På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Bygg- och fastighetssektorns uppkomna mängder  av avfall

Bild som beskriver avfallens andel av utsläppen.
Illustration: Boverket

Inom byggsektorn uppkom det i Sverige under 2016 totalt cirka 9,8 miljoner ton primärt bygg- och rivningsavfall varav knappt 0,4 miljoner ton farligt avfall. Det motsvarar 31 procent av allt genererat avfall i Sverige och 16 procent av allt farligt avfall sedan den stora mängden gruvavfall räknats bort. Primärt avfall är det som uppstår direkt av produktion och konsumtion. Det uppstår byggavfall även i andra branscher, deras bidrag är dock små jämfört med byggsektorn självt. 

Mängden återvunnet byggmaterial innehåller dock både byggsektorns egna avfall samt de övriga branschernas mineralavfall från bygg och rivning. Det finns idag ingen möjlighet att identifiera vilken hantering avfallet får för en särskild bransch, endast materialet går att identifiera. Cirka 50 procent av avfall som har identifierats som bygg- och rivningsmaterial återvanns 2016. Stora flöden av bygg- och rivningsavfall ingår dock inte i avfallsstatistiken, där återvinningen uppskattas vara mycket hög. Naturvårdsverket gör bedömningen att det inte går att bekräfta att etappmålet om 70 procent återvinning av bygg- och rivningsavfall faktiskt uppnåtts, mot bakgrund av bland annat osäkerheten kring ovan nämnda flöden av bygg- och rivningsavfall.

Om Sverige ska nå de nationella miljökvalitetsmålen "God bebyggd miljö" och "Giftfri miljö" måste bygg- och rivningsavfallets mängd och farlighet minska samt hanteringen säkras. I första hand ansvarar byggherren för hanteringen av avfall från byggande och rivning, men även Boverket arbetar för att minska mängderna och minska farligheten i det rivningsavfall som uppstår. Det gör vi bland annat genom att vägleda om Plan- och bygglagens krav om rivningsavfall. Plan- och bygglagens bestämmelser om tillsyn och kontroll vid rivningsåtgärder syftar till ett lämpligt omhändertagande av farligt avfall samt till att ge förutsättningar för återanvändning och återvinning av rivningsavfall. I december 2018 genomförde Boverket i samverkan med Naturvårdsverket och Sveriges Byggindustrier ett webbseminarium med syftet att ge en ökad kunskap om roller och ansvar för en hållbar avfallshantering i alla led. Du kan se webbseminariet i efterhand, se mer under Relaterad information.

Total mängd uppkommet avfall från byggverksamhet

Bild som visar uppkommen total mängd avfall från byggverksamhet 2012 och 2014
Källa: Statistikdatabasen, Statistiska Centralbyråns webb. Statistikansvarig myndighet är Naturvårdsverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket/Naturvårdsverket

Totalt uppkom år 2016 cirka 9,8 miljoner ton avfall från byggsektorn. Det icke-farliga avfallet uppgick till cirka 9,4 miljoner ton,och bestod främst av jordmassor, mineralavfall, muddermassor, träavfall och olika metallavfall. Det farliga avfallet uppgick till knappt 0,4 ton och bestod huvudsakligen av förorenade jordmassor samt mineralavfall som förorenad betong och asfalt.

Mellan 2014 och 2016 ökade den totala mängden avfall från byggsektorn med 0,9 miljoner ton. Siffrorna är dock osäkra eftersom exempelvis impregnerat trä från återvinningscentraler samt jord- och stenmassor som återanvänds på anläggningsplatsen inte ingår i de redovisade mängderna. En del av ökningen går att hänvisa till att en del mängder fångas upp bättre genom den utökade rapporteringen av bygg- och rivningsavfall som startade 2015. Man kan se att det 2016 jämfört med 2014 uppkom mer mineralavfall, mer träavfall och något mer muddermassor, medan jordmassor, och metallavfall minskade något.

Den totala mängden bygg- och rivningsavfall har inte kvantifierats utifrån ett livscykelperspektiv som Boverkets övriga miljöindikatorer. Det beror dels på att detaljeringsgraden i avfallsstatistiken inte är tillräcklig, samt att en metod saknas för att beräkna den avfallsgenerering som sker utomlands från produktion av importerade produkter. Även avfall från anläggning av vägar och järnvägar ingår då det inte varit möjligt att särredovisa detta.

Andel återvunnet icke-farligt avfall av bygg- och rivningsmaterial

Återvinningsgraden för icke-farligt byggnads- och rivningsavfall beräknades för åren 2012, 2014 och 2016 genomgående till cirka 50 %. Dataunderlaget är dock ganska osäkert. Stora flöden av bygg- och rivningsavfall finns av olika skäl inte med, det gäller inte minst flöden där återvinningen uppskattas vara mycket hög. I dessa ingår bland annat krossad betong och annat avfall som asfalt som tas om hand av mindre behandlingsanläggningar. Att mängden träavfall ökade tydligt 2016 bidrar inte heller till återvinningsmålet eftersom det i Sverige framförallt energiåtervinns i stor omfattning.

Inom det nationella miljömålssystemet finns 24 etappmål som ska underlätta möjligheterna att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Ett av etappmålen heter Ökad resurshushållning i byggsektorn och innebär följande:

"Insatser ska vidtas så att förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall är minst 70 viktprocent senast år 2020."

Naturvårdsverket bedömer att Sverige inte når upp till målet på minst 70 procent återvinning av bygg- och rivningsavfall. En förutsättning för att nå etappmålet är att avfallsflöden som i dag av olika skäl inte rapporteras in som återvunna tillgodoräknas vid uppföljningen av målet. Kvalitén på den statistik som behövs för måluppföljning behöver förbättras och påverkar för närvarande negativt på hur etappmålet uppfylls.

Naturvårdsverket arbetar aktivt för att utöka kvaliteten i statistiken för bygg- och rivningsavfall. År 2013 beslutade myndigheten bland annat att utöka rapporteringen i Svenska Miljörapporteringsportalen (SMP) för A- och B-tillståndspliktiga anläggningar som tar emot bygg- och rivningsavfall. Resultatet av denna utökade datainsamling påverkade för första gången rapporteringen av data från referensår 2016 vilket påverkar jämförbarheten med åren dessförinnan. Naturvårdsverket har inom ramen för ett regeringsuppdrag för förbättrad avfallsstatistik och spårbarhet för farligt avfall föreslagit att den som bedriver en yrkesmässig verksamhet där farligt avfall uppkommer ska för varje typ av farligt avfall föra anteckningar och rapportera till ett avfallsregister. Den som yrkesmässigt behandlar avfall ska för varje typ av avfall föra anteckningar och rapportera till avfallsregistret.

 

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej