Överklagande av bygglovsbefriade åtgärder

Vissa bygglovsbefriade åtgärder kräver anmälan till byggnadsnämnden och ett startbesked för att få börja byggas. Ett beslut om startbesked för sådana åtgärder kan alltid överklagas av den som gjort anmälan och i vissa fall även av grannar. Bygglovsbefriade åtgärder som inte kräver en anmälan kan inte överklagas.

Vissa bygglovsbefriade åtgärder kräver en anmälan till byggnadsnämnden för att få byggas. För sådana åtgärder krävs det även ett startbesked innan åtgärden får påbörjas. Om någon som har gjort en anmälan om en åtgärd till byggnadsnämnden nekas startbesked kan denne överklaga det beslutet. I vissa fall kan även grannar överklaga ett startbesked för en bygglovsbefriad åtgärd. (MÖD 2017-12-01 mål nr P 1646-17, MÖD 2016-02-23 mål nr P 1948-15 och MÖD 2018-03-26 mål nr P 12189–17)

Plan- och bygglag (2010:900) 13 kap 15 §

De bygglovsbefriade åtgärder som inte kräver en anmälan eller ett startbesked för att få byggas kan inte överklagas. Det beror på att det inte finns något beslut från byggnadsnämnden att överklaga. I stället får en tillsynsanmälan göras till byggnadsnämnden. Byggnadsnämnden ska då inleda ett tillsynsärende för att utreda om åtgärden strider mot PBL, PBF, BBR eller EKS. Byggnadsnämnden kan exempelvis behöva göra en bedömning om åtgärden innebär en betydande olägenhet eller om den placerats på ett sätt som är trafikfarligt. Byggnadsnämnden ska ta ett beslut i tillsynsärendet där det avgörs om den strider eller inte strider mot någon bestämmelse i plan- och bygglagstiftningen. Detta beslut kan överklagas. (jfr prop. 2013/14:127 sid. 58-60 och HFD 2011 not. 93)

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5 §

Här kan du läsa mer om tillsyn av bygglovsbefriade åtgärder.

Överklagan av beslut om startbesked

I plan- och bygglagen, PBL, framgår det att ett beslut om startbesked endast får överklagas av sökanden eller anmälaren i ärendet. Det innebär att grannar och andra som berörs av åtgärden inte har rätt att överklaga ett startbesked för bygglovsbefriade åtgärder enligt lagtexten. Enligt förarbetena till PBL har grannar eller närboende i stället en möjlighet att initiera ett tillsynsärende. Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, har dock i flera avgöranden kommit fram till att detta inte gäller och att grannar i vissa fall har rätt att överklaga. (jfr prop. 2013/14:127 sid. 58-60, MÖD 2016-02-23 mål nr P 1948-15, MÖD 2017-12-01 mål nr P 1646-17, och MÖD 2018-03-26 mål nr P 12189–17)

Plan- och bygglag (2010:900) 13 kap 15 §

MÖD har dock i flera avgöranden kommit fram till att ett startbesked är ett gynnande förvaltningsbeslut som vinner negativ rättskraft. Det innebär att beslutet inte kan ändras till beslutsmottagarens nackdel om det inte grundar sig på vilseledande uppgifter. Enligt domstolen kan en tillsynsmyndighet därför i ett tillsynsärende gällande en bygglovsbefriad åtgärd som har fått startbesked i regel endast ingripa med tillsynsåtgärder om byggnaden inte överensstämmer med det som framgår av anmälan om åtgärden. Det innebär att om åtgärden har utförts enligt det underlag som lämnats vid anmälan och det startbesked som har getts så kan grannar och andra närboende inte få åtgärden prövad genom tillsyn. (MÖD 2016-02-23 mål nr P 1948-15, MÖD 2017-12-01 mål nr P 1646-17 och MÖD 2018-03-26 mål nr P 12189–17)

Eftersom grannar och andra närboende inte heller kan överklaga ett startbesked strider detta mot rätten till domstolsprövning enligt Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Europakonventionen. Europakonventionen gäller som lag i Sverige. En lag eller annan föreskrift får inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden enligt Europakonventionen. MÖD har därför i flera domar konstaterat att grannar har haft rätt att klaga på ett startbesked för exempelvis ett attefallshus trots att det inte står i PBL att de får det. (MÖD 2016-02-23 mål nr P 1948-15, MÖD 2017-12-01 mål nr P 1646-17 och MÖD 2018-03-26 mål nr P 12189–17)

Avgörande för om grannar eller närboende har rätt att överklaga ett startbesked är enligt domstolen i vilken utsträckning som ett överklagande rör klagandens civila rättigheter enligt nationell rätt. Rätten till skydd mot egendom är enligt Europakonventionen en sådan civil rättighet. Krav på lokalisering, placering och utformning som bedöms i startbesked när det gäller till exempel attefallshus, kan enligt domstolen under vissa förutsättningar anses röra en grannes civila rättigheter. Det kan exempelvis vara om klaganden drabbas av en störning, värdeminskning eller annan olägenhet på grund av de åtgärder som startbeskedet avser. Innehavare av egendom har i PBL skydd mot olägenheter. MÖD har därför i två fall åsidosatt PBL:s bestämmelser om att grannar inte får överklaga ett startbesked och istället låtit grannar överklaga i de enskilda fallen. I ett av fallen konstaterade MÖD istället att grannen inte hade rätt att överklaga då åtgärden inte berörde grannens civila rättigheter enligt Europakonventionen. (MÖD 2016-02-23 mål nr P 1948-15, MÖD 2017-12-01 mål nr P 1646-17 och MÖD 2018-03-26 mål nr P 12189–17)

Detta innebär att det är en bedömning i varje enskilt fall om en granne har rätt att överklaga. Om någon överklagar ett startbesked ska byggnadsnämnden hantera det på samma sätt som ett överklagande av exempelvis beslut om förhandsbesked eller lov. Byggnadsnämnden ska göra en rättidsprövning och skicka överklagandet vidare till länsstyrelsen. Byggnadsnämnden ska inte ta ställning till om den som överklagar har rätt att överklaga, det gör länsstyrelsen.

Du kan läsa mer om Byggnadsnämndens hantering av överklagande här.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej