På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Ljud i förskolans och skolans fysiska miljöer

Granskad:

Upplevelsen av ljud är en av de viktigaste dimensionerna i utformningen av skolor och förskolor. Höga ljudnivåer och buller skapar stress och påverkar hälsa och välbefinnande negativt hos både barn och vuxna. Vid placering på tomten och utformning av skolor och förskolor är det viktigt att ta hänsyn till ljudmiljön både utomhus och inomhus.

Illustrationer som visar att sidan handlar om förskola, skola, skolmiljö inne och skolmiljö ute.

Att tänka på vid gestaltningen

  • Utred omgivande buller i ett tidigt skede. Beakta att byggnadens placering, höjd och form kan påverka möjligheten att använda byggnaden som en möjlig bullerskärm mot trafik eller andra bullrande verksamheter för att få en god ljudmiljö både inomhus och utomhus.
  • Beakta behovet av bullerskärmar utomhus och se över möjligheterna att använda topografi och vegetation som avskärmning.
  • Ta in i en akustiker tidigt i gestaltningsprocessen för byggnaden och dess bärande konstruktion för att integrera goda akustiklösningar. Följ upp under byggtiden så att exempelvis infästningar görs som det var tänkt.
  • Materialvalen har stor betydelse för ljudmiljön, inte minst i bullerutsatta utrymmen som måltidsmiljöer, korridorer och entréer.
  • Flera regelverk hanterar frågor om buller och ljudmiljö inomhus och utomhus, se faktaruta längst ned på sidan.

Mervärden

  • Använd akustiklösningen så att den tillför rummet ett mervärde. Antingen genom att smälta in och vara en del av rummets helhet, eller utforma den för att ge rummet karaktär. Lösa och kompletterande akustiklösningar kan bli kreativa detaljer och inslag i gestaltningen.

En god ljudmiljö är en förutsättning för hälsa, välbefinnande och lärande

Ljudmiljön har direkt påverkan på vår hälsa och vårt välbefinnande. I förskolan och skolan påverkar ljudmiljön en rad olika faktorer som till exempel möjlighet till koncentration, taluppfattbarhet, språklig utveckling, stimulans, kreativitet och delaktighet. En bra ljudmiljö förstärker detta, medan en dålig ljudmiljö hämmar barnens utveckling och inlärning, och skapar en dålig arbetsmiljö för alla som vistas i skolan dagligen (elever, pedagoger och annan personal). Trötthet, huvudvärk, tinnitus, inlärningssvårigheter och sömnproblem är de vanligaste åkommorna av en bullrig miljö.

Buller i skol- och förskolemiljön försämrar möjligheterna till samtal då det maskerar de ljud vi vill och behöver höra. Den som har en hörselnedsättning är speciellt känslig för detta. Förmågan att uppfatta tal beror dessutom på språkkunskaper och på lyssnarens ålder. En bullrig miljö gör det svårare att uppfatta tal på ett annat språk än modersmålet.

Ett barn som ännu inte hunnit lära sig språkets alla mönster och regler är också känsligare för en bullrig bakgrundsnivå än en vuxen. För att höras över bakgrundbullret måste barnen också höja rösten, vilket ytterligare bidrar till att höja bullernivåerna.

Bullerkällor i skola och förskola

I skola och förskola är det vanligaste ljudproblemet inomhus orsakad av verksamheten själv. Barns lek och samtal kan genera mycket ljud och det kan vara en stor utmaning att hantera många livliga röster inomhus. Ljudnivån påverkas av antalet barn, vilken typ av aktiviteter och vilka arbetsformer som bedrivs i verksamheten. Buller kan också orsakas av ventilation, stegljud eller av trafik eller verksamhet utanför byggnaden.

Många skolors och förskolors inomhus- och utomhusmiljö påverkas av buller från trafik och närliggande industrier. Höga ljudnivåer påverkar stressnivån och möjligheten att bedriva undervisning utomhus. Flera studier har gjorts på skolor och förskolor som är utsatta för trafikbuller. Efter långvarig bullerexponering presterade barnen sämre i en rad tester som visade att bullret haft negativa effekter på läsförmågan, minnet och inlärningen. Barnen var också mindre motiverade.

Placering av byggnaden påverkar omgivningsbullret

I detaljplaneskedet är det angeläget att göra en utredning av omgivningsbullret. Större trafikleder och genomfartsgator med mycket trafik genererar både ljud och luftföroreningar, speciellt om trafiklederna är belägna högre än den tänkta tomten för förskolan eller skolan. Man behöver också beakta trafikmängder samt avstånd till vägar och industrier. Det görs med fördel med hjälp av beräkningar där man kan prova med olika placeringar av byggnaden, med olika typer av bullerskydd samt att beräkna prognoser för framtida trafik.

I en situation där omgivningsbullret är påtagligt kan en utgångspunkt för placeringen av skol- eller förskolebyggnaden eller byggnaderna vara att använda byggnaden som en bullerskärm. På så sätt skapas en ljuddämpad sida i byggnaden och utemiljön, men även en mer exponerad sida. Det finns då möjlighet att bulleranpassa byggnaden genom att placera mindre känsliga utrymmen mot den mer exponerade sidan, exempelvis korridorer, förråd, storkök eller liknande.

Exempel på bullerberäkning av planerad skola där skolbyggnaden (svart färg) bildar en bullerskärm mot vägtrafiken och minskar bullerstörningen på skolgården på baksidan av skolbyggnaden. Källa: Sweco

Använd grönska och naturlig mark för att minska buller i utemiljön

För höga bullernivåer kan till viss del styras genom gestaltning av den fysiska miljön.  Själva förskole- eller skolbyggnaden kan användas som en bullerskärm för gården, men bullernivåerna kan också minskas genom att ljudet blockeras med en barriär eller annat element. En kontakt med kommunens miljöförvaltning i ett tidigt skede kan klargöra om det är aktuellt med bullervallar eller andra åtgärder.

Topografi, mark, vegetation kan tillsammans med gröna väggar och tak ha stor betydelse för att skapa en god utemiljö vid förskola och skola. Det är dock inte vegetationen i sig som ger den största ljudabsorberade effekten. Marken har större effekt. Ett mjukt och ojämnt underlag dämpar ljudet mer effektivt. Upplevelsen av buller kan också minska genom att grönska och natur ger minskad visuell kontakt med bullerkällan som exempelvis en trafikled. Vegetation och vatten kan bidra med positiva ljud som trädsus, fågelsång och ljud av porlande vatten som maskerar oönskat ljud och gör att människor inte uppfattar miljön lika störande.

Byggnaden kan fungera som bullerskärm och placeras då nära vägen. Vägen syns till vänster i bilden och gården till höger. Lilla Alby skola, Sundbyberg. Arkitekt: Marge. Landskapsarkitekt: Funkia landskapsarkitektur. Foto: Johan Fowelin.

Ta hjälp av en akustiker tidigt i gestaltningsprocessen

Då olika funktioner i en skola eller förskola ställer olika krav på ljudmiljön finns det finns stora fördelar med att ta med en akustiker som samarbetar med en konstruktör tidigt i gestaltningsprocessen. Detta eftersom akustiken påverkas av vilka byggnadsdelar som sitter ihop och hur infästningar görs. Följ upp under byggtiden så att det goda akustiklösningarna utförs som tänkt.

För att en läryta ska fungera bra krävs en noggrann planering av rumsakustiken. Slutna väggar och rum i lärmiljöerna skapar en mer avskärmad ljudbild. Mer öppna lärmiljöer behöver en särskilt omsorgsfull utformning för att få en god ljudmiljö och så att olika verksamheter inte stör varandra. Särskilt viktigt är det att dämpa ljudet från stora aktiva vistelsemiljöer som måltidsmiljöer och samlingsrum, men även från utrymmen som slöjdsal och musikundervisning, till övriga lärytor.

Då barn och unga är olika känsliga för ljud är det viktigt att som komplement till de gemensamma rummen skapa tillgång till mer tysta grupp- och studierum. I utrymme för idrott är det viktigt med en bra ljudmiljö så att lärarens instruktioner går fram till alla.

På förskolan är det angeläget att rum för vila och stillsam aktivitet inte placeras alltför nära rum för aktiv verksamhet eller installationer som låter mycket så som tvättrum eller kök.

Rummets form och rymd avgör rummets akustik

Det första som påverkar rummets akustik är dess storlek – dess längd, bredd och höjd. Är rumsformen felaktig kan absorbenter behövas i lägen där de inte är önskade. Mycket absorption skapar en kort efterklangstid och är bra för en allmän dämpning av rummet men placering av absorbenter och ljudreflekterande ytor bör planeras i detalj. Alla ytor som är vinklade är bra, till exempel undertak med några eller flera graders vinkling, eller väggar som inte är parallella.

