På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

För vilka byggnader gäller reglerna om laddinfrastruktur?

Granskad:

Även om kraven på när det ska finnas laddinfrastruktur finns i PBF kan det vara svårt att avgöra exakt vilka byggnader som måste följa reglerna. Anledningen till det är att man behöver känna till hur de bakomliggande begrepp som används i förordningen är definierade, exempelvis vad som avses med en tomt. Andra problem kan vara att avgöra vad som är ett bostadshus eller annan uppvärmd byggnad om en byggnad har flera olika typer av verksamheter. Slutligen är det väsentligt att kunna räkna ut hur många parkeringsplatser som tillhör byggnaden.

Boverkets regler om laddinfrastruktur

Boverkets regler ska tillämpas när det finns krav på laddinfrastruktur enligt PBF. Om fler laddningspunkter installeras eller om förberedelser görs i större omfattning än vad det krävs så behöver däremot inte reglerna följas för de frivilliga åtgärderna. Det är dock i de allra flesta fall rimligt att tillämpa samma nivå och utformning i hela byggnaden.

För laddningspunkter som inte är kopplade till en byggnad, exempelvis kommersiella laddningspunkter längs vägnätet, finns inga krav enligt PBL och därmed gäller inte heller Boverkets regler för sådana laddningspunkter. Det kan dock även i det fallet vara lämpligt att följa reglerna i tillämpliga delar som exempelvis kraven på tillgänglighet.

1 §    Denna författning gäller för sådan fast utrustning för laddning av elfordon som omfattas av kraven i 3 kap. 20 b–20 c §§ plan- och byggförordningen (2011:338).

Vad är ett bostadshus?

Det är relativt vanligt att en byggnad kan innehålla flera olika typer av verksamheter, exempelvis affärer, kontor och bostäder. Eftersom reglerna ställer olika krav för bostadshus och andra uppvärmda byggnader behöver man kunna avgöra vilken typ av byggnad det rör sig om. I Boverkets föreskrifter klargörs att bostadshus i reglerna om laddinfrastruktur avser byggnader i vilka mer än halva bruttoarean är avsedd för bostäder.

Med bostad avses då även biytor som lägenhetsförråd, tvättstugor och liknande i byggnaden som kan kopplas till bostadsändamålet. Även ett parkeringsgarage i byggnaden kan anses ingå i bostaden om garaget enbart är avsett för de boende. I annat fall kan garagets yta fördelas utifrån avsedd användning.

2 §    Vid tillämpning av 3 kap. 20 b–20 c §§ plan- och byggförordningen (2011:338) avses med bostadshus en byggnad i vilken mer än halva bruttoarean är avsedd för bostäder.

Vid tillämpning av samma bestämmelser avses med parkeringsplats en area särskilt avsedd och anpassad för parkering av en personbil eller en lätt lastbil. Om särskilda markeringar inte finns, ska en parkeringsplats anses uppta en area med måtten 2,70 x 5 meter och ha ett tillräckligt fritt utrymme bakåt.

Parkeringsplatser på tomt eller allmän plats

Reglerna ska tillämpas om antalet parkeringsplatser i byggnaden eller på byggnadens tomt överstiger 10 respektive 20 stycken. Det är därför viktigt att kunna avgöra vad som är byggnadens tomt.

Med tomt avses enligt PBL ”ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål”. I många fall sammanfaller byggnadens tomt med fastighetsgränsen, men det är inte alltid så är fallet. En fastighet kan i vissa fall vara mycket stor, exempelvis en jordbruksfastighet på 100 hektar där tomten endast utgörs av marken närmast byggnaderna. Det kan även finns flera tomter på samma fastighet. Reglerna gäller då för respektive byggnad med tillhörande tomt.

Mark som utgör allmän plats kan inte vara en tomt. Med allmän plats avses enligt PBL ”en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov”. I många fall, exempelvis vid ett köpcentrum, kan det vara svårt att veta var gränsen går mellan byggnadens tomt och allmän plats. Är man tveksam vilka parkeringar som ligger på allmän plats och därmed inte behöver medräknas, kan man behöva kontrollera det i detaljplanen för området. Det går också att vända sig till kommunens byggnadsnämnd.

4 §
  I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .

Krav vid ombyggnad

För befintliga byggnader gäller reglerna i samband med så kallad ombyggnad av byggnaden i kombination med åtgärder på parkeringsplatserna.

Med ombyggnad avses i PBL ”ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas”. En betydande och avgränsbar del kan exempelvis vara ett helt trapphus med tillhörande lägenheter. I dagligt tal skulle begreppet ombyggnad kanske kallas totalrenovering eller något liknande. Mindre ingripande ändringar som inte utgör ombyggnader utlöser inga krav på laddinfrastruktur.

Förutom att kriteriet för ombyggnad ska vara uppfyllt ska dessutom även parkeringsplatserna beröras av en ändringsåtgärd. För parkeringar inne i byggnaden gäller kraven bara om ombyggnaden berör byggnadens elektriska infrastruktur. För parkeringar på byggnadens tomt gäller de bara om det sker ändringsåtgärder på parkeringen i samband med ombyggnaden. Om parkeringsplatserna är inne i byggnaden är det sannolikt att de är berörda av själva ombyggnaden, men för parkeringsplatser på byggnadens tomt behöver man avgöra i vilken omfattning parkeringsplatserna berörs av en så pass omfattande ändring att kraven på laddinfrastruktur ska tillämpas.

Exempel på åtgärder på parkeringsplatserna som vid ombyggnad kan innebära krav på laddinfrastruktur:

  • utvidgning av bilparkeringen med ytterligare parkeringsplatser
  • anläggande av ny markbeläggning för hela eller en väsentlig del av bilparkeringen
  • väsentlig förändring av parkeringsplatsernas placering på bilparkeringen
  • anläggning av belysning på bilparkeringen

Exempel på åtgärder som inte är av sådant slag att de i samband med ombyggnad av en byggnad innebär krav på laddningsinfrastruktur:

  • målning av linjer för att utmärka parkeringsplatser
  • enstaka lagningar av markbeläggningen
  • utbyte av enstaka belysningsarmaturer

Vad avses med en parkeringsplats?

Med parkeringsplats avses i Boverkets föreskrift en area särskilt avsedd för parkering av personbil eller lätt lastbil. Parkering innebär normalt att den som disponerar bilen har möjlighet att hämta och lämna bilen på platsen. Tidsrymden för parkeringen kan variera från ett par minuter till flera dagar men kan i extremfall även vara i flera år. Uppställningsplatser i samband med bilförsäljning, återvinning av bilar, bilmuseer och liknande förvaring av bilar är däremot normalt inte att betrakta som sådan parkering som ställer krav på laddinfrastruktur. Om en bilfirma däremot har en kund- eller personalparkering på tomten eller i byggnaden räknas de platserna som parkering vid tillämpning av reglerna för laddning av elfordon. Det innebär till exempel att de retroaktiva kraven som gäller från och med år 2025 är tillämpliga om parkeringen har mer än 20 parkeringsplatser.

2 §    Vid tillämpning av 3 kap. 20 b–20 c §§ plan- och byggförordningen (2011:338) avses med bostadshus en byggnad i vilken mer än halva bruttoarean är avsedd för bostäder.

Vid tillämpning av samma bestämmelser avses med parkeringsplats en area särskilt avsedd och anpassad för parkering av en personbil eller en lätt lastbil. Om särskilda markeringar inte finns, ska en parkeringsplats anses uppta en area med måtten 2,70 x 5 meter och ha ett tillräckligt fritt utrymme bakåt.

Beräkning av antalet parkeringsplatser

Att beräkna antalet parkeringsplatser är enkelt om det finns markerade rutor, eftersom det i så fall räcker att räkna dem. Rutans storlek spelar då mindre roll, utan antalet parkeringsplatser motsvaras av antalet rutor. Observera att särskilda rutor för MC-parkering inte behöver medräknas utan enbart parkeringsrutor avsedda för personbil eller lätt lastbil.

Finns det inga markerade rutor kan ett mått på 2,7 x 5 m istället användas. Måttet är något bredare än en standardparkeringsplats som normalt är 2,5 x 5 meter. Anledningen till det är att avstånden tenderar att bli något större vid fri parkering, och för att det även kan ställas bredare biltyper som skåpbilar på parkeringen. Måttet är därmed valt för att den enskilde inte ska drabbas av strängare regler om det inte finns markerade rutor än i fallet med uppmärkta platser.

I vissa fall kan det finnas såväl markerade rutor som platser utan markeringar. I så fall kan man kombinera metoden att räkna rutor med uppskattningen av övriga ytor avsedda för parkering. Det är med andra ord inte möjligt att kringgå reglerna genom att exempelvis enbart markera 19 platser om det i övrigt finns fria ytor som också är avsedda för parkering.

2 §    Vid tillämpning av 3 kap. 20 b–20 c §§ plan- och byggförordningen (2011:338) avses med bostadshus en byggnad i vilken mer än halva bruttoarean är avsedd för bostäder.

Vid tillämpning av samma bestämmelser avses med parkeringsplats en area särskilt avsedd och anpassad för parkering av en personbil eller en lätt lastbil. Om särskilda markeringar inte finns, ska en parkeringsplats anses uppta en area med måtten 2,70 x 5 meter och ha ett tillräckligt fritt utrymme bakåt.

Hur långt avstånd bakåt behövs för en parkeringsplats?

Normalt räknar man med att det behöver finnas ett avstånd bakåt på 6 meter vid en parkeringsplats för att kunna manövrera bilen. Det måttet kan därför användas som riktlinje för att avgöra om det går att få plats med exempelvis två rader av bilar på en parkeringsyta utan markerade platser. I det enskilda fallet får man dock se till de verkliga förhållandena på platsen och hur parkeringen är avsedd att användas. Observera att 6 meter är det mått som normalt används vid parkering sida vid sida. Snedparkering och längsparkering kan innebära andra behov.

Krävs en sammanhållen parkeringsyta för mer än 10 respektive 20 bilar?

Det är Boverkets uppfattning att man bör räkna samman de parkeringsplatser som är avsedda att betjäna en byggnad och inte betrakta varje avgränsad del med parkering separat. Om det exempelvis vid uppförande av en ny byggnad, som inte är ett bostadshus, finns 5 parkeringsplatser i byggnaden och 8 på tomten så bör det betraktas som att byggnaden har fler än 10 parkeringsplatser och därmed har krav på minst en laddningspunkt. Omvänt krävs det inte för en byggnad som har 12 parkeringsplatser i byggnaden och 12 på tomten både en laddningspunkt i byggnaden och en laddningspunkt på tomten utan det räcker med en laddningspunkt för hela byggnadens behov.

Detsamma gäller om parkeringsplatserna på tomten är uppdelade på två eller flera parkeringar, till exempel en på framsidan av byggnaden och en på baksidan, då räknar man samman alla platserna på tomten.

Vad gäller för samfälligheter?

Parkeringar på tomter till byggnader kan ibland finnas på mark som utgör en samfällighet. Då finns det ett anläggningsbeslut för samfälligheten som reglerar samfällighetens syfte och därmed vilka åtgärder som får vidtas för att uppfylla det syftet. Beroende på hur anläggningsbeslutet är formulerat, kan det möjligen innebära ett hinder mot att anordna laddningspunkter.

Kraven i PBL och PBF på laddinfrastruktur gör inga undantag för samfälligheter. Rättsläget är oklart i fråga om situationen då krav ställs på laddinfrastruktur men detta inte ryms inom samfällighetens anläggningsbeslut. Det finns visst stöd i rättspraxis för att anläggningsbeslut skulle kunna tolkas extensivt om det krävs för att uppfylla en laglig skyldighet (NJA 2015 s. 939). Det skulle i så fall innebära att anläggningsbeslutet inte kan anses utgöra ett hinder för att uppfylla lagstiftningen. Det är även möjligt att ansöka om omprövning av ett befintligt anläggningsbeslut hos Lantmäteriet.

Om delägarna i en samfällighet vill installera laddningspunkter eller utöka antalet laddningspunkter frivilligt, dvs. utöver vad PBL och PBF kräver, finns också möjligheten att vid behov vända sig till Lantmäteriet och ansöka om omprövning av anläggningsbeslutet om det anses nödvändigt. Lantmäteriet kan ge ytterligare information om omprövning av anläggningsbeslut, se relaterad information.

Vad gäller för radgarage och liknande?

En särskild fråga gäller om det på tomten till en befintlig byggnad finns parkeringsplatser i till exempel ett radgarage. Om garaget inte är uppvärmt ställs inga krav. Om garaget är uppvärmt och betjänar fler än 20 parkeringsplatser gäller däremot det retroaktiva kravet på en laddningspunkt senast 2025.

Om det finns parkeringsplatser i det fria i närheten av ett sådant uppvärmt garage kan det vara svårt att avgöra om de platserna tillhör garaget och finns på dess tomt. Det skulle i så fall kunna innebära att de utgör en del av underlaget för krav på en laddningspunkt. Alternativt kan sådana parkeringar anses vara kopplade till de enskilda bostadshusen eller helt enkelt bara vara parkeringsplatser som inte tillhör någon byggnad. Vad som gäller får avgöras i det enskilda fallet, och Boverket har inte möjlighet att ge någon närmare vägledning utan det får utvisas av rättstillämpning över tiden.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen