Den internationella forskningen har kommit längre

Den internationella forskningsöversikten visar att det finns starka samband mellan hur stadsmiljön är utformad och trygghet, främst från forskning utförd i Nordamerika och i Västeuropa.

Sammanställning och analys av internationell forskningslitteratur visar att ett flertal europeiska länder har utvecklat olika system av omgivningsinriktade metoder i syfte att hindra eller minska brottslighet, eller i syfte att minska otryggheten. Mest känd av metoderna är CPTED – Crime Prevention Through Environment Design (brottsprevention genom områdesdesign), vilket förenklat betyder att en fysisk miljö görs säkrare genom en designåtgärd som är ämnad att förhindra brott och främja trygghet.

CPTED nämns i ett flertal studier hämtade från länder från ett flertal världsdelar. De flesta av studierna innehåller ett eller flera belägg för att en planerings-/designinsats kan minska brottsligheten i vissa områden och öka tryggheten.

Exempel på effekter av olika åtgärder och tekniska lösningar

  • Effekt av belysningsåtgärder: den samlade forskningen tyder på att gatubelysning kan vara en verksam åtgärd för att öka tryggheten. Studierna visar att belysningsåtgärder ökar tryggheten, men att dessa inte är effektiva åtgärder för att minska brottsligeten.
  • Effekt av insatser i grönområden: De samband som med säkerhet går att fastställa är att mörka miljöer och gömställen ökar rädslan för brott. Låga buskar och belysning ökar känslan av trygghet. Få studier har med säkerhet kunnat slå fast att park- och grönområden har någon effekt på brottslighet och våld.
  • Effekt av kameraövervakning (CCTV):  Kameraövervakning kan bidra till färre brott och ökad trygghet, om kameraövervakningen används med stor lyhördhet för integritetsaspekter och avgränsas till specifika brottsproblem. Kameraövervakning kan minska antalet brott i bostadsområden och på parkeringsplatser, men inte i stadscentra. System där kamerorna aktivt övervakas av exempelvis polisen är bättre än passiva, men fungerar dåligt som ”fristående” brottsförebyggande åtgärd.
  • Effekt av grannsamverkan: studier i andra länder visar att grannsamverkan har stor potential att förebygga brott och öka tryggheten. Allra bäst motverkas brottslighet när grannsamverkan sker i samarbete med polisen eller andra aktörer såsom markägare, frivilligorganisationer och kommunen.  
  • Effekt av territorialitet: Studier visar att när individer inom ett område känner en geografisk tillhörighet, känner de också ett ansvar för platsen. Denna relation mellan den fysiska omgivningen och människorna som vistas där – kallas för territorialitet. Territorialitet har med rumslig kontroll att göra och internationell forskningen visar att det finns ett samband mellan hög territorialitet och låg utsatthet för brott.
  • Effekt av underhåll och förvaltning: Bra skötta miljöer bidrar till människors trygghetskänsla, medan dåligt underhållna miljöer påverkar människors uppfattning av säkerhet och risk för att bli utsatt för brott. Det finns studier som visar att rivningar av befintliga, dåligt underhållna, byggnader, renovering eller nybyggnation, kan minska våldsbrottsligheten. Däremot finns det inga ”bevis” för att underhåll av byggander eller renovering etcetera av bostads- eller andra stadsområden minskar egendomsbrotten.
  • Effekt av Business Improvement District (BID): BID är en modell för urban förnyelse i blandade markanvändningsområden. Forskningen är tvetydig, men mycket tyder på att BID kan bidra till att minska brottsfrekvens, vandalisering och störande beteenden.
  • Effekt av intersektionalitet: Intersektionalitet förklarar hur etnicitet, socialekonomisk status, genus, funktionshinder och liknande sociala markörer sammanfaller och hur detta påverkar risken för att bli utsatt för brott eller den upplevda tryggheten. Genom att gå bortom ett endimensionellt trygghetsperspektiv har forskningen kunnat visa att sociala markörer har stor betydelse när det gäller risk för att bli utsatt för brott och att de har betydelse för hur trygghet eller otrygghet upplevs. Därför måste intersektionalitet vägas in när brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder ska implementeras i samhällsbyggnadsprocessens olika skeden.
Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej