Vägledning om LCA för byggnader

Byggnaders livscykel
Byggnaders livscykel. Illustration: Boverket/Infab

Denna vägledning riktar sig till dig som vill beställa eller fått i uppdrag att ta fram en livscykelanalys (LCA) för en byggnad. Den kan också vara relevant för dig som vill lära dig mer om LCA för byggnader.

Syftet är att uppmuntra och motivera fler att efterfråga och beställa en LCA när man ska uppföra en byggnad. Vägledningen är övergripande, och den revideras och byggs på allt eftersom ny information finns tillgänglig. Fokus är livscykelanalyser för byggnader, men den kan även tillämpas vid anläggning av vägar, järnvägar, broar och liknande.

Det finns inga krav i offentligrättsliga regler t.ex. i plan- och bygglagen på att göra livscykelanalyser. Vägledningen utgår från det civilrättsliga området och dess begrepp.

Vägledningen riktar sig i första hand till

  • privata och offentliga byggherrar som vill veta mer om eller ska beställa LCA för ett byggprojekt
  • projektörer
  • byggnadsentreprenörer som ska göra LCA-beräkningar.

Vägledningen kan också användas som kunskapsunderlag för beslutsfattare och andra intresserade.

Livscykelperspektivet bör vara en utgångspunkt vid analys av miljöpåverkan för all ny och ombyggnad liksom vid förvaltning av befintlig bebyggelse. Samma sak bör gälla för anläggningsarbeten.

Miljömålsberedningens betänkande En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige (SOU 2016:47).

Det är viktigt att minska utsläppen av växthusgaser, och riksdagen har beslutat om ett långsiktigt utsläppsmål som innebär att Sveriges senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Samtliga sektorer, inklusive bygg- och fastighetssektorn, behöver bidra för att målet ska kunna nås. Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av samhällets klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Läs mer om sektorns miljö- och klimatpåverkan i Relaterad information Miljöindikatorer.

Vägledningens struktur och innehåll

Denna vägledning är indelad i sex avsnitt:

Introduktion till livscykelanalys (LCA)

Det första avsnittet beskriver övergripande vad en livscykelanalys (LCA) är och varför det är viktigt att du tar hänsyn till hela livscykeln om du vill minska en byggnads miljöpåverkan.

Vilka mervärden ger en LCA

Den andra delen handlar om vilka mervärden en livscykelanalys (LCA) kan ge, bland annat företagsmässiga fördelar.

Vad visar en LCA

Det här avsnittet beskriver övergripande vad en LCA visar och beskriver, till exempel miljöpåverkan i olika skeden för byggnaden som helhet eller miljöpåverkan från olika byggnadsdelar eller byggprodukter. Här finns också exempel på vanliga miljöpåverkanskategorier.

Så här görs en LCA

Detta avsnitt tar upp vad det innebär att göra en LCA. Här presenteras även ett antal viktiga metodval, till exempel funktionell enhet och andra systemgränser.

Miljödata och LCA-verktyg

I avsnittet beskrivs vad man bör tänka på om den miljöinformation som används i en LCA-beräkning. Särskilt beskrivs så kallade miljövarudeklarationer (EPD) som ger produktspecifik miljöinformation och som därmed är en viktig datakälla för en byggnads LCA. Vi beskriver också de standarder som finns för LCA, vars syfte är att skapa enhetliga och transparenta arbetssätt. Det finns även många verktyg som underlättar arbetet med att göra en LCA och i avsnittet får du tips på några av dessa.

Miljöcertifiering och LCA

Flera kommersiella miljöcertifieringssystem för byggnader innehåller indikatorer om LCA. Här får du läsa mer om vad de tar upp.

LCA i byggprocessen

I detta avsnitt får du veta mer om hur LCA kan användas i byggprocessen. Här får du som byggherre tips på sådant som är viktigt att tänka på när du beställer en LCA. Avsnittet beskriver hur du kan använda LCA i ett tidigt skede, vid upphandling av en entreprenör och vid uppföljning. Du får även vägledning om hur resultatet bör redovisas samt om LCA vid ombyggnad.

Vägledningen utvecklas efter hand

I arbetet med vägledningen har vi haft stöd av en extern referensgrupp med representanter från myndigheter, organisationer och universitet som lämnat inspel om målgrupper och viktiga områden som vägledningen bör omfatta. Vi har även anlitat konsulter som tagit fram grundtexter. Vägledningen byggs på efterhand. Kom gärna med förbättringsförslag. Kontakta i så fall Boverket via kontaktuppgifterna nedan.

Annan relevant vägledning från Boverket

Förutom byggnaders miljöpåverkan vid byggande och förvaltning har placeringen av byggnaderna stor betydelse. I ett klimatsmart samhälle är det av betydelse att kommuner har en vision om och en målbild av ett samhälle med noll nettoutsläpp av växthusgaser och att detta är utgångspunkten för deras översiktsplanering. I detta sammanhang kan hänsyn till klimataspekter bland annat innebära att kommunen utvecklar strukturer som gynnar resurssnåla transporter, minimerar utsläpp av växthusgaser samt minskar energianvändningen. Boverkets vägledning Översiktsplanering för minskad klimatpåverkan innehåller exempel på hur en kommun kan öka klimatfokus i sin översiktsplanering.

Miljöaspekter som inte hanteras med en LCA kan hanteras med andra metoder som därmed kompletterar en LCA. Dessa aspekter kan exempelvis vara platsspecifika, som biologisk mångfald eller vattenhantering. I den byggda miljön bidrar ekosystemtjänster till mer hälsosamma och bättre klimatanpassade städer och tätorter. Ekosystemtjänster bidrar till rening av luften, dagvattenhantering, god hälsa och möjlighet till rekreation. Boverket har tagit fram en vägledning om hur ekosystemtjänster kan bevaras, utvecklas och skapas genom tillämpning av plan- och bygglagen. Du hittar vägledningarna i "Relaterad information".

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej