På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Bygg- och fastighetssektorns uppkomna mängder  av avfall

Granskad:
Bild som beskriver avfallens andel av utsläppen.
Illustration: Boverket

Inom byggsektorn uppkom det i Sverige under 2018 totalt cirka 12,4 miljoner ton primärt bygg­ och rivningsavfall varav drygt 0,6 miljoner ton farligt avfall. Det motsvarar 35 procent av allt genererat avfall i Sverige och 22 procent av allt farligt avfall sedan den stora mängden gruvavfall räknats bort. Primärt avfall är det som uppstår direkt av produktion och konsumtion. Det uppstår byggavfall även i andra branscher, deras bidrag är dock små jämfört med byggsektorn självt.

Mängden återvunnet byggmaterial innehåller dock både byggsektorns egna avfall samt de övriga branschernas mineralavfall från bygg och rivning. Det finns idag ingen möjlighet att identifiera vilken hantering avfallet får för en särskild bransch, endast materialet går att identifiera. Cirka 52 procent av avfall som har identifierats som bygg­ och rivningsmaterial återvanns 2018. Stora flöden av bygg­ och rivningsavfall ingår dock inte i avfallsstatistiken, där återvinningen uppskattas vara mycket hög.

Om Sverige ska nå de nationella miljökvalitetsmålen "God bebyggd miljö" och "Giftfri miljö" måste bygg­ och rivningsavfallets mängd och farlighet minska samt hanteringen säkras. I första hand ansvarar byggherren för hanteringen av avfall från byggande och rivning, men även Boverket arbetar för att minska mängderna och minska farligheten i det rivningsavfall som uppstår. Det gör vi bland annat genom att vägleda om Plan­ och bygglagens krav om rivningsavfall. Plan­ och bygglagens bestämmelser om tillsyn och kontroll vid rivningsåtgärder syftar till ett lämpligt omhändertagande av farligt avfall samt till att ge förutsättningar för återanvändning och återvinning av rivningsavfall. Den 1 augusti 2020 ändrades reglerna i plan- och bygglagen om avfall, bland annat på så sätt att kontrollplanen numera ska omfatta inte bara rivningsavfall utan även avfall från andra slags byggåtgärder (till exempel nybyggnad), liksom byggprodukter som kan återanvändas.

Ändringarna gjordes till följd av revideringar i EU:s avfallsdirektiv i juli 2018.

Total mängd uppkommet avfall från byggverksamhet

Bild som visar uppkommen total mängd avfall från byggverksamhet 2012 och 2014
Källa: Statistikdatabasen, Statistiska Centralbyråns webb. Statistikansvarig myndighet är Naturvårdsverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket/Naturvårdsverket

Totalt uppkom år 2018 cirka 12,4 miljoner ton avfall från byggsektorn. Det icke­farliga avfallet uppgick till cirka 11,7 miljoner ton, och bestod främst av jordmassor, mineralavfall, muddermassor, träavfall och olika metallavfall. Det farliga avfallet uppgick till drygt 0,6 miljoner ton och bestod huvudsakligen av förorenade jordmassor samt mineralavfall som förorenad betong och asfalt.

Mellan 2016 och 2018 ökade den totala mängden avfall från byggsektorn med 2,5 miljoner ton. Siffrorna är dock osäkra eftersom exempelvis impregnerat trä från återvinningscentraler samt jord­ och stenmassor som återanvänds på anläggningsplatsen inte ingår i de redovisade mängderna. Man kan se att det 2018 jämfört med 2016 uppkom mer jordmassor och träavfall men mindre muddermassor.

Den totala mängden bygg­ och rivningsavfall har inte kvantifierats utifrån ett livscykelperspektiv som Boverkets övriga miljöindikatorer. Det beror dels på att detaljeringsgraden i avfallsstatistiken inte är tillräcklig, samt att en metod saknas för att beräkna den avfallsgenerering som sker utomlands från produktion av importerade produkter. Även avfall från anläggning av vägar och järnvägar ingår då det inte varit möjligt att särredovisa detta.

Andel återvunnet icke-farligt avfall av bygg- och rivningsmaterial

Återvinningsgraden för icke-farligt byggnads- och rivningsavfall beräknades för åren 2012, 2014 och 2016 genomgående till cirka 50 %. Dataunderlaget är dock ganska osäkert. Stora flöden av bygg- och rivningsavfall finns av olika skäl inte med, det gäller inte minst flöden där återvinningen uppskattas vara mycket hög. I dessa ingår bland annat krossad betong och annat avfall som asfalt som tas om hand av mindre behandlingsanläggningar. Att mängden träavfall ökade tydligt 2016 bidrar inte heller till återvinningsmålet eftersom det i Sverige framförallt energiåtervinns i stor omfattning.

Inom det nationella miljömålssystemet finns 24 etappmål som ska underlätta möjligheterna att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Ett av etappmålen heter Ökad resurshushållning i byggsektorn och innebär följande:

"Insatser ska vidtas så att förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall är minst 70 viktprocent senast år 2020."

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen