. Om gården är för liten är det svårt att få upp farten, kunna klättra, springa, balansera och på andra sätt pröva sin kropp. Det blir också svårt att få till lugnare platser för återhämtning. Trånga ytor påverkar det sociala samspelet mellan barnen. Miljön erbjuder helt enkelt inte tillräckligt mycket möjligheter till lek och rörelse. Med många barn eller elever finns stor risk för trängsel och högt slitage på utemiljön.

Forskning visar att en förskolegård som är mindre än 3 000 kvadratmeter, oavsett antal barn, har svårt att rymma alla önskvärda kvaliteter. Om gården är så stor som 6 000 kvadratmeter förbättras möjligheterna markant. (Mårtensson et al. 2009) Skolelever och särskilt äldre barn behöver plats för mer ytkrävande aktiviteter som exempelvis bollspel. Studier av skolgårdar visar att skolbarn kan få en rejäl dos av den fysiska aktivitet de behöver under skolans raster om gårdarna är mellan 13 000 och 15 000 kvadratmeter. (Mårtensson et. al. 2014).

Foto på Kungsholmens grundskola som byggts till för att passa fler elever.
Kungsholmens grundskola i Stockholm är en befintlig skola byggd 1947 som år 2016 fick en modern tillbyggnad med hemvister i fem våningar och en stor gymnastikhall under mark. Tidigare hade skolan 500 elever. Idag har skolan 940 elever i åk F-6. Skolgården på Kungsholmens grundskola är mycket liten i förhållande till hur många barn som ska nyttja den. Rasterna schemaläggs så att inte alla elever är ute samtidigt. Foto: Suzanne de Laval

En annan aspekt är trygghet och uppsikt. Större förskolor kräver större utemiljöer. Invändigt kan man planera för och utforma mindre enheter som skapar trygghet för de yngsta barnen. Ute är det dock svårare att gestalta en utemiljö där personalen ska ha uppsikt över sina barn samtidigt som det ska finnas plats att springa och leka. För att klara uppsikten är en vanlig lösning att den stora utemiljön delas av med staket, vilket begränsar barnens lekmiljöer.

Utemiljöer på tak kan ha begränsade upplevelsevärden

Taken lyfts ofta upp som en möjlig utemiljö i diskussionen om friytor för barn och unga. Det finns dock svårigheter att åstadkomma goda kvaliteter på ett tak eller en terrass ur ett lek- och utevistelseperspektiv. På tak är det svårt att få till vegetation och varierande topografi. Tillräckligt skydd från sol och vind kan vara en utmaning och tillgång till löst material för lek är nästan obefintlig. Det finns också säkerhetsaspekter med utemiljöer på tak som behov av höga och icke klättringsbara staket samt hinder så att barnen inte kan kasta ned saker från taket. (Brandi-Hansen, S. 2015.)

Takgårdar kan dock vara en resurs som en kompletterande pedagogisk miljö, eftersom de kan rymma mer aktivitetsbunden eller särskilt sårbar utrustning, då ytan inte är tillgänglig för utomstående. De kan fungera som sovyta för mindre barn, för odling och för exempelvis konstnärlig verksamhet eller för utrustning som har att göra med förnyelsebar energiproduktion, som man då kan komma åt och iaktta tillsammans med barn eller elever. Tak kan även fungera som en kompletterande gårdsyta för äldre barn (från högstadiet och uppåt) – en yta som erbjuder utsikt och aktiviteter som exempelvis utegym eller sittmöjligheter.

Referenser

Adolfsson, C.H. (2014). ”Skolstorlekens påverkan på elevers skolprestationer och sociala situation i skolan: en forskningsöversikt”. Linnéuniversitetet.

Brandi-Hansen, S. (2015). ”Hverdagsliv i nybygget og nyrenoveret dagtilbud”. [Elektronisk]. FOA, Köpenhamn. 

Göteborgs Stad, Grundskoleförvaltningen. 2020. ”Skolenhetsutredningen. Delrapport.”

Mårtensson, F., Jansson, M., Johansson, M., Raustorp, A., Kylin, M., & Boldemann, C. (2014). ”The role of greenery for physical activity play at school grounds”. Urban Forestry & Urban Greening, 13(1), 103-113.

Mårtensson, F. ”Hälsofrämjande äventyr med naturen som distraktion” I: Socialmedicinsk tidskrift (Malmö Stad) 89, nr 3 (2012).

Mårtensson, F., C. Boldemann, M. Söderström, M. Blennow, J-E. Englund, och P. Grahn. ”Outdoor Environmenta Assessment of Attention Promoting Settings for preschool children – part of salutogenic concept.” I: Health and place 15, nr 4 (2009): 1149-1157.

Sveriges Kommuner och Regioner, (2018). ”Om sambandet mellan skolstorlek och utbildningsresultat.”

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej