Exempel: Olovligt byggande

Byggnadsnämnden ska enligt plan- och bygglagstiftningen ingripa om det utförs lov- och anmälningspliktiga åtgärder utan lov eller anmälan eller i strid mot beslut. Byggsanktionsavgift ska tas ut i de fall en åtgärd har påbörjats utan startbesked. Övriga ingripanden som kan bli aktuella är lovföreläggande och rättelseföreläggande med eller utan verkställighetsmedel.

Hur ett tillsynsärende inleds

Ett tillsynsärende om olovligt byggande kan inledas genom att det kommer in en anmälan till byggnadsnämnden om att det skett en överträdelse. Ett tillsynsärende om olovligt byggande kan också inledas genom att byggnadsnämnden själv upptäcker en överträdelse antingen vid en egeninitierad tillsynsinsats eller i samband med annat arbete. Oavsett hur en tillsynsfråga kommer upp ska byggnadsnämnden registrera och diarieföra ett tillsynsärende.

Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 5 kap 1 §

Dokumentationsskyldighet

Den information som inhämtas och de kontakter och övriga åtgärder som förekommer under ett ärendes handläggning måste enligt förvaltningslagen dokumenteras. Det kan till exempel vara muntlig eller skriftlig information från en anmälare eller någon annan. Det kan även vara iakttagelser som görs vid platsbesök. Dokumentationen skall vara permanent utförd samt daterad och signerad.

Förvaltningslag (2017:900) 27 §

Från rättssäkerhetssynpunkt är det av största vikt att alla väsentliga uppgifter i ärendet redovisas i akten. Detta är en förutsättning för att alla parter i ärendet ska kunna ta del av uppgifter i ärendet. Detta utgör också en förutsättning för att ärendet ska kunna handläggas om den ordinarie handläggaren är frånvarande. Det är även viktigt för att myndigheten ska ha ett betryggande beslutsunderlag samt för att en granskning av ärendet ska kunna ske i efterhand.

Förvaltningslag (2017:900) 10 §

Kan anmälare vara anonym

En inte ovanlig fråga är om en anmälare har rätt att vara anonym. JO har delvis klargjort vad som gäller vid en anonym anmälan.

Det finns inte någon skyldighet för den som gör en anmälan att uppge sitt namn. En myndighet kan inte ställa krav på en skriftlig, undertecknad anmälan för att vidta de åtgärder som kan vara aktuella. Att myndigheten inte har anmälarens namn kan dock medföra att det blir svårare att utreda om det finns skäl för ett ingripande. Myndigheten kan inte kontakta eller ställa frågor till anmälaren när dennes namn inte är känt för myndigheten. (JO 2006/07:JO1 sid 366 f)

En skriftlig anmälan blir en allmän handling när den kommer in till myndigheten. En muntlig anmälan blir en allmän handling när en handling med uppgifterna har upprättats på myndigheten. Har anmälaren själv uppgett sitt namn eller hans eller hennes identitet är bekräftad på annat sätt är namnet en uppgift som omfattas av dokumentationsskyldigheten. Detta gäller oavsett vad anmälan rör. (JO 2006/07:JO1 sid 366 f)

Tryckfrihetsförordning (1949:105) 2 kap 3,6,7 §§

Om namnet finns i en allmän handling kan namnet inte hemlighållas utan stöd i sekretesslagen. När uppgiften om en anmälares namn är känd för myndigheten kan anmälaren alltså inte själv bestämma om uppgiften ska lämnas ut eller inte. Eftersom frågan om sekretess för en uppgift ska prövas vid varje enskilt tillfälle som ett utlämnande av uppgiften aktualiseras, kan en handläggare inte lova att uppgiften inte kommer att lämnas ut. (JO 2006/07:JO1 sid 366 f)

Byggnadsnämndens inledande ställningstagande i sak

Byggnadsnämnden är skyldig att pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse eller föreskrifter, domar eller andra beslut som har meddelats med stöd av lagen.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5 §

Det innebär att om byggnadsnämnden gör bedömningen att det inte finns anledning att anta att det skett någon överträdelse så ska nämnden avsluta tillsynsärendet. JO har riktat kritik mot en byggnadsnämnd som inte fattade beslut i ett tillsynsärende trots att en anmälan kommit in. JO ansåg att byggnadsnämnden inte bara var skyldig att fatta ett beslut i ärendet utan var också skyldig att skicka beslutet till anmälaren med överklagandehänvisning.(JO-beslut 1997-10-09 dnr 3276-1996)

Det är lämpligt att tillsynsärendet alltid avslutas genom ett formellt beslut med en motivering om hur nämnden kommit fram till sitt beslut.

Kommunikation med ägare och eventuell anmälare

I de fall ärendet inletts med en anmälan bör byggnadsnämnden skicka en bekräftelse till anmälaren så snart anmälan kommit in.

Byggnadsnämnden ska enligt förvaltningslagen skicka anmälan till den som anmälan riktas mot. Det är i de flesta fall fastighetsägaren eller, om det är fråga om en byggnad på ofri grund, byggnadens ägare. Detta gäller oavsett om tillsynsärendet påbörjats genom en anmälan eller på annat sätt. Det är samtidigt lämpligt att uttryckligen bereda ägaren tillfälle att lämna synpunkter och i förekommande fall informera om kommande tillsynsbesök.

Förvaltningslag (2017:900) 10 §

Kommunikationen ska ske med olika personer beroende på vilka ingripanden som är aktuella. Vid olovligt byggande är det lovföreläggande, rättelseföreläggande och byggsanktionsavgift som är de ingripanden och påföljder som kan bli aktuella. De kan alltid riktas till fastighetsägare och, om det är fråga om byggnad på ofri grund, till ägare av byggnader. När det gäller byggsanktionsavgift kan den även tas ut av den som begått överträdelsen eller som har fördel av överträdelsen.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 17,20,51,57 §§

Tillsynsbesök

I de allra flesta fall behöver byggnadsnämnden göra ett tillsynsbesök för att närmare besiktiga och dokumentera förhållandena på plats. Dokumentation kan ske genom anteckningar, foton, uppmätningar, situationsplan med mera. Byggnadsnämnden behöver bland annat inhämta uppgifter för att kunna bedöma om det är sannolikt att lov kan ges i efterhand, det vill säga om det är aktuellt med lovföreläggande. Byggnadsnämnden kan också behöva underlag för rättelseföreläggande och för att kunna beräkna sanktionsarea för byggsanktionsavgift. Det är ibland också viktigt att byggnadsnämnden mer noggrant utreder när i tiden en överträdelse har skett för att kunna bedöma om det är möjligt att ingripa med rättelseföreläggande med hänsyn till reglerna om preskription.

Vid ett tillsynsbesök kan byggnadsnämnden komma fram till att det inte finns anledning att anta att det skett någon överträdelse. Byggnadsnämnden ska i sådana fall avsluta tillsynsärendet med ett formellt beslut.

Normalt sett bör byggnadsnämnden i god tid informera ägaren om att nämnden avser att göra ett tillsynsbesök. Om det är bråttom eller av något skäl inte är lämpligt att i förhand informera om tillsynsbesöket behöver byggnadsnämnden inte göra det.

Förväntar sig byggnadsnämnden att ägaren inte kommer att ge nämnden tillträde till fastigheten eller få de upplysningar som nämnden behöver kan nämnden få hjälp av polismyndigheten. Det kan många gånger räcka att meddela en ägare som inte vill samarbeta om att byggnadsnämnden har den möjligheten.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 9 §

Byggnadsnämndens bedömning

När byggnadsnämnden har det underlag som krävs ska nämnden ta ställning till om det skett en överträdelse och motivera detta. Motiveringen bör dokumenteras skriftligt och skickas till dem som kan bli föremål för ingripanden och påföljder.

Byggnadsnämndens valmöjligheter vid olovligt byggande

Om byggnadsnämnden kommer fram till att det skett olovligt byggande finns det i princip tre olika sätt för nämnden att ingripa:

  • Byggnadsnämnden ska ta ut byggsanktionsavgift om det har utförts en lov- eller anmälanspliktig åtgärd utan startbesked. Byggsanktionsavgift kan tas ut av ägaren men även av den som begått överträdelsen eller som har fördel av överträdelsen om det är någon annan än ägaren.
  • Byggnadsnämnden ska under vissa förutsättningar utfärda ett lovföreläggande. Lovföreläggande förutsätter att byggnadsnämnden gör bedömningen att det är sannolikt att bygglov kan ges för det olovligt utförda. Om ett lovföreläggande inte följs får byggnadsnämnden besluta att på ägarens bekostnad låta upprätta de ritningar och beskrivningar samt vidta de åtgärder i övrigt som är nödvändiga för att pröva frågan om lov.
  • Byggnadsnämnden får utfärda ett rättelseföreläggande med eller utan verkställighetsmedel. Rättelseföreläggande är aktuellt i de fall byggnadsnämnden gör bedömningen att det inte är sannolikt att bygglov kan meddelas i efterhand. Detsamma gäller i de fall en lovansökan prövats efter ett lovföreläggande och bygglov inte har kunnat ges.

Läs mer om byggsanktionsavgift under rubriken Byggsanktionsavgift.

Läs mer om lovföreläggande under rubriken Lovföreläggande.

Läs mer om rättelseföreläggande och verkställighetsmedel under rubrikerna Rättelseföreläggande och Verkställighetsmedel.

Byggsanktionsavgift och rättelseföreläggande

Byggsanktionsavgiften i plan- och bygglagstiftningen är inte en renodlad administrativ avgift utan fungerar också som ett påtryckningsmedel för att åstadkomma rättelse. Byggsanktionsavgift ska inte tas ut om rättelse sker innan byggnadsnämnden tagit upp frågan till överläggning vid ett sammanträde med nämnden. I de fall byggsanktionsavgift har beslutats men rättelse ändå inte sker ska nya byggsanktionsavgifter tas ut med dubbelt belopp till dess rättelse sker eller de sammanlagda byggsanktionsavgifterna uppgår till högst 50 prisbasbelopp. Byggsanktionsavgiften har på det sättet delvis samma funktion som ett rättelseföreläggande.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 54 §

Plan- och byggförordning (2011:338) 9 kap 1-2 §§

Om det inte är möjligt att ge lov i efterhand för en åtgärd som har påbörjats utan startbesked ska det som har utförts tas bort eller återställas. Byggnadsnämnden har då möjlighet att ingripa med både byggsanktionsavgift och rättelseföreläggande. Eftersom byggnadsnämnden ska ta ut byggsanktionsavgift vid överträdelser medan nämnden får besluta om rättelseföreläggande med vite eller annat verkställighetsmedel, finns det inget hinder mot att först påbörja ett ärende om byggsanktionsavgift och avvakta med rättelseföreläggande. Det kan exempelvis vara lämpligt om byggnadsnämnden har anledning att tro att rättelse kommer att ske. I ett ärende om byggsanktionsavgift måste byggnadsnämnden också vara lika tydlig med vad mottagaren behöver vidta för rättelse för att undvika att byggsanktionsavgift tas ut som i ett ärende om rättelseföreläggande.

Om byggnadsnämnden däremot inte har anledning att tro att rättelse kommer att ske kan det vara lämpligt att påbörja ett ärende om byggsanktionsavgift och ett ärende om rättelseföreläggande samtidigt. Detsamma gäller i de fall möjligheten till rättelseföreläggande riskerar att bli preskriberad eller om beslut om byggsanktionsavgift och beslut om rättelseföreläggande riktar sig mot olika personer. Ett rättelseföreläggande kan endast rikta sig mot ägaren av en fastighet eller ett byggnadsverk medan byggsanktionsavgift även kan tas ut av den som begick eller fått en fördel av en överträdelse i det fall det är någon annan än ägaren.

Ett beslut om rättelseföreläggande gäller också mot en ny ägare. Eftersom beslut om rättelseföreläggande ska skickas till inskrivningsmyndigheten och antecknas i fastighetsregistrets inskrivningsdel blir det på så sätt möjligt för den som avser att förvärva en fastighet att ta reda på om det finns något rättelseföreläggande mot ägaren.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 20 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 39-49 §§

Ett rättelseföreläggande kan förenas med vite. Det finns dock ett förbud mot dubbelbestraffning i plan- och bygglagen. Det motiveras av den grundläggande principen att den som begått en överträdelse inte ska bestraffas fler än en gång för en och samma sak. Förbudet mot dubbelbestraffning gäller under förutsättning att det är fråga om samma överträdelse. Frågan om vad som utgör samma överträdelse när det gäller byggsanktionsavgift och vite har belysts i ett avgörande från MÖD. I målet hade byggnadsnämnden först tagit ut byggsanktionsavgift för att ha påbörjat byggnadsarbeten utan startbesked. Samtidigt hade nämnden begärt utdömande av vite för att byggherren inte hade följt ett vitesföreläggande om att ta bort det som påbörjats. Enligt domstolen utgjorde detta två separata överträdelser och det fanns därmed inget hinder mot att döma ut vitet. (MÖD 2014-06-05 mål nr P 11322–13)

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 20 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 55 §

Om ett rättelseföreläggande inte följs kan byggnadsnämnden begära handräckning hos kronofogdemyndigheten. Byggnadsnämnden har också en möjlighet att förena ett rättelseföreläggande med beslut om att rättelse ska ske på den försumliges bekostnad. På dessa sätt kan byggnadsnämnden säkerställa att rättelse sker även i de fall som ägaren inte självmant vidtar en rättelse.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 27 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 39 §

Som nämnts tidigare får byggnadsnämnden meddela ett rättelseföreläggande. Det innebär att nämnden har ett visst handlingsutrymme. Utrymmet för att underlåta att förelägga om rättelse med hänsyn till ett enskilt intresse anses dock vara mycket begränsat när bygglov inte kan beviljas i efterhand för en åtgärd. Detta eftersom det får anses vara av stort allmänt intresse att åtgärder inte vidtas i strid mot lag eller gällande detaljplan. Det är därför av vikt att en åtgärd som efter en rättslig prövning har bedömts strida mot gällande regler blir undanröjd eller på annat sätt rättad. (MÖD 2014-01-20 mål nr P 4737-13)

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 20 §

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 1 §

Kommunikation och möjlighet till rättelse före beslut

Ingripanden bör föregås av kommunikation med den som ingripandet ska riktas mot. Ägaren bör få information om det förslag till beslut som finns, det vill säga vilka ingripanden och sanktionsavgifter som kan bli aktuella, samt att det går att undgå ingripande genom att rätta. Rättelse måste i så fall ske innan frågan om sanktion eller föreläggande tagits upp till överläggning vid ett sammanträde med byggnadsnämnden. En informationsskrivelse bör skickas med rekommenderat brev eller delges via delgivningsman för att byggnadsnämnden ska vara säker på att ägaren har mottagit den. Det är viktigt att ägaren ges skälig tid att göra rättelse. Vad som är skälig tid varierar med hänsyn till omfattningen och komplexiteten av det som ska rättas. När det gäller byggsanktionsavgift ska den som anspråket riktas mot alltid ska ges tillfälle att yttra sig innan byggnadsnämnden fattar sitt beslut och att det måste ske inom fem år från det olovliga byggandet.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 54 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 58 §

Beslut om ingripande och påföljd

Innan byggnadsnämnden beslutar om byggsanktionsavgift eller föreläggande bör nämnden kontrollera om rättelse har gjorts. Har rättelse gjorts ska byggnadsnämnden avsluta tillsynsärendet med ett formellt beslut.

Om rättelse inte skett ska byggnadsnämnden besluta om ingripande och byggsanktionsavgift. Beslutanderätten får inte delegeras om ett föreläggande förenas med vite eller upplysning om att åtgärden kan komma att utföras på byggherrens bekostnad. Detta innebär att en enskild tjänsteman inte får fatta ett sådant beslut, utan det måste tas av byggnadsnämnden. Detsamma gäller befogenhet att besluta om att ta ut byggsanktionsavgift.

Plan- och bygglag (2010:900) 12 kap 6 §

Om ärendet inte ska beslutas av en enskild tjänsteman förbereds beslutsunderlag inför sammanträde i byggnadsnämnden. Byggnadsnämnden bör redan i sitt beslut om byggsanktionsavgift informera ägaren om att en ny byggsanktionsavgift kan komma att tas ut med dubbla beloppet om rättelse inte vidtas senast vid en viss angiven tidpunkt. Tiden ska bestämmas så att ägaren får skälig tid att vidta rättelse.

Läs mer om byggsanktioner under rubriken Byggsanktionsavgifter.

Byggnadsnämnden kan besluta om lovföreläggande. I föreläggandet bör byggnadsnämnden informera om att nämnden på ägarens bekostnad kan låta upprätta de ritningar och beskrivningar samt vidta de åtgärder i övrigt som är nödvändiga för att pröva frågan om lov.

Läs mer om lovföreläggande och verkställighetsmedel under rubrikerna Lovföreläggande och Verkställighetsmedel.

Om lov inte kan ges i efterhand för det olovligt uppförda eller om rättelse inte sker trots att byggnadsnämnden beslutat om maximal byggsanktionsavgift, det vill säga 50 prisbasbelopp, ska byggnadsnämnden normalt sett meddela ett rättelseföreläggande om återställande av det olovligt byggda. Ett sådant rättelseföreläggande bör med hänsyn till att ägarens ovilja att rätta, förenas med en upplysning om åtgärden kan komma att genomföras på ägarens bekostnad. Följs inte rättelseföreläggandet kan byggnadsnämnden ansöka om handräckning hos kronofogdemyndigheten.

Läs mer om rättelseföreläggande och handräckning under rubrikerna Rättelseföreläggande  och Handräckning.

Plan- och byggförordning (2011:338) 9 kap 2 §

Beslut om byggsanktionsavgift och rättelseföreläggande med vite ska alltid delges alla parter i ärendet och rättelseföreläggande ska skickas till inskrivningsmyndigheten.

Läs mer om detta under rubriken Vite.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 40-44 §§

Lag (1985:206) om viten 2 §

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej