Balans på bostadsmarknaden för studenter i många kommuner

I 2026 års bostadsmarknadsenkät anger flest av de svarande kommunerna, vare sig de är högskolekommuner eller inte, att det råder balans på bostadsmarknaden för studenter. Tidigare har huvuddelen av högskolekommunerna uppgett underskott, men årets resultat visar en fortsatt minskning av antalet högskolekommuner som anger underskott. Samtidigt har antalet högskolekommuner som bedömer balans fördubblats.

Balans på bostadsmarknaden för studenter i nästan hälften av landets kommuner

Studenter finns runt om i hela landet och bostadsmarknadsenkätens frågor om studenter besvaras av såväl kommuner där det finns en större högskola som mindre landsbygdskommuner. Det är exempelvis vanligt förekommande att man inte bor i samma kommun som sin studieort utan pendlar dit eller studerar på distans. Det är dock bra att ha i åtanke att antalet studenter är ojämnt fördelat, med en mycket högre koncentration i eller nära de kommuner där det finns större universitet eller högskolor.

Det är i år 116 av landets kommuner som har gett en bedömning på frågan ”Hur bedömer ni läget för studenter på bostadsmarknaden i kommunen?”. Övriga kommuner har antingen inte svarat eller angivit att det inte är en aktuell fråga i deras kommun, varav de flesta är mindre kommuner med färre än 25 000 invånare. Det är cirka 30 fler kommuner jämfört med föregående år som inte finner frågan aktuell. 

Nästan hälften av de 116 kommuner som har gett en bedömning anger balans och en tredjedel som anger underskott. Kommunernas procentuella fördelning över svarsalternativen är fortsatt snarlikt hur kommunerna svarade för ett respektive två år sedan.

Alla kommuners svar på läget för studenter 2025 och 2026, antal per svarsalternativ. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2025–2026. Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Bland de 79 kommuner som har svarat balans, överskott eller underskott, men som inte klassas som högskolekommuner, återfinns många kommuner som har en närhet till större städer och/eller högskoleorter. Flest kommuner (37) bedömer att det råder balans på bostadsmarknaden för studenter. Vidare är det 31 kommuner som bedömer underskott och 11 kommuner som bedömer överskott.

Dubbelt så många högskolekommuner bedömer att det råder balans

De senaste årens trend har varit att huvudparten av högskolekommunerna uppger underskott för studenter, även om antalet har minskat över tid. Enligt bedömningarna i årets enkät råder det underskott i strax över en tredjedel av högskolekommunerna. Detta är fortfarande en betydande andel och innefattar flera kommuner med stora högskolor eller universitet och därmed ett stort antal studenter. Men till skillnad från tidigare år är underskott inte längre den vanligaste bedömningen bland högskolekommunerna. I stället bedömer flest kommuner, 17 av 38, att det råder balans för studenter, vilket är en fördubbling jämfört med förra året.

Läget på bostadsmarknaden i de 38 högskolekommunerna, antal svar per svarsalternativ. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017–2026, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Ökningen av högskolekommuner som bedömer balans sammanfaller med att färre bedömer överskott. Under de senaste två åren har det varit betydligt fler kommuner än tidigare som bedömt överskott. Några kommuner nämnde i sina fritextssvar att det har blivit vanligare med distansstudier sedan pandemin, vilket kan ha varit en bidragande faktor till ökningen. I årets enkät kvarstår dock inte det höga antalet bedömningar om överskott. I stället är det åtta kommuner som bedömer överskott vilket är ungefär samma nivå som före 2024. 

Underskott beror bland annat på ett generellt underskott på bostäder

I enkäten har de kommuner som angivit att det råder underskott på bostadsmarknaden för studenter även möjlighet att ange orsaker för underskottet. Likt förra året är den mest valda orsaken att det råder ett generellt underskott på bostäder, vilket identifieras av 27 av 43 kommuner. Ungefär lika många kommuner anger att lediga bostäder är för dyra för studenter (24) och/eller att det råder brist på bostäder som är särskilt avsedda för studenter (23). Diagrammet visar hur högskolekommunerna och de övriga kommunerna fördelar sig över svarsalternativen. 

Vad beror underskottet för studenter på? Kommunernas svar i procent. Det är möjligt att ange flera svarsalternativ. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2026, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Det finns särskilda studentbostäder i nästan 70 kommuner

I årets bostadsmarknadsenkät är det 69 kommuner som har svarat ja på frågan om det finns särskilda studentbostäder i kommunen, vilket är något färre än förra året. Högskolekommuner utgör strax över hälften av kommunerna som anger att de har studentbostäder. 

Gällande hur många av studentbostäderna som finns lediga för studenter så ser det olika ut beroende på tid på året. Flera kommuner nämner i fritextssvar att de har stor efterfrågan på studentbostäder vid terminsstart, framför allt inför höstterminen, och att efterfrågan är betydligt mindre under våren och sommaren. Strax över hälften av de nästan 70 kommuner som har särskilda studentbostäder anger att många av dem är lediga under hela eller delar av året, vilket är en något mindre andel än förra året. 

Av de 21 kommuner som anger att det finns många studentbostäder lediga under hela året är två tredjedelar högskolekommuner, varav ungefär hälften samtidigt också uppger att det råder överskott på bostadsmarknaden för studenter. 

Ungefär 3 300 studentbostäder förväntas påbörjas under 2026 och 2027

Antalet studentbostäder som förväntas påbörjas under de kommande två åren är ungefär lika många som föregående år, men de är fördelade över fler kommuner än tidigare. Det är i år 20 kommuner som anger att de förväntar sig att det kommer påbörjas studentbostäder, jämfört med 13 förra året. Kommunerna bedömer totalt att ungefär 3 300 lägenheter påbörjas under de kommande två åren (1 800 under 2026 och 1 500 under 2027). 

SCB, som inhämtar uppgifter från lägenhetsregistret, anger att det totalt fanns cirka 116 000 studentbostäder i landet år 2024. Tidigare har frågan om hur många särskilda studentbostäder det finns i kommunen ställts i bostadsmarknadsenkäten, men sedan förra året har den frågan utgått. I SCB:s statistikdatabas kan du ta del av statistik om studentbostäder. 

Antal lägenheter i specialbostäder efter region, typ av specialbostad och bostadsarea. År 2013 - 2025. (på SCB:s webbplats)

Flest studentbostäder förväntas tillkomma i Storgöteborg och Storstockholm

Storgöteborg och Storstockholm står tillsammans för över två tredjedelar av studentbostäderna som förväntas påbörjas under 2025 – 2026, vilket är en större andel än tidigare år. Förra året stod de för ungefär hälften av det förväntade påbörjandet. Likt de två senaste åren förväntas flest studentbostäder påbörjas i Göteborgs stad. Efter Storgöteborg och Storstockholm förväntas flest bostäder påbörjas i de större högskolekommunerna (knappt 20 procent).

Jämfört med förra året är det ett större antal bostäder som förväntas påbörjas i mindre kommuner med färre än 25 000 invånare. Denna skillnad drivs främst av att två kommuner (Skara och Kiruna) tillsammans förväntar sig att det påbörjas strax över 120 studentbostäder under 2025.  

Antal studentbostäder som förväntas påbörjas under 2026 och 2027, per kommungrupp. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2026, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket