Beräkning och mätning av bullervärden

När bullerexponeringen ska utredas bör etablerade akustiska beräknings- och mätmetoder användas, och beräkningar bör göras för både den exponerade som den skyddade sidan. När flera olika industriverksamheter förekommer, bör dessa verksamheter hanteras både som en sammanhållen bullerkälla, och redovisas var för sig.

Redovisning i detaljplan

I detaljplaneläggningen ska planbeskrivningen innehålla en redovisning av beräknade värden för omgivningsbuller om det inte kan anses obehövligt med hänsyn till bullersituationen. Redovisningen ska gälla beräknade värden för den totala bullerexponeringen vid bostadsbyggnadens fasad och vid en uteplats i anslutning till byggnaden. I de fall som ett bygglov gäller nybyggnad eller tillbyggnad av en bostad utanför detaljplanelagt område, ska bygglovet innehålla beräknade värden för den totala bullerexponeringen. På samma sätt som i detaljplanens plan­beskrivning ska bullerberäkningar göras vid fasad och på en uteplats om sådan finns.

Den exakta beräkningspunkten vid fasader eller uteplats får bestämmas i det enskilda fallet utifrån vad som kan anses lämpligt med hänsyn till förhållandena. Det kan vara fråga om att redovisa beräknade värden från en bullerkälla, men det kan ofta förekomma att en bostad utsätts för buller från flera olika källor samtidigt. Av många skäl, i synnerhet om buller­situationen är komplicerad och det finns flera bullerkällor, bör den totala bullerexponeringen beräknas för bostadsbyggnaden. Det ska betonas att bullerberäkningen görs med hänsyn till omgivningsbuller. Allt omgiv­ningsbuller som följer av plan- och bygglagens definition ska därför beaktas.

Vid samtidig exponering för flera olika bullerkällor riskerar störningsupplevelsen att öka, till exempel då buller från både trafik- och industriverksamhet förekommer samtidigt. Det beror på att bullret då kan ha olika karaktär, såsom olika dominerande frekvenser eller både kontinuerligt och momentant ljud. Det saknas accepterade metoder för addering av buller från olika källor.

Vid planering av bostäder i närheten av industriområden eller när flera olika industriverksamheter förekommer, bör dessa verksamheter hanteras som en sammanhållen verksamhet/bullerkälla, men även redovisas var för sig när bullerexponeringen beskrivs.

Beräkning av buller bör ske på såväl den exponerade som den skyddade sidan. Vilken som är den exponerade sidan kan ibland verka självklart, men kan i andra fall kräva beräkningar. Dessutom kan olika slags buller förekomma på olika sidor av byggnaden, vilket då behöver beskrivas. I denna vägledning ingår bullervärden för både den exponerade och den ljuddämpade sidan gentemot industribuller. Om bullerexponeringen överskrider de angivna värdena förutsätter vägledningen att bostadsbyggnaden har tillgång till en ljuddämpad sida som en kompensations­åtgärd. Den sidan ska också tillgodose angivna värden i denna vägledning för att kunna anses vara en ljuddämpad sida.

Kravet att redovisa bullervärden gäller endast den del av ett planområde som medger uppförande av bostadsbyggnader och om bostäderna berörs av omgivningsbuller. När ljudnivån varierar över dagen, vilket är mycket vanligt för många verksamheter, behöver även ljudnivån för den mest bullrande timmen anges. Både ekvivalent och maximal ljudnivå bör normalt redovisas.

En redovisning av lågfrekvent ljud bör också göras om det inte är uppen­bart obehövligt. Det kan vara lämpligt med en sådan redovisning även om det lågfrekventa ljudet inte är dominerande.

Beräknings- och mätmetoder

I utredningar avseende industribuller bör etablerade akustiska beräknings- och mätmetoder användas. I en beräkningsmetod ingår modeller att be­skriva källan och metoder att beskriva ljudutbredningen. Modellen av källan innehåller information om ljudkällans geometri, placering, direktivet med mera, samt källstyrka uppdelad på oktavband eller tredjedels oktavband. För översiktliga beräkningar kan A-vägd källstyrka användas. Metoden som beskriver ljudutbredningen innehåller det som händer mellan källan och mottagaren, till exempel avståndsdämpning, mark­effekter, skärmning, diffraktion, meteorologi och atmosfärsbeskrivningar.

De etablerade metoder som används i Sverige i dag är:

• Environmental noise from industrial plants. General prediction method (DAL 32)
• SIS. Akustik - Dämpning av ljud under utbredning utomhus - Del 2: Beräkningsmetod ISO 9613–2:1996
• Nord2000

När det gäller mätning av industribuller används normalt:

• Metod för immissionsmätning av externt industribuller. Meddelande 6/1984, Naturvårdsverket.

Metoden finns även i uppdaterad version i Naturvårdsverkets rapport 5417, dock endast som remissversion.

För mätning av ljudnivå inomhus hänvisar BBR till SS-EN ISO 16032:2004.

Folkhälsomyndigheten har gett ut vägledning för mätning av ljudnivå inomhus:

• SP Rapport 2015:02, Vägledning för mätning av ljudnivå i rum med stöd av SS-EN ISO 10052/16032.

Ta del av dessa metoder under rubriken ”På andra webbplatser” i Relaterad information”.

Verksamhetens utvecklingsmöjligheter

Bullerexponering från industriell verksamhet förändras ofta över tid. De planeringsförutsättningar som rådde för en given ljudmiljö i samband med lokaliseringsprövning av bostäder eller av företag kan på sikt rubbas i väsentliga avseenden.

Orsaken till detta kan bestå av såväl förändringar inom varuslag eller tillverkningsteknik, ny-, till- eller ombyggnad eller rivningar inom verksamhetsområdet, ökad produktion eller externa störningar som till exempel konsekvenser av trafikreglering.

Förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnad kräver uttryckligen att hänsyn tas till framtida trafik som har betydelse för bullersituationen. Motsvarande hänsyn behöver också göras för övrigt omgivningsbuller som inte är författningsreglerat utifrån den lagstadgade olägenhetsbedömningen.

De värden som redovisas ska beräknas med utgångspunkt från både befintliga bullerförhållanden och en bedömning av den framtida situationen. Det kan därför finnas anledning att göra en framåtblick som sträcker sig längre än detaljplanens genomförandetid.

För industribuller bör därför förändringar i verksamhetsvolymer och produktionssätt samt företagets utvecklingsmöjligheter så långt möjligt tas med i bedömningen.

Att göra prognoser över framtida bullerexponering från industriell verksamhet kan vara både svårt och osäkert. Boverket har i samband med vägledning kring trafikbuller betonat att en tidshorisont som motsvarar detaljplanens genomförandetid, dock högst 15 år, kan vara en utgångs­punkt för prognosen. Vid hamnar, flygplatser och större industri­anlägg­ningar kan finnas anledning att tillämpa en betydligt längre tidshorisont. För miljöfarlig industriell verksamhet kan ytterligare underlag för bedöm­ningen finnas att hämta i det aktuella miljötillståndet. Hänsyn till fram­tida bullerexponering bör i detta fall utgå från de högsta immissions­värdena vid en mottagarpunkt som verksamheten har rätt till, inte de faktiska ljudnivåer som kan vara lägre vid aktuellt tillfälle. Kontinuerlig dialog mellan företrädare för kommunen och dess näringsidkare är dessutom en god indikator på företagens utveckling, inte minst expansionsplaner som kan påverka olägenhetsbedömningen för omgivningen.