På Landsmäreskolan i Göteborg har man i det större gemensamma rummen arbetat med en variation av ljudabsorbenter. Dels i undertaket, men även med textilier och valet av material till ytskikten. Arkitekt: Wahlström & Steijner Arkitekter AB. Foto: Angelica Åkerman/Boverket

Material i väggar, tak, golv och inredning påverkar ljudmiljön 

Val av material i ytskikten kan göra stor skillnad för ljudmiljön. Det första är att dimensionera ett bra absorberande undertak. Det kan sedan kompletteras med väggabsorbenter. Det finns till exempel anslagstavlor som är ljudabsorberande. En vägg bestående av gles träpanel med bakomliggande absorbent kan göra mycket för att skapa en bra ljudmiljö. Det går att trimma akustiken genom att välja olika bredd och avstånd mellan panelbrädorna. Detta måste beräknas av en akustiker i varje enskild situation.

Väggabsorbenter som bidrar till rummets karaktär på Björkhagens förskola i Malmö. Arkitekt: New Line. Foto: Maria E Teder/Boverket

Det är en fördel att välja material med oregelbundna former i detaljer och ytstrukturer på väggarna. Att placera ut bokhyllor, andra möbler eller dekorationer har en ljuddämpande effekt. En textilmatta skapar både en allmänt dämpad ljudmiljö och dämpar stegljud. Stora glasytor kan skapa störande ljudreflexer, speciellt om det finns två eller flera parallella glasytor. En glasyta kan då istället vinklas något eller så går det att arbeta med textilier för att dämpa ljudet.

Vikten av att kommunicera akustiklösningar med verksamheten

Det är angeläget att kommunicera akustiklösningarna till byggnadens användare. Ett klassrum kan exempelvis ha planerats med en särskild ”talarplats” där akustiken har planerats för att förstärka lärarens röst från talarplatsen och för att dämpa tal i andra delar. Om verksamheten inte känner till detta kan det leda till att man flyttar runt möblerna, och akustiken kan då upplevas som dålig när det egentligen handlar om en felaktig placering av inredningen. Det kan också handla om att verksamheten köper in möbler som motverkar den akustiska lösningen.

Textila mattor, draperier och stoppade kuddar bidrar till en mer dämpad ljudmiljö på Brogårdaskolan i Bjuv. Arkitekt: Codesign. Foto: Angelica Åkerman/Boverket.

Det är viktigt att välja inredningsdetaljer som i sig inte skapar oljud, såsom stolar som ger skrapljud. Möbler behöver väljas med tanke på den akustiska miljö som eftersträvas. Det finns möbler med stötljudsdämpande ytskikt för att motverka slammer och möbler med ljudabsorptionsförmåga som dämpar ljud, exempelvis stoppade möbler.

Det finns möjligheter att inreda för flexibelt nyttjande. En hög förvaringsmöbel kan med stängda dörrar bidra till att tal hörs bättre men när dörrar är skjutna åt sidan absorberar istället insidans inredning och förvaring ljud. Det är dock viktigt att vid planering och val av inredning tänka på barnsäkerheten så att inredning antingen är väl förankrad eller konstruerad för att vara barnsäker som fristående.

Exempel: God ljudmiljö på Adolfsbergsskolan

Adolfsbergsskolan i Knivsta är helt skofri och har en textilmatta i stora delar av de gemensamma ytorna. Tillsammans med andra textilier och ljudabsorbenter skapas en behaglig ljudmiljö trots rummens storlek, öppenheten runt den centrala trappan och alla människor som rör sig och vistas där.

Häng- och lärytor på Adolfsbergsskolan i Knivsta har heltäckningsmatta som verkar ljuddämpande och bidrar till att skapa en god ljudmiljö i den öppna atriumgården. Arkitekt: LLP arkitektkontor. Foto: Angelica Åkerman/Boverket

Särskilt bullriga miljöer i skola och förskola – entréer, korridorer och måltidsmiljöer

Ljudnivåer i entréer, korridorer och trapphus kan bli höga när många elever rör sig samtidigt mellan lektionerna. Här är det viktigt med bra tak- och väggabsorbenter och golvbeläggningar som inte skapar höga stegljud i intilliggande utrymmen eller ”trumljud”, som är benämningen på stegljud i samma utrymme. Det kan också vara bra att tänka på att lös möblering, växter och förvaringsskåp kan vara mer eller mindre dämpade beroende på material och utformning.

I måltidsmiljöerna blir det ofta stökigt när många barn och elever pratar och slamrar med tallrikar och bestick. Här är det viktigt att tänka på att val av takhöjd, rumsform, material och möbler kan påverka ljudnivån mycket. Det finns bordskivor som är dämpande och stolar som orsakar mer eller mindre skrapljud. Det kan också vara en fördel att dela upp matsalen i mindre avdelningar, gärna med lägre skärmar eller växter mellan. Väl planerad belysning kan också bidra till att dämpa intrycken, beteendet och ljudnivån på samtalen.

På Kometens förskola i Växjö har matsalen fått lekfulla ljudabsorbenter som även delar av rummet i mindre avdelningar. Arkitekt: LBE Arkitekt AB. Foto: Mauren Smith/Boverket

När man projekterar en byggnad avseende ljud används normalt fem olika ljudegenskaper, eller ljudparametrar, vilka är följande:

Luftljudsisolering: Beskriver hur mycket ett ljud dämpas från ett utrymme till ett annat. Det finns flera olika beteckningar, exempel: DnT,ww.

Stegljudsnivå: Beskriver hur hög ljudnivå som alstras i intilliggande rum (i sidled eller under) när någon går på golvet. Notera att det värde som anges vid projektering mäts med en standardiserad stegljudsapparat. Trumljud brukar man kalla det stegljud som uppstår i samma rum som där stegljudet alstras. Det finns olika beteckningar för stegljud, exempelvis L´n,w, L´nT,w

Ljudnivå från installationer: Är den ljudnivå som orsakas av ventilation, vattenspolning, värmepumpar, hissar och andra tekniska installationer.

Ljudnivå från yttre ljudkällor: Är den ljudnivå som orsakas inomhus från ljudkällor utanför byggnaden som inte hör till byggnaden, vanligast är buller från trafik och industrier.

Efterklangstid: Ett mått på hur lång tid det tar för ljudet att minska med 60 dB efter att en ljudkälla stängts av. Används för att beskriva rummets akustik. Det finns även andra mer avancerade mått på rummets akustik som en akustiker kan använda.

God taluppfattbarhet: Principen för att uppnå god taluppfattbarhet är att akustik ska dämpa vokala ljud samtidigt som talets svaga informationsbärande delar, konsonantljuden, förstärks. Detta för att göra arbetsmiljön tillgänglig för så många som möjligt.

Det finns många olika termer, uttryck och benämningar som används när man pratar om ljud. Nedan ges en översikt med en kort begreppsförklaring. 

Buller: är oönskat ljud.

Akustik: är ett allmänt ord om ljud och används oftast i samband med hur ett rum låter eller upplevs ur ljudsynpunkt. Då brukar begreppet rumsakustik användas.

Hz: Herts, svängningar per sekund. Vårt öra kan uppfatta ett stort omfång av toner från ca 20 Hz till ca 20 000 Hz. Örat är dock inte lika känsligt för hela frekvensomfånget.

A-vägning, dBA, LpA: innebär att ljudet har filtrerats med ett filter som anpassar styrkan vid olika frekvenser till örats känslighet.

C-vägning, dBC, LpC: används för att kontrollera lågfrekvent ljud.

Tersband, oktavband: är ett sätt att dela upp frekvensområdet i mindre områden för att kunna göra en noggrann analys av ljudet.

Ekvivalent ljudnivå, Leq: är ett medelvärde av ljudnivån under en viss tid. Det kan även kallas energiekvivalent ljudnivå.

Maximal ljudnivå, LAFmax: redovisas alltid med en tidsvägning vilket är ett mått på hur snabbt instrumentet reagerar på en ”ljudtopp”. Vanligast är ”Fast” men ibland kan även ”Slow” användas.

Buller är ett stort hälso- och samhällsproblem som aktualiseras såväl i fysisk planering och byggande enligt plan- och bygglagen, som vid prövning och tillsyn enligt miljöbalkens bestämmelser. En god ljudmiljö är en viktig arbetsmiljöfråga för personal och elever i skolan och Arbetsmiljöverket har gett ut föreskrifter om buller som gäller verksamheten i skolor och förskolor - Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16).

Buller på skol- och förskolegården
Boverkets allmänna råd (2015:1) om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet, FRI, anger att utemiljön vid skolan eller förskolan, friytan, bör kännetecknas av god ljudkvalitet.

Det finns inga bindande regler om ljudnivåer utomhus på skol- och förskolegårdar. Däremot har Naturvårdsverket gett ut vägledning för tillsyn enligt miljöbalken med riktvärden när det gäller buller på skolgård från väg- och spårtrafik. Boverket har gett ut allmänna råd (2020:2) med tillhörande vägledning om omgivningsbuller utomhus från industriell verksamhet. Boverkets allmänna råd blir tillämpliga vid planläggning och bygglovsprövning av nya skolor och förskolor enligt plan-och bygglagen (2010:900). Riktvärden finns också i Naturvårdsverkets vägledning till miljöbalken om industri- och annat verksamhetsbuller (Naturvårdsverket, 2015).

Omgivningsbuller definieras enligt 1 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900) som buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar. Omgivningsbuller anges alltid som A-vägda ljudnivåer, förkortas dBA. A-vägning innebär att ljudets frekvensinnehåll har viktats så att det ska motsvara örats känslighet för olika frekvenser. Dessutom anges ljudnivåerna som ekvivalent ljudnivå och maximal ljudnivå. Ekvivalent ljudnivå är en typ av medelvärde under en viss tidsperiod. För trafik är det oftast under ett årsmedeldygn och för andra ljudkällor, till exempel industriell verksamhet, är det under den tid som ljudkällan är i drift. Maximal ljudnivå är den högsta ljudnivån som förekommer under den tidsperiod som avses.

Buller från väg- och spårtrafik
Kommunens miljönämnd eller motsvarande utövar tillsyn enligt miljöbalken över barns miljö i skolor och förskolor. För förskole- och skolgårdar som tagits i drift efter september 2017 anger Naturvårdsverkets vägledning (2017) att ljudnivåer från väg- och spårtrafik på avgränsade ytor som är avsedda för lek, vila eller pedagogisk verksamhet bör begränsas till:

  • Ekvivalent ljudnivå 50 dBA
  • Maximal ljudnivå 70 dBA

För övriga vistelseytor utomhus anges följande riktvärden:

  • Ekvivalent ljudnivå 55 dBA
  • Maximal ljudnivå 70 dBA

För befintliga skolors, förskolors och fritidshems gårdar anges följande riktvärden för ljudnivåer från väg- och spårtrafik:

  • Ekvivalent ljudnivå 55 dBA
  • Maximal ljudnivå 70 dBA

Riktvärdena avser avgränsade ytor som är avsedda för lek, vila eller pedagogisk verksamhet. För befintliga skol- och förskolegårdar som tagits i drift före 2017 finns inga specifika riktvärden för ljudnivåer från väg- och spårtrafik på övriga vistelseytor.

Boverkets publikation Gör plats för barn och unga (2015) anger att det är önskvärt att omgivningsbullret begränsas till en ekvivalent ljudnivå på 50 dBA för skolgårdar eller förskolegårdar på de delar av gården som är avsedda för lek, rekreation och pedagogisk verksamhet.

Buller från industriell verksamhet
Boverkets allmänna råd (2020:2) om omgivningsbuller utomhus från industriell verksamhet och annan verksamhet med likartad ljudkaraktär är avsedda att tillämpas vid planläggning och bygglovsprövning av bostadsbyggnader enligt plan- och bygglagen. Skolor och förskolor kan i vissa avseenden jämställas med bostadsbyggnader, under den tid som verksamhet normalt pågår. Även avgränsade friytor för utevistelse vid dessa kan jämställas med uteplats vid bostadsbyggnad. I de allmänna råden anges begränsningar av ljudnivåerna under dag, kväll och natt. Dagtid kl. 06:00-18:00 bör den ekvivalenta ljudnivån begränsas till 45 dBA.  Särskild hänsyn bör tas till del, eller delar, av förskole- och skolgårdar där pedagogisk verksamhet bedrivs.

Naturvårdsverkets vägledning (2015) om industri- och annat verksamhetsbuller för bostäder samt förskolor och skolor anger riktvärden för bedömning av om bullret utgör en olägenhet enligt miljöbalken. För skol- och förskolegårdar avser nivåerna de delar av gården som är avsedda för lek, rekreation och pedagogisk verksamhet. Ljudnivåerna tillämpas för de tidpunkter då lokalerna används och dagtid kl. 06:00-18:00 bör den ekvivalenta ljudnivån inte överstiga 50 dBA.

Krav i BBR på ljudnivåer inomhus i skol- och förskolebyggnader
Vid uppförande av nya byggnader och vid ombyggnader eller annan ändring av byggnader gäller Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, BBR, där ljudnivåer inomhus som är ”byggnadsrelaterat buller”, det vill säga buller som alstras utifrån eller från själva byggnaden regleras i avsnitt 7 Bullerskydd. Skolor, förskolor och fritidshem omfattas av regler i BBR och under avsnitt 7:22 Lokaler finns en regel om att byggnader som innehåller lokaler, deras installationer och hissar ska utformas så att ljud från dessa och från angränsande utrymmen likväl som ljud utifrån dämpas. Detta ska ske i den omfattning som den avsedda användningen kräver och så att de som vistas i byggnaden inte besväras av ljudet. För att uppfylla föreskriften hänvisas i ett allmänt råd till ljudklass C i svensk standard SS 25268. Standarden innehåller flera tabellerade värden för exempelvis ljudnivåer och efterklangstider i olika typer av undervisningsrum i skolor.

7:22 Lokaler

Byggnader som innehåller lokaler, deras installationer och hissar ska utformas så att ljud från dessa och från angränsande utrymmen likväl som ljud utifrån dämpas. Detta ska ske i den omfattning som den avsedda användningen kräver och så att de som vistas i byggnaden inte besväras av ljudet.

De installationer som brukaren själv råder över och som inte påverkar ljudnivåer i någon annan lokal i samma byggnad, omfattas dock inte av ljudkraven.

I lokaler ska efterklangstiden väljas efter vad ändamålet med utrymmet kräver. (BFS 2013:14).

Allmänt råd Kraven i avsnitten 7:1 och 7:22 är uppfyllda om de byggnadsrelaterade kraven i ljudklass C enligt SS 25268 för respektive lokaltyp uppnås. Om bättre ljudförhållanden önskas kan ljudklass A eller B väljas enligt SS 25268 för lokaler. (BFS 2013:14).

Folkhälsomyndighetens allmänna råd
Folkhälsomyndigheten har gett ut allmänna råd (FoHMFS 2014:13) om buller inomhus. De allmänna råden gäller för lokaler för undervisning och innehåller riktvärden för buller och lågfrekvent buller i inomhusmiljön. Det handlar även här om ”byggnadsrelaterat buller”, och inte om buller som uppstår i själva skol- och förskoleverksamheten. Riktvärdena tillämpas vid bedömningen av om olägenhet för människors hälsa föreligger, både vid anmälan om ny verksamhet och vid tillsyn enligt miljöbalken av befintliga förskolor och skolor.

Arbetsmiljöregler om buller
Arbetsmiljöverket har gett ut föreskrifter till arbetsmiljölagen om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1) respektive om buller (AFS 2005:16). Föreskrifterna innehåller krav på ljudmiljön i arbetsmiljön. Föreskrifterna gäller personal i skolor och förskolor och elever i skolor. Kraven gäller emellertid inte för barn i förskola då de inte omfattas av arbetsmiljölagen. Föreskrifterna gäller också för pågående och befintlig verksamhet.

Förskrifterna om arbetsplatsens utformning ställer krav på att skolan och förskolan ska vara utformade så att bullerexponeringen är reducerad till lägsta praktiskt möjliga ljudnivå, och så få som möjligt utsätts för buller. Hänsyn ska tas till alla förekommande bullerkällor (§ 143 AFS 2020:1).

I föreskrifterna om buller, AFS 2005:16, finns bland annat krav på hur arbetet ska planeras, bedrivas och följas upp så att bullerexponeringen minskas samt om riskbedömning, anpassning av åtgärder för arbetstagare som kan vara speciellt känsliga för buller och arbetstagarnas medverkan. Dessutom finns krav som omfattar verksamhetsrelaterat buller, det vill säga buller som uppstår i själva skol- och förskoleverksamheten, med exponeringsvärden för hörselskadligt buller.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen