Brunnsparken, Göteborg
Brunnsparken är en av Göteborgs mest centrala platser, men även en av de platser i staden som upplevs som mest otrygg. För att förändra bilden av Brunnsparken togs ett politiskt beslut att förändra gestaltningen. I samverkan mellan berörda kommunala nämnder, fastighetsägare, landskapsarkitekter, politiker och polisen, och i dialog med medborgarna, har ett gestaltningsförslag för en ljusare och grönare plats med god överblickbarhet och många sittmöjligheter vuxit fram.
Behovet
Brunnsparken är en kollektivtrafiknod och en del av ett viktigt kommersiellt stråk i centrala Göteborg – en plats som många känner till och passerar. Det är dock få som uppehåller sig på platsen och många upplever den som otrygg. I kommunens mål- och inriktningsdokument för 2017 fanns en uttalad politisk ambition: att genomföra upprustning och trygghetsåtgärder i Brunnsparken, både på kort och på lång sikt. Arbetet inleddes med en förstudie där bland annat en trygghetsanalys baserad på platsobservationer och intervjuer gjordes. Av trygghetsanalysen framkom att platsen upplevdes som mörk och instängd med sin markbeläggning av grus, och med täta trädkronor som skuggade sommartid. Kioskbyggnader, toaletter och hållplatsskyltar försvårade överblicken och platsen upplevdes som nedskräpad.
Målbilden
Målet är att genom fysiska åtgärder omvandla Brunnsparken till ett tryggt och välkomnande park- och hållplatsrum. Den nya gestaltningen ska resultera i en tilltalande plats att uppehålla sig på,- en plats för evenemang, möten och vila.
Skeden i samhällsbyggnadsprocessen där insatser gjorts
Ombyggnaden av Brunnsparken berör skedena projektering, bygglov och byggnation.
Samordning/samverkansmodell
Park- och naturförvaltningen har i uppdrag att leda ombyggnaden och projektet genomförs i samverkan mellan kommunala förvaltningar, fastighetsägare och andra berörda aktörer. En dialog mellan fastighetsägare, Göteborgs stad, förtroendevalda, polisen och göteborgarna har legat till grund för förslaget som är framtaget av en arkitektkonsult. Brunnsparken är Göteborgs första offentliga park. Samordning har därför även skett med Göteborgs museum för att säkra att de åtgärder som förändrar parkens utseende och struktur är förenliga med de kulturhistoriska värdena på platsen.
Fysiska åtgärder
Förslaget inrymmer både kortsiktiga och mer långsiktiga åtgärder i olika skalor. Generellt för åtgärderna är att de på olika sätt syftar till att locka de människor som idag rör sig runt Brunnsparken att istället ta sig in i parken och befolka den för att öka tryggheten. Platsen ska få tydliga entréer och snabba huvudstråk genom parken, men också promenadvägar som inbjuder till att flanera i lugnare tempo, allt på nya släta ytor av natursten. Tre nya platsbildningar möjliggör möten och evenemang. En ny kiosk kombinerad med toalett ger möjligheter till uteservering. Många nya sittplatser skapas och planteringar av perenner i upphöjda bäddar tillför ett nytt grönt skikt till platsen. De befintliga träden gallras och de nya som tillförs har luftigare kronor.
En annan viktig del av gestaltningen är belysningen. Starkt lysande skyltfönster runt platsen ska tonas ner för att undvika bländning. Istället ska olika fasaddelar lyftas fram i ett sidoprojekt tillsammans med fastighetsägarna. Ett bra allmänljus kompletteras med lågt placerade lyktor med behagligt sken, integrerad belysning i planteringsbäddarnas kanter och på bänkarna, samt ljussättning av växtlighet och vattnet i kanalen. De lågt placerade lyktorna belyser besökarnas ansikten, vilket är viktigt för överblicken och trygghetskänslan - du kan se vem du möter. En del av belysningens kapacitet överdimensioneras, så att polisen ska kunna stävja oroligheter och kriminalitet genom att tillfälligt dränka parken i ljus - ett system som testas för första gången i Göteborgs stad. Det är en säkerhetsbelysning och inte en trygghetsskapande belysning, vars ljusstyrka vid behov kan ökas inom en radie som polisen och räddningstjänsten bestämmer.
Mätning/utvärdering
Kommunen genomför regelbundet mätningar på platsen, och under förstudien kompletterades resultatet av dessa med en trygghetsanalys bestående av en platsanalys och medborgardialog.
Svårigheter
Vid Brunnsparken är ljudbilden en utmaning, eftersom trafikbuller påverkar upplevelsen negativt för besökarna och kan bidra till att de inte vill stanna på platsen. En akustiker var med i början av projektet, men åtgärderna som föreslogs gick antingen på tvärs med trygghetsaspekten, exempelvis föreslogs bullerskärmar utmed hela södra sidan av platsen, eller var sådana som inte rymdes inom projektets gränser, exempelvis att lägga bullerdämpande beläggning i spårvagnsspåren.
Lärdomar
Om platsen ses som en del av en större helhet, ett större stadsrum, kan synergieffekter uppstå mellan trygghetsskapande och andra kvalitetshöjande åtgärder. Genom att även bygga om gatorna på båda sidor om parken skulle akustiken kunna förbättras samtidigt som kontakt med vattnet kunde skapas. Kontakt med vattnet skulle ge en ökad öppenhet på platsen, vilket skulle förbättra överblickbarheten och tryggheten, och samtidigt skulle en solvänd sida mot vattnet kunna tillföras.
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